Denna lista sprider sig runt om på bloggar och jag tänkte att det kan vara roligt om jag också skriver lite kring dom olika punkterna.
Som förälder:
Jag är öm och kärleksfull rakt av. Jag är en hönsmamma som alltid sätter mitt barn i första hand, oroar mig lite för ofta och för mycket och älskar utan gränser. Jag gillar egentligen inte att leka allt för mycket men gör det såklart ändå hela tiden eftersom att Jason vill det, haha. Jag är mer för att pyssla, prata, läsa böcker, dega med play-doh, baka, måla.. Lite lugnare aktiviteter. Tur vi har en riktig buspappa här hemma som får Jason att kikna av skratt varje dag. Dom kan flamsa på i oändligheter tills båda bara faller ihop i soffan efter tusen skrattattacker. Vi kompletterar varandra fint.
Jag är den som tänker på det mesta tror jag. Ser till att det alltid finns blöjor i skötväskan, är noga med att få i honom mycket mat och mellanmål, att kläderna alltid är rena och hela. Att han mår bra, är hel och ren. Jag är den där mamman som blir tårögd av att se framsteg och är stolt över varje steg han tar genom livet. Jag är tacksam varje dag över att få vara just Jasons mamma och ser fram emot att få ge honom syskon och en vän för livet.
Jag är en kreativ mamma som tycker om att hitta på saker. Det är viktigt för mig att mitt barn har roligt och får upptäcka nya saker på egen hand men med mig som trygg punkt. Jag tycker om att visa honom nya platser, testa på nya aktiviteter, träffa nya människor och låta honom utvecklas tryggt medan jag alltid håller honom om ryggen och finns där.
Något jag behöver jobba på som mamma är min oro tror jag. Och det dåliga samvetet som jag kan känna då och då. Känslan av att inte räcka till och att jag inte duger till och från. Trots att jag alltid gör mitt bästa och allt för att han ska få komma först och alltid må bra och vara trygg, säker och fylld med kärlek och tro på sig själv.



Som partner:
Jag är den som pushar framåt och tillåter min partner att lita på sig själv och våga tro på sig själv. Ibland behöver man någon som tror på en när man inte tror på sig själv och där kommer jag alltid in. Jag är den som alltid vill ha dialog och kommunicera. Vill prata igenom dagarna, tankar, saker som ska göras. Jag gillar att prata för att det inte ska ske missförstånd och för att vi alltid ska checka av läget och ha koll tillsammans. Jag är den partnern som skriver listor för att strukturera upp vardagen och saker som ska göras eller inhandlas. Jag har koll på läget och trivs med det. Tycker om att ringa dom viktiga samtalen, betala räkningar och sådant, haha.. Gillar planering och struktur, att ha någorlunda rutiner på saker som ska göras. Jag tar ofta på mig för stort ansvar i relationen och förhållandet. Det jobbar vi på varje dag. Jag försöker jobba bort kontrollbehovet och överlåta mer ansvar till F som gärna vill ta det medan jag inte alltid tillåter. Jag vet inte varför det är så men jag jobbar på det som sagt.
Som partner har jag nog dåligt tålamod. Det behöver jag jobba på. Jag kan lätt bli irriterad eller sur och speciellt när jag är stressad.
Jag är otroligt kärleksfull och duktig på att peppa och stötta och älska. Jag visar mycket kärlek varje dag, stort som smått. Jag tycker om att ordna det där lilla extra för den jag älskar och överraska med det lilla i vardagen. Jag säger ”jag älskar dig” säkert tio gånger om dagen, visar omtanke och engagemang i det min partner har för sig. Finns alltid som stöttepelare och peppar och lyssnar och hjälper. Är vi tillsammans så är vi ett team genom allt och det tycker jag att jag visar varje dag.

I mitt jobb:
Jag älskar att jobba med LOPPI. Jag känner att jag blir tagen på allvar och att mitt arbete tas på allvar. Det ligger mycket jobb bakom sociala medier även fast många inte gärna vill tro det. Jag lägger ner hjärta och själ i det jag gör. Jag bryr mig om att få bra resultat och att alla parter alltid ska vara nöjda med det jag har gjort och gör.
Jag tycker om att ha dialog och ifrågasätta om något inte känns bra. Jag tycker att det är viktigt att våga säga ifrån. Det har kommit till mig allt mer sedan jag blev förälder. Jag vågar stå på mig och det känns skönt. Jag tycker att det är viktigt att man vet var man har varandra när man jobbar ihop. Att man har respekt och omtanke för varandra och att man kan ta upp saker som känns jobbiga.
Jag försöker alltid göra så bra ifrån mig som möjligt. Jag ’är snabb och effektiv och försöker alltid leverera när jag ska. Jag älskar det jag gör och jag hoppas att det märks.


