Gabriella Joss Gabriella Joss
Gravid med bebis nummer två

Söndag

Hej vänner <3

Hoppas att allt är bra med er. Vi mår bra men är sjukt trötta här hemma. Jason sover ju alltid hela nätter och vaknar i princip aldrig.. Och vaknar han för att dricka eller kissa så somnar han alltid om samma sekund som han är klar typ, haha.. Men igår ville han dricka och vägrade sedan somna om.. Vi höll på i säkert tre timmar med att få honom att somna om och jag sa till F säkert tre gånger att vi borde ge upp och låta honom läsa en bok eller se en film istället tills det var dags för oss att sova också. Men F vägrade och var så envis och till sluuuuut somnade vår lilla kille. Dessvärre fick vi knappt något gjort och vi hade en hel del planer. Jag hade också bestämt mig för att träna och ta ett bad så det var ju typiskt att jag inte hann med det. Fick bli en snabb dusch där vid midnatt istället. Ja ja.. Livet med barn =) Så oförutsägbart! Och återigen blev jag påmind om hur lyckliga vi ska vara över att våra barn alltid sover om kvällarna och nätterna.

Idag vilar vi hemma och hoppas att Jolies förkylning ska släppa helt någon gång och så bygger vi på altanen lite. Kram. på er och ha en fin dag. 

Såhär såg det ut igår på dagen iallafall. Lillasyster sov (under tusen filtar då det var rätt kallt ute) och jag och Jason höll på med play doh. F byggde på pergolan.

Här är F såå less på mig, haha! Jag tjatade i en evighet och ba ”men ta en snabb paus och bara kolla in i kameran”, ”men snälla kan du posera lite för kameran”, ”får jag ta en bild till bloggen, kan du kolla in i kameran!?”.. =) Fick mig en bild till slut iallafall, allt för er skull, hehe 😉

Såhär såg pergolan ut när den var halvfärdig! Nu är den i princip helt klar. Ska visa mer bilder sen. Idag ska han göra den helt färdig, sätta in spottar i altanen samt börja på trappstegen och eventuellt staketet.

Vi åt lite rester till lunch igår + sallad.

Fikapaus! Vi passar på att äta jordgubbar nu innan säsongen är över.

Älskar henne mest på jorden!

Skriv kommentar

  7. Svara
    Sanna

    Jolie är så fin! Och eran altan börjar bli riktigt bra! Gud vad roligt!! Tänkte bara fråga, du har säkert skrivit det förr tusen gånger, förlåt för upprepning i sånt fall, men hur lång är Jolie nu? Och vilken vikt har hon? Är så nyfiken då alla barn är så olika! Min lilla tjej ligger på sju kilo nu när hon blev fem månader i juni och 65 cm.
    Kram <3

    1. Gabriella Joss
      Svara
      gabriellajoss

      Men tack snälla du!! <3 <3 nu var det ett tag sedan vi var hos BVC men för ett par veckor sedan vägde hon över 7,5 kg och var 68,5 cm <3 kram kram fina du! Så kul att dom är så stora våra tjejer ändå 😀

Visa alla 14 kommentarer
Allmänt

Plugga på distans och ha barn hemma?

Om Jolie mår bra nu till hösten så funderar jag på att söka in till en utbildning till våren 2019. Jag vet inte riktigt hur jag har tänkt mig men jag tänker att jag kan ge det ett försök och se om jag ens kommer in på det jag vill. Och så får jag ta ställning därifrån. Kommer såklart berätta för er sen vad jag vill göra. Det jag klurar på lite är om det ens är möjligt att studera på heltid (distans med några sammankomster) samtidigt som man har barn hemma? Kommer inte vilja ha Jason på förskolan 8-17 utan kortare dagar + att Jolie kommer att vara hemma med mig ett bra tag till. Jag har en bekant som jag vet studerar på heltid och har små barn (varav en är hemma med henne)! För henne verkar det gå bra.. Har ni erfarenhet? Berätta gärna i så fall! Hade varit intressant att lyckas pussla ihop vardagen och få kombinera vardagen med barnen med plugg. Jag har läst en termin på universitetet direkt efter gymnasiet och vet att det är krävande men vet också att jag har ”plugghuvud” och är snabb, effektiv och har disciplin. Så om det är möjligt så hade jag nog klarat det.

Det finns så mycket jag vill göra men mest av allt vill jag spendera tid med barnen. Iallafall medan dom är så små <3 

Skriv kommentar

  1. Svara
    Malin

    Jag har pluggat distans (50%) med 2st sammankomster på 5dagar per gång, per termin nu i ett år, samt att jag har en treåring här hemma. Nu går han på dagis eftersom jag även jobbar 70%. Det har faktiskt funkat väldigt bra, med stor hjälp av min man, som gett mig mycket tid för att just sitta i lugn och ro för att plugga. Till hösten är jag mammaledig från jobbet eftersom vi får lillasyster vilken dag som helst, men planerar att fortsätta min distansutbildning även i höst. När det är dags för sammankomsterna så får mannen ta pappaledigt och följa med tillsammans med barnen den veckan, så de iallafall finns nära (har 80mil till
    Sammankomsterna) 🙂 vet ju som sagt inte hur detta kommer att funka i praktiken men jag tycker att man lär ju göra ett försök iallafall! Lycka till hur du än bestämmer dig för att göra 🙂

  2. Svara
    Amanda

    Alltså, jag tror absolut det är möjligt. Ger man sig fan på det så klarar du det galant! Men för att få ett lite lugnare vardagsliv skulle jag rekommendera att läsa på distans 50% istället för 100%, dvs halvfart. Barn eller inte, så när det gäller distans kan det vara mkt lättare att få vardagen ihop om det ligger på 50%. Däremot om man inte läser på distans går 100% bra tycker jag. Jag har testat båda delarna och tror att om man har bra självdisciplin och räknar med att få sitta uppe och skriva eller plugga till sent inpå natten vissa dagar så är det bara att köra!

  3. Svara
    Lina

    Jag pluggar till ssk har två barn 2 och 3 år. Det är inga studier som man gör bort under två timmar ett par gånger i veckan utan det är verkligen råplugg 5 dagar i veckan (helger pluggar jag inte eller röda dagar, dem är heliga och jag är ledig med familjen) jag måste ha barnen på dagis 8-16 måndag till fredag med undantag är dem så klart ledig då min man är ledig. Så ibland får dem gå fem dagar, två dagar eller tre, väldigt olika. Jag pluggar distans via Umeå universitet. Det krävs disciplin och att man hittar tiden och att man verkligen sitter och nöter, det går inte att ha barnen hemma under dagarna för man får inget gjort…

  4. Svara
    Mel

    Jag tror absolut att det går! Men tvärtemot många andra som skrivit här tror jag att det kan vara riktigt stressande. Jag är rätt stresskänslig och har en bebis som inte sover flera timmar dagtid. Så studera skulle bli på kvällar eller helger. Det skulle bli på bekostnad av tid med min partner och tid med familjen. Tiden när din dotter är liten är så kort och även om hon skulle sitta och leka själv är det roligaste kanske att vara i nuet och njuta av henne och inte plugga ha tankarna på annat håll? Du verkar också prioritera tiden med F och den skulle minska. Man behöver inte göra allt samtidigt! Men väljer du att förena plugg med föräldraledighet är det såklart ditt beslut och du kommer fixa det toppen! Ville bara bidra med ett annat perspektiv.

  5. Svara
    Frida

    Tack för att du tog upp detta ämne! Har själv haft en fundering kring detta fast då gällande heltidsstudier och inte på distans. Jag ska börja min andra termin på universitetet efter sommaren och jag vill verkligen ha barn! Har 3 år kvar av min utbildning och jag känner att det är en lång tid att vänta med barn, men sen vet man ju heller inte om man kan få barn direkt men känner att man kanske iaf kan börja försöka 🙂 Efter att ha läst kommentarerna du fått så känns de som att ”klarar andra det, klarar jag det” och om det inte fungerar så får man helt enkelt ta ett studieuppehåll 🙂
    Jag tycker också du ska köra, du har ju så fint stöd av F så jag tror ni kommer lösa det!

    Tack för en sån fin blogg och du är en stor inspiratör. Kram <3

    1. Gabriella Joss
      Svara
      gabriellajoss

      Förstår det <3 så duktig du är!! Kommer gå hur bra som helst!! Kärlek <3 och tack för så enormt fina ord!

  6. Svara
    Jenny

    Nu har ju jag inga barn men jag jobbar på sidan av studierna ca 60% så det kanske kan likställas med att ha barn…? Eller nått! 😉 Hahah nädå, det är såklart inte samma sak. Ville mest bara hoppa in och säga att jag tror det går alldeles utmärkt. Man får vara effektiv bara och ta vara på de lediga stunderna man har. Då är ju Jolie lite äldre också och kanske kan sysselsätta sig själv med någon leksak bredvid dig när du pluggar? Handen på hjärtat, jag tycker inte universitetsstudier är speciellt svårt. Eller alltså, klart det är svårt i perioder men har man intresse för det man pluggar till så är det klart att det går lättare! Jag pluggar 100% och kan helt ärligt säga att jag inte lägger ner 40 timmar i veckan på det. Kanske 20? Och det går toppen för nig iallafall, klarar alla tentor och inlämningar. Jag tror du fixar det! ❤️❤️❤️

    1. Gabriella Joss
      Svara
      gabriellajoss

      Haha ellerhur 😉 Så duktig du är!! <3 <3 Ja, det är lite så jag tänker med. Så skönt att känna så!! Jag tyckte också att det var ganska enkelt trots att det krävde en del tid. Jag hade lätt att lära mig och plugga eller vad man ska säga. TACK för peppen bästa du!! KRAM <3<3

    2. Svara
      S

      Jag pluggade 1år heltid på distans under föräldrarledigheten, otroligt tufft, många sena kvällar. Stora syskonen gick på skolan och dagis 9-14:30. Nu efteråt så skulle jag inte göra om det, hade jag vetat att det skulle bli så här tufft hade jag väntat med att plugga.

  7. Svara
    Louise

    Jag pluggar till förskollärare på distans 100% och fick mitt första barn nu. Har också 3 bonus varannan vecka alla under 9 år. Har arbetat 75% samtidigt för att slippa csnlån och det har fungerat bra. Fördelen nu när jag är mammaledig är att jag kan ha alla barnen hemma mer, då kan jag studera under tiden de är i skolan 8-14 sen hämta hem dem direkt.

  8. Svara
    Maiken

    Jag ska vara helt ärlig med dig och säga att jag tror att det är en dålig idé. Det vore en sak om du ”bara” hade barnen på heltid, men nu när du dessutom jobbar nästan heltid med bloggen tror jag att det är bäst för dig att koncentrera dig på de två sakerna. Då har du möjlighet att lägga den lediga tiden du får på att återhämta dig själv samt passa upp F mer.

    Kramar!

    1. Gabriella Joss
      Svara
      gabriellajoss

      Tack snälla du <3 tror lite som du men är ändå sugen! Men ska fundera lite mer och väga för och nackdelar <3 tack för en ärlig åsikt. KRAM

  9. Svara
    Jasmin

    Jag är en sjuksköterskestudent och min son är 2år. han går på förskola, medans jag är i skolan och pluggar. Det går om man vill! 🙂

  10. Svara
    M

    Det beror nog först och främst på vad man fått för barn. Om de är lugna och är nöjda att roa sig själva en stund och om de sover något dagtid och sover bra på kvällar och nätter. Annars kan det nog vara tufft. För man måste ju hitta en lucka att faktiskt plugga. Jag hade nog valt att njuta av småbarnstiden och ta plugget när de är lite större alt plugga om pappan är pappaledig 🙂 tror du fixar det du bestämmer dig för! Kram

  11. Svara
    Conny

    Jag tycker du tänker rätt! Plugga på distans kräver bra disciplin men det hade du ju så då är det inga problem. Bra schema när du tänker studera lite varje dag och tid att genomföra planen. Ingen tidsoptimistisk, glamoriserande plan funkar.

  12. Svara
    Linn Forevärn

    Jag studera 100% på distans och är hemma med min dotter på 1år. Hon kommer inte börja förskolan förens jag pluggat färdigt vilket om ett halv år. Det går verkligen super bra, tycker jag. Men man behöver verkligen ja disciplin. Jag är jätte glad att jag gör det nu. Jag är med min dotter hela dagarna, pluggar när hon sover enbart. 🙂 hoppad det går bra för dig, och att du komme in på det du vill. heja❤️

  13. Svara
    Emma

    Jag har samma plan som du och jag tror det är absolut möjligt och okej. Det är som du säger man får vara disciplinerad och planera sina dagar bra.

  14. Svara
    Jennie

    Hej. Jag studerar till lärare och födde mitt tredje barn nu i januari 2018. Jag har fortsatt studera 100% hela tiden. Mina två andra barn går på förskolan 3-4 dagar i veckan kl 9-15 och bebisen är med mig. Jag vill ha alla mina barn hemma så mycket som möjligt så de dagar dem äldsta barnen är på förskolan försöker jag plugga så effektiv som det går, med pauser för amning, blöjbyte osv. Jag går endast på de träffar i skolan som är obligatoriska och då har bebisen fått följa med på lektionerna eller fått vara med sin pappa ca 2 timmar. Jag hel ammar men provade 3 gånger när jag hade t.ex. salstenta att pumpa ut mjölk och pappan fick mata med flaska men den har bebisen ratat varje gång. Hur som helst, för mig har det fungerat bra att studera med en bebis hemma. Jag har lätt för att lära mig och pluggar effektivt när de stora barnen är på förskolan. Nackdelen är att jag känner en inre stress över att bebisen måste ”sköta sig” de dagar jag pluggar, hinner jag inte det jag tänkt mår jag dåligt över det.. Brukar ta ifatt det på kvällen när alla barn sover o då kan jag släppa det o mår bra igen :). Lite prestationsångest liksom.. Men är trots allt glad över att studera medan jag har småbarn, då det gett mig möjligheten till att ha dom hemma så pass mycket. Kram

    1. Gabriella Joss
      Svara
      gabriellajoss

      Tack snälla för att du delade med dig 🙂 grym du är som orkar med!! Och intressant att läsa hur du får ihop allting 🙂 Förstår att du känner så, kommer nog känna likadant om jag inte får ihop det någon dag.. Men du ska veta vilket jättejobb du gör! Fantastiska du! KRAM <3

  15. Svara
    Susann

    Neej inte börja plugga, barn nummer 3. Du är som gjord för att ha många barn. Plugga kan du göra sen i 40 års åldern 😉

    1. Gabriella Joss
      Svara
      gabriellajoss

      Hoppas på en trea faktiskt 😀 man kan ju alltid pausa plugget med tänker jag <3 men kan inte ta föregivet att det kommer fler bebisar och vänta på det 😉 haha, kram

  16. Svara
    cass

    Jag säger nej. Vänta. Du har inte bråttom <3 Njut njut njut hemma med din goding. Arbeta och studera kan du göra hela livet. Om det inte känns 100 % rätt såklart att studera, då ska du göra det. Men annars, som jag skrev. Njut av Goa Jolie och bara var 🙌😊

  17. Svara
    Josefine Randevik

    Hej 🙂 Både jag och maken har pluggat 100% nu under våren med vår 1 1/2 åring utan dagisplats så någon av oss var hemma hela tiden. Det var tufft men det var absolut hanterbart:)
    Kram

  18. Svara
    Helena

    Jag började jobba 40 % när min son var tre månader och min dotter 5 år. Pluggade även 50 % på universitet då. Hade ingen förskoleplats. Det gick alldeles utmärkt! Allt går om man vill!

  19. Svara
    Lillajag

    Jag skulle säga att det beror på vad du ska läsa för program/kurser. Vissa kurser jag har läst kunde jag jobba halvtid samtidigt och andra kurser krävde ca 10 h om dagen. Då är jag lärare på universitet nu så jag har också läshuvud. Jag märker även det på mina studenter nu. På en del kurser kan de ta det rätt lugnt och på andra är de väldigt stressade. Men man kan ju alltid prova och se om det funkar eller ej. Fördelen med universitetet är ju att kurserna är rätt korta och de man har klarat har man klarat så känner du att det blev för mkt efter ett par kurser kan du ju fortsätta där du slutade sen när båda barnen går på förskolan.

  21. Svara
    Jennifer

    Tror det beror helt på vilka förutsättningar man har. Har man ”lugna” barn, bra disciplin, har lätt för att lära sig samt har avlastning från sin partner så tror jag inte att det är några problem. Kan vara bra att alltid ha en reservplan för att kunna plugga, typ att partnern kan vabba vid ev. tentor eller så. Vill man så går det oftast, helt klart! Sen får man ju såklart dra sin livssituation och ”är det värt det”-tänk i ekvationen. Kram!

  22. Svara
    B.r

    Jag pluggar 100%, jobbar 100% och har två barn 2 och 4år (dock hjälp av förskola.) Det går bra, periodvis tungt men tänker att det är för en begränsad tid 😊

  23. Svara
    Madeleine

    Jag studerar till förskollärare och majoriteten av studenterna är ju kvinnor. Jag har själv ingen erfarenhet av att studera med småbarn men det är väldigt många som fått barn under terminerna och det är nog lika många som tar studieuppehåll som inte gör det. Även fast vi studerar heltid så är det mest plugg tid på hemmaplan och man kan vara rätt flexibel med sin tid. Det har gått jättebra för studenterna att ta med sig sina barn på föreläsningar osv 🙂
    Sen beror det ju också på hur man är i sig själv och om det krockar med eventuell prakitk 🙂
    Jag tycker du ska köra på! Och om det inte funkar så kan man ju ta studieuppehåll och återuppta studierna senare 🙂

  24. Svara
    Sara

    Jag har pluggat ett år nu på distans. Jag har tre barn, 9,5år, 6år och 1,5år. Minstingen har vart hemma med mig helatiden, sonen har gått 15h på fsk och äldsta har gått sina skoltider. Det har gått jätte bra för mig iallafall 🙂 avråder ingen till att göra det! Bästa ja gjort. Mycket tid med barnen får man

  25. Svara
    Emma

    Hej! Jag pluggar 100% med tvillingar som är 3 år och en 1-åring, Går hur bra som helst! 1-åringen är hemma ännu och kommer börja förskola till hösten, tvillingarna har gått 20h i veckan. Tänker mig att alla barnen får gå ca 25h i veckan när minstingen börjat förskola, måndag-fredag 09-14. Vet att jag kommer klara det, klarar det nu med alla barn hemma så kanske skulle det tom räcka med att dom fortsätter gå 20h/v. Lycka till hur du än gör!

  26. Svara
    Mikaela

    Jag har studerat på distans, samtidigt som jag jobbat 90-100 %.Har visserligen lite äldre barn än dig.Min erfarenhet är att man blir mer effektiv och planerar bättre.När jag gick i skolan sköt jag ofta upp studierna till sista stund.Nu i vuxen ålder har det varit lättare att planera tiden.Hellre sitta en liten stund varje dag än att sitta med ångest dagarna innan något ska in.Det krävs också att man hjälps åt hemma så att man får tiden till studierna som behövs.Lycka till!

    1. Gabriella Joss
      Svara
      gabriellajoss

      Förstår det! 🙂 låter ju jättebra! Kanske ska prova ändå 🙂 och ja, det är ju viktigt att man är ett team på hemmaplan för att få ihop allt, kram

  27. Svara
    Nicole

    Jag började plugga 100% på distans när min son var ca 8 månader. Har gått hur bra som helst, blev mycket plugg när han sov middag eller kvällar/nätter. Men det upplägget verkar ju du redan vara van vid 🙂 Efter ett tag började jag jobba extra några kvällar i veckan när mannen slutat jobbet.
    Körde på såhär i ca 1 år, visst att man blir trött & att det tär mycket på en att plugga/jobba/ha barn (som jag antar kommer vara din kombo också med bloggen). Men om man tänker på att det egentligen är en så kort stund i ens liv & vilken investering det är i en själv så blir det värt det & man orkar stå ut 🙂
    Det var jobbigare när jag fortfarande pluggade 100%, fick ett fast jobb jag inte kunde tacka nej till så jobbade även heltid & därför förlorade såå mycket tid med sonen. Så kör på, känner du att det inte funkar för dig så är det så. Då får man ta ett nytt beslut då 🙂 ❤️

    1. Gabriella Joss
      Svara
      gabriellajoss

      Åh vad duktig du är!! <3 så imponerad av dig!! Och ja, som du säger så är det bara en period i livet <3 tack för att du delade med dig. Stor kram!

  28. Svara
    Heli

    Go for it! Jag är hemma föräldraledig och studerar på distans. Det är tufft stundtals men verkligen värt det! Jag har även två äldre barn, en som går på förskola och en som ska börja skolan till hösten. Jag ser det som ett perfekt tillfälle att plugga då jag kan ha barnen kortare dagar på förskola och fritids iom att jag själv mer eller mindre styr mina tider..

    1. Gabriella Joss
      Svara
      gabriellajoss

      Ja, det förstår jag!! Så underbart att få en utbildning och tid med sina barn <3 låter ju perfekt, kram!

  29. Svara
    Timmie

    Jag pluggade på distans när dottern var mindre, funkade jätte bra. Pluggade medan hon var på dagis 8.30-13.30. Nu pluggar jag igen och då helt på distans utan några fysiska möten, har både en 1 åring och en 2 åring hemma. Får passa på att plugga och göra uppgifter medan dom sover. När jag sedan ska läsa nästa kