Såhär såg mitt liv ut förra året i oktober: 

Hemmet var sig ganska så likt ändå.. Men lite små förändringar har ju skett i inredningen med!

Såhär såg mitt hår ut.. Lite längre idag =)

Hösten var sååå fin! Nu regnar det bara, haha.

Min bebis var en bebis. Och så SJUKT lik sin pappa.

Hade inget körkort så åkte buss.. =)

Bodde i mysset.

Beställde en bil och alla tyckte att jag var galen. Men visste att jag behövde den moroten för att orka ta det där körkortet som inte alls kändes speciellt kul att ta annars.

Hade myskväll med barnens pappa trots att vi precis separerat.

Min skatt fyllde 4 år!

Började ta efamol och droppa ”stressbalans” i mitt vatten varje dag. Måste börja med stressbalansen igen tror jag!

Älskade ihjäl mig. Och gör fortfarande varje dag.

Drack té i trappen tydligen ;p

Skrev på bodelningen och grät som en unge efteråt. Mina mest smärtsamma ögonblick under separationen där jag har gråtit som mest är helt klart när vi tog beslutet, efter att vi skrev på papper om bodelning och när jag fick tillbaka skilsmässopapperna. Det sistnämnda var nog värst. Vi skickade in papperna sjukt sent och fick tillbaka ”bekräftelsen” i somras. F var här då och jag hade typ halvt en panikattack.. Grät, grät, grät och kunde knappt andas. Ni vet när man gråter så att man knappt får luft men samtidigt helt tyst? När det bara rinner tårar och hela kroppen skakar. Så var det. Han höll mig så hårt i sin famn när han hittade mig inne i köket efter att ha varit ute med barnen. Det var verkligen så himla hemskt och läskigt just för att det blev så himla verkligt och på riktigt. 

Mina bebbar var småååå.. Alltså hur mycket växer inte barnen på bara ett år!?

Nyseparerad och skulle vänja mig vid tanken på ett helt hus ensam + två kids. Det var inte lätt i början.

 

Plåtades för Glossybox och fick sova en natt i denna mysiga svit med helt magiskt badrum!

Åkte iväg en helg och festade ihjäl mig med mina brudar.

Många myskvällar stod på schemat.

Snön kom.

Kollade på lägenheter med barnen tills jag till slut bara bestämde mig för att jag fasiken skulle bo kvar och klara det. Det skrämde mig verkligen först med tanken på ett stort hus själv men varför skulle jag inte klara det liksom? Och se så bra det har gått.

Hängde på gymmet var och varannan dag.

Ja hörrni.. Det här året har varit en sådan berg och dalbana. Det har varit den största omställningen i mitt liv någonsin men också det året som jag har lärt känna mig själv som mest på. När jag kollar på alla dessa bilder så ser jag bara ett tomt skal. Vem var jag ens där? Jag hade seriöst ingen aning. Jag var rädd och ensam och ja.. JÄTTERÄDD. Idag är jag fortfarande rädd. Jag är rädd för att aldrig få bli sådär galet kär igen, rädd för att leva ensam hela mitt liv, rädd för att misslyckas med saker jag tar på mig, rädd för att inte räcka till för mig själv och för mina barn. Jag är rädd för så otroligt mycket saker. Men samtidigt så är jag trygg. Jag är trygg i att jag klarar mig själv och jag litar på att jag på något sätt kommer att klara precis allt jag tar mig an även om jag faller några gånger på vägen. Min tillit till mig själv och min egna förmåga att klara saker har typ aldrig varit större och jag är också så stolt över mig själv. Över resan jag har gjort, över hur mycket jag har lyssnat inåt och till mina egna känslor, över hur mycket jag har utvecklats och hur mycket jag har vågat. Så tacksam över allt i mitt liv och att jag får leva.

Någon frågade mig igår under frågestunden på instagram var jag ser mig själv om 10 år. Och jag har faktiskt ingen aning. Men om jag får drömma så är jag säker i mig själv och min självkärlek är starkare än någonsin. Jag får vara sådär pirrigt kär i min drömman (som förhoppningsvis också redan har barn), får ha barnen varannan vecka och leva livet med den jag älskar varannan. Jag vill resa, uppleva olika platser, bygga ett nytt hus, fortsätta som egen företagare men kanske som mäklare eller något inom marknadsföring? Eller så har jag utbildat mig till lärare och satsar på att bli rektor? Jag har verkligen ingen aning. Men jag hoppas och tror på att det kommer att kännas rätt och sjävklart när jag väl står där om 10 år och lever precis där och då. Jag hoppas att jag är lycklig, jag hoppas att jag är älskad och jag hoppas att jag får älska lika mycket tillbaka. Och jag hoppas att jag mår bra, att dom som står mig nära är friska och att jag har möjlighet att se världen och känna att jag lever och är fri. Och så hoppas jag att jag är lite starkare, lite klokare och ännu mer säker i hur viktigt det är att känna in sig själv och tillåta sig själv att följa sitt hjärta och sina drömmar. Men ja, klokare blir man väl alltid med åren =)

Kikar in och säger hej en snabbis. Är mycket idag med vår lilla tjej som jag skrev tidigare och uppdateringen får lida lite här inne. Tycker att dessa hjärtkontroller nästan alltid blir som en hel halvdag (alltså hel förmiddag eller eftermiddag) då det oftast är försenat med tiden, man ska göra så mycket olika prover och kontroller + ultraljud (som tar rätt lång tid) och sedan prata med läkare efteråt.

Och till något helt annat lite ”roligare”. Jason sätter alltid på sin nattlampa innan han ska sova trots att han sover i min säng , haha. Anledningen till detta är att han nattar sina ”bebisar” i sin säng (massor av olika gosedjur) och han och Jolie hjälps åt att kamma deras hår, läsa bok för dom, ta på dom blöjor osv. Tycker iallafall att denna lampa är så himla fin fortfarande. Minns att alla klagade på mig när jag köpte den då den ändå kostar 2000:- men det är nog ett av mina bästa inredningsköp till barnrummet. Den har hängt med sedan Jason var bebis och är precis lika fin fortfarande.

Imorgon har vi hjärtkontroll med vår lilla tjej. Jag känner mig rätt lugn och är istället mer nervös inför MR som är nästa vecka. Känns så läskigt och jobbigt att hon ska sövas. Många av er har ju barn som har gjort magnetröntgen och ni har peppat mig i det när jag har skrivit om det tidigare i att det går relativt enkelt och smärtfritt. Så tack för det. Läste lite gamla kommentarer igår kväll och försökte känna lugnet. Försöker att inte tänka på det så mycket över huvud taget då jag som ni vet är bra på att stressa upp mig över saker. Men ja, imorgon är det ”vanlig” hjärtkontroll iallafall. Efteråt ska vi göra som vanligt och äta med henne på stan + att hon får välja vilken leksak hon vill. Hon är alltid så himla duktig och modig på sina kontroller att jag får hålla tillbaka tårarna typ. Världens starkaste lilla tjej är hon.

Tycker föräldralivet är en sådan stress i sig typ h e l a t i d e n. Alltid något att oroa sig för och jag fick verkligen hjärtat utanpå kroppen när jag blev mamma. Jag har dessutom bara TVÅ barn. Kan knappt tänka mig hur det är att ha typ åtta stycken att oroa sig över. Nej, fy. Att vara förälder är ju verkligen både det finaste och läskigaste (+ jobbigaste med, haha) man kan få gå igenom i livet.

Aja.. =) Annars ska jag bara jobba massor imorgon så vet inte hur aktiv jag kommer att vara här inne då. Får hjälp större delen av dagen vilket känns skönt. Träningen trycker jag in tidigt på morgonen för att få in den över huvud taget och så har jag massor med tvätt och städning här hemma att ta tag i också.

Önskar er en fin kväll. Kram!

Köpte ny BUS idag. Kör ju alltid Ida Warg men tycker att denna som man bygger upp stegvis från Dove är grym också. Gillar att man får lite färg i taget och så är den dessutom superbillig. Har använt den i perioder sedan väldigt många år tillbaka.

Tove hjälpte mig massor under dagen och vi åt sushi till lunch.

Barnen hjälpte mig också med jobb efter förskolan en stund och sedan köpte vi lite saker på apoteket + kinderägg och åt middag ute enligt deras önskemål. Det är ju väldigt omdiskuterat just nu med influensers och att tjäna pengar på sina barn i form av att barnen är med i olika samarbeten. Jag kan ju absolut hålla med om att jag verkligen har tjänat pengar på barnen sedan dom låg i min mage. Vad får dina barn för det? Det är en fråga som jag får ganska ofta. Dom har fått mycket tid med sina föräldrar hemma tack vare det och jag sätter in pengar på deras sparkonton också. Men ja, tanken är ju att jag ska utesluta dom mer och mer från mina sociala medier. Jason är ju trots allt fem år snart och det börjar kännas mer och mer privat med allt som gäller honom. Samtidigt så vet han att mamma jobbar med sin blogg (som många läser) och jag frågar alltid innan jag fotar honom om det går bra. Det är klart att han inte förstår exakt vad det handlar om men det känns ändå viktigt att fråga nu när han har blivit så pass stor. Jag hoppas iallafall att mina barn ska tycka att det är okej med allt jag har lagt upp och skrivit om dom när dom är stora. Vi får väl se. Är så svårt att jämföra med när jag själv var liten då det ju inte fanns sociala medier då. Ärligt talat så hade jag nog inte haft något emot om min mamma hade lagt upp bilder på mig och skrivit om mig när jag var liten så länge det inte var saker som var för privata.. Men var går den gränsen då? Det är svårt. Ja, ni ser ju.. Jag funderar mycket på detta just nu. Vi får väl se vad jag landar i till slut.

Såg en lapp på förskolan att det går löss där nu.. Fick typ en rysning genom kroppen och det började genast klia i mitt hår, haha.. Köpte en spray som ska ”förebygga” lössen och hålla dom borta + en luskam. Ikväll efter badet kammade jag igenom Jolies hår ordentligt för att se om det fanns något där men det gjorde det som tur var inte. Någon som har provat sådan här spray eller liknande? Upplevde ni att det fungerade?

Det jag gör om kvällarna just nu.. Juridik, juridik och juridik. Hade ju ett möte med en studievägledare om studietakten igår och vi ska ha ett nytt möte igen nästa vecka.

Bygger jag hus igen kommer jag fasiken köra på öppen trapp (i hopp om att allt skräp ska ramla igenom ner på golvet under, hehe) eller vilja ha enplansvilla.. Är SÅ less på att torka trappen en gång om dagen och det blir såhär mycket skräp i den på EN dag.. Hur är det ens möjligt? Älskar att ha två våningar och det sociala där nere och det mer privata där uppe men det här är bara så tröttsamt..

Just det! Hittade två myror i trappen med när jag ändå var i farten…