Hej. Jag hade inte planerat det men jag tog av ren instinkt emot min son när han föddes. Jag bara böjde mig fram när jag kände att han kom ut lixom, tog tag under hans armar och drog upp honom på mitt bröst. Så mäktigt var det. Personalen och jag och min sambo var lika chockade hehe. Men det var så coolt!! Kan dock inte säga vad det var som fick mig att göra det. Känslan kanske 🙂 kan rekommendera det dock! Din blogg är fantastisk. Lycka till med lillasyster! Kram
Men WOW! Så mäktigt!! 🙂 Hoppas jag också kan göra det! Häftigt att du bara gjorde det. Stor kram och tusen tack för så fina ord <3
Hej! Kan absolut blogga mer om det i framtiden, kram!
Hej 😊 Jag fick bada i 1h för att se om jag öppnade mig mer, Var 3 cm öppen typ & blev 5 cm efter den timmen! Sjuktbra, men det var typ en jacuzzi, skulle vilja sitta i en badtunna som typ finns på Sthlm sjukhusen.
Jag fick min lilla dotter på bröstet, och kom på att jag inte visste vilket kön det var (vi trodde pojke) å så hade jag ett grepp om rumpan och tänkte om jag känner lite här så känner jag bollarna HAHA, men det var inga haha. Men hur var det med Jason? Fick inte han komma upp på bröstet? 😊
Sjuktfina bilder det blev, det är så kul att ha!! Kram
Men så underbart 😀 <3 hoppas det finns här i Umeå 🙂 Jo, jag fick upp honom på bröstet direkt efter förlossningen. Så häftigt! KRAM och tack <3
Jag tog emot min son när han föddes i februari detta året. Låg på rygg i sängen och barnmorskorna guidade mig till att få ta emot själv och lägga upp på bröstet. Något av det finaste jag upplevt <3. Titta gärna på klippen när Kourtney Kardashian föder så ser du hur det går till. Kan absolut rekommendera! 🙂
Åh jag förstår det. SÅ fantastiskt det låter! <3 Tusen tack för tips, kram <3
Jag tog emot min son när han kom, det var helt fantastiskt ❤️ det var min bm som tog mina händer och hjälpte mig att ta emot. Det känns så fint även s här efter att jag var den första som tog i honom och själv drog upp honom på bröstet ❤️ du kanske kan skriva det i ditt förlossningsberättelse, att det är något du önskar så om det finns möjlighet kan dom hjälpa dig om du inte r riktigt fokuserad.
Ååååh vad fint! Fint att hon hjälpte dig med det så 🙂 <3 Stor kram <3
Finns det möjlighet bada i umeå på förlossningen? Ska också föda i umeå men trodde inte de fanns
…. hoppas de finns
Har ingen aning faktiskt <3 kram
Jag stod på knä och födde – det var så himla bra. Allt annat gjorde ont men på knä kunde jag kontrollera smärtan mycket bättre. Jag hade inte tänkt eller sagt att jag ville ta emot bebisen men så sa barnmorskan: ”ta emot ditt barn nu!” Och då fick jag vända på mig hux flux och ta emot med navelsträngen ”i vägen” och halt var det på bädden. Men det gick hur bra som helst! Som om det alltid hade varit en nyfödd i famnen! 😍
Men åh vad kul att höra 🙂 dom ville att jag skulle föda på knä eller alla fyra men var inte alls bekväm med det. Åååh så fint!! 🙂 Så häftigt att läsa, kram kram <3
Hahah de där med att näsan känns mycket större har du någon poäng i. Exakt så Hr jag också känt under mina tre graviditeter, att min näsa blir större bara under graviditeten😆 Lustigt. Så nej du inbillar inte dig. Kram och lycka till med allt!
Haha så knäppt att det blir så 😉 skönt att jag inte är ensam.. Det är verkligen just näsan som känns stor och inget annat i ansiktet.. Skumt! Tack finis <3 Kram kram
Bada var guld för mig under mina 48 timmar :p Jag tog inte emot henne men när hon hade huvudet ute och kroppen inne, i väntan på sista krystvärken så gnydde hon lite och då tittade jag ner och strök henne över huvudet och sa att det inte var någon fara och DET är jag så stolt över faktiskt! Att jag ändå som förstföderska hade sinnesnärvaron på nåt sätt, mitt i smärtan. Om det går vill jag också ta emot mitt nästa barn 🙂
Åh såååå magiskt!! 🙂 <3 sjukt häftigt att läsa! Kram <3
Jag hade en drömförlossning med vår andra son som föddes i somras och jag ville väldigt gärna ta emot honom. Fick sitta på förlossningspallen och när det var dags så fick jag ställa mig på knäna och ta emot honom. SÅ MÄKTIGT! Det bästa jag har gjort.
Det enda som i vårt fall var lite jobbigt var att Lucas inte syresatte sig ordentligt för han hann inte med så dom sprang iväg med honom en liten stund men det var aldrig någon fara med honom. Min första son är född december 2015 så nästan som din Jason ❤
Åh sååå häftigt!! Gud så sugen jag blir på att göra det nu 🙂 vill också! Åh förstår, men så bra att det inte var någon fara. Kul att dom är jämngamla 🙂 KRAM <3
Barn nr 1 tog förlossningen ca 8 timmar. Nr 2 tog 1 1/2 timme. Jag tänkte samma banor.. vill ha typ ungefär lika förlossning med smärtlindring osv.. kan tala om att inget hanns med. Inget blev som jag tänkte eller ville som med nr 1. Ingen smärtlindring och lustgasen hjälpte inget andra förlossningen (men den var bäst första förloss.) ja så känns lite att jag hade tänkt en massa i ”onödan” haha..för inget hanns med. Bara få en sal, inskrivning, kolla bebis o lite annat koll sen kom bebisen😄 Tror dom brukar säga att andra förlossningen halveras tiden. Lycka till med allt! Ni har En spännande och underbar tid framöver, all kärlek ❤️
Tack för att du delade med dig 🙂 kul att det är så sjukt olika från barn till barn. Går nog inte att planera en förlossning alls.. Man får bara ta det som det kommer! Kam kram och tusen tack <3 <3
Jag funderade på att ta emot barnet själv men kände att jag skulle bli stressad av att ha det ansvaret på mig, och väl under krystvärkarna kändes det skönt att slippa tänka på det, tror inte ens jag hade fixat det faktiskt. Var inte så klar i huvudet, var helt inne i födandet haha. Klarade inte ens att känna på huvudet någon av gångerna. Men vi bestämde att min man skulle ta emot barnet, och wow vilken upplevelse det var för honom, han var i extas efteråt. Ni kan ju bestämma på förhand hur ni ska göra, plan A och B. T ex att du vill ta emot barnet om du klarar det, annars gör F det om du är bekväm med det, eller barnmorskan. De säger ju till när det är dags så det behöver man inte tänka på, så kan du bestämma då när du vet hur det känns. Spännande att planera förlossning! Kram 🙂
Förstår dig till fullo! Jag är fortfarande lite kluven på om jag kommer ”våga” ha det ansvaret mitt i smärtan och sådär.. Det beror ju på hur förlossningen är också – om den är utdragen eller går relativt snabbt så att man har lite mer kraft och energi.. Men man kanske kan säga till barnmorskorna iallafall och så får man se längs vägen hur det går 🙂 tack för att du delade med dig av dina tankar och er upplevelse. SÅ häftigt att han fick göra det! 🙂 Förstår att det var en magisk upplevelse. STOR Kram <3
Tyckte det var sjukt häftigt att få ta emot barnet under förslossning. Säg bara till barnmorskorna innan så hjälper dom dig! Dom står ju som stöd brevid !😀
Åh vad roligt att du gjorde det! Så häftigt 😀 kram <3
Vi är ju lika långt gångna i graviditeten, ska du vaccinera dig mot influensan? Känner mig så kluven.. är egentligen emot att trycka in massa olika vaccin i kroppen men samtidigt vet jag inte vad som är bäst nu när man tydligen är i en riskgrupp som gravid. :/
Nej, jag kommer inte att ta det. Tackade nej <3 kram kram
Okej, det lutar mot att jag inte heller tar det faktiskt..magkänslan sa ”nej” på första tanken innan jag började överväga så får väl lita på den! tack för svar, kram 🙂
Åh förstår 🙂 <3 det är ju frivilligt och det viktigaste är att du gör det som känns bra för just dig 🙂 KRAM
Hej!
Jag både badade och tog emot min bebis. Badet var skönt, men jag upplevde att det blev för trångt när jag ville röra mig mycket mot slutet. Skulle säkert ha velat vara kvar om det var ett större badkar.
När det var dags för herrn att göra entré i världen så sa barnmorskan: ”Nu kommer han! Ta emot nu!”. Hon tog tag i mina händer så att de var på rätt ställe, hehe. Och sen drog jag ut honom upp på bröstet.
Det är supercoolt, säg till att du vill innan och så gör du det det om du får chansen. Blir det inte så så blir det inte så. Men då har du ju försökt! 🙂
Många kramar från en likasinnad ung mamma!
Så himla häftigt!! 🙂 Förstår det! Men åååh så fint! 🙂 Blir jättepepp på att göra det nu jag med. Stor kram tillbaka fina du <3
När jag födde barn för 1 månad sen så frågade dom precis innan huvudet var ute om jag ville känna. Tyvärr var jag så fullt fokuserad på allt annat då så jag flämtade bara fram ett nej men såhär i efterhand önskar jag att jag sagt ja istället.
Ja, det var samma för mig! Jag var helt inne i mig själv så svarade typ inte ens, kram <3
Jag fick mitt andra barn för en månad sen. Trots långdragen förlossning och extrem smärta (det gör ju ont liksom! ;P) satte jag mig tillrätta när huvudet var i ”ring of fire” och sedan bestämde jag att nästa värk trycker jag ut honom och då ska jag ta emot själv. Sagt och gjort, nästa värk kom och jag krystade ut min bebis och tog emot honom själv (barnmorskan hade sina händer nära och var redo att hjälpa till). Otrolig häftig känsla!
Första barnet behövde jag endast lustgas och förlossning fick snabbt. Denna gången tog det massa tid samt tog jag all möjlig bedövning, men att kunna få revansch och ta emot honom kändes så bra! Tycker du ska satsa på det och prata med barnmorskan i början av förlossningen. Lycka till! <3
Men WOW! Så himla tufft. Tack för att du delade med dig. Ska helt klart göra det 🙂 STOR Kram <3