God morgon onsdag!

Hur mår ni? Vi mår bra här hemma! Idag har jag äntligen tid för efterkontroll hos MVC och det ska bli spännande att se vad barnmorskan säger. Jag har ju redan kommit igång med allt som hör till mitt ”vanliga” liv. Håller iallafall tummarna för att allt ska se bra ut. Detta är för övrigt (som jag nämnt förr) den första efterkontrollen som jag faktiskt går på. Sjukt att jag skippade det efter att jag hade fött Jason och Jolie.

Annars har jag också efterkontroll för min livmodertapp snart. Jag hade ju en lite klurigare variant av höggradiga cellförändringar i körtelceller + misstanke om invasiv cancer under graviditeten. Den läskigaste och värsta resan jag har gjort i mitt liv. Kan tillägga att den på något vis var ännu mer fylld av oro än Jolies resa med hjärtat. Jolies resa kändes mer kontrollerad och ett hjärtfel kan man ju korrigera under rätt så ordnade förhållanden om det är en missbildning som upptäckts i tid, följts av kardiologer samt att operationen är väl planerad. För mig var resan med denna adenocarcenom så plötslig, stressad och operationen blev väldigt akut. Fick reda på allt detta på en vecka och hade opererats redan veckan efter. Ensam dessutom då min man råkade vara bortrest utan täckning just då. Missfallsrisken, att opereras utan någon bredvid mig, oron innan och efter att förlora min bebis i magen.. Alltså det var HEMSKT. Bara att göra valet kring om jag faktiskt skulle opereras eller inte var hemskt. Var lite som att jag fick välja mellan mitt eller mitt barns liv för fanns inga garantier på att det inte skulle bli ett missfall. Och läkarna pushade verkligen för att operationen MÅSTE göras för att det handlade om mitt liv. Och det var prio för dom.

Tror det hade varit nog jobbigt om jag inte var gravid men med en liten i magen och all ovisshet kring hur saker skulle bli så kände jag flera gånger att jag knappt visste hur jag skulle orka stå på benen. Skulle jag förlora mitt barn? Och sedan förlora min livmoder och aldrig kunna få fler barn efter eventuellt missfall? Skulle jag ha invasiv cancer? Nej, alltså fy. Får rysningar i hela kroppen när jag tänker på det och är rätt så orolig inför det besöket med. Det ligger väldigt nära i tid nu och jag fick en sådan klump i magen när kallelsen kom som en liten avisering i Kivra. Jag ber till högre makter att allt ska se bra ut och att det ska vara ett avslutat kapitel. Är lite nojig för att dom inte skrapade tappen (det skulle dom har gjort om jag inte var gravid) för att vara helt säkra på att allt, allt, allt verkligen var borttaget. Men jag försöker lita på vården och på livet. Det måste gå bra och måste se bra ut nu på kollen. Sedan kommer jag oavsett få gå på väldigt täta kontroller i flera år framåt men det känns väldigt tryggt. HÄR kan ni läsa om denna resa som jag gjorde under mitten av min graviditet med Kenzo.

Idag står jobb, efterkontroll och lite annat smått på schemat. Önskar er en fin dag! Stor kram/G

Yoghurtkvarg med smak av lime/jordgubb med frön, bär och banan. Och så avokadomackor till det. Älskar frukost.

Pappa och bebis som sover en timme extra på morgonen. När vi har fått sämre med nattsömn brukar mannen tar Kenzo och gå ner på nedervåningen medan jag får sova ostört i en timme eller två. Alltså GUD vad djupt jag sover då. Vaknar inte ens av larm. Och när jag sover med Kenzo så vaknar jag av minsta lilla rörelse han gör typ. Sjukt hur kroppen fungerar när man är mamma.

Alltid följa med mamma och pappa till gymmet!

Och denna ”position” är toppen för bebis mage! För att hjälpa till att prutta och bajsa lite. Fick en video skickad till mig av flera av er som följer mig på instagram. Och var tvungen att prova. Funkar verkligen! Blir som att bebisen sitter på en liten toalett, haha.

Popcorn och bär i soffan framför en film efter skolan och förskolan.

Och vi har en så mysig ”rutin” på kvällarna där vi sätter på sånger på YouTube och sjunger för lilla bebben i huset. Jason och Jolie är verkligen det roligaste han vet. Gud, vad han tittar på dom, gör ljud tillbaka och sprattlar med hela kroppen. Det är något speciellt med hur små barn ser på större barn. Dom är så mycket mer intressanta för honom än vad vi vuxna är ;p

Och färska bär kan ju vara det godaste som finns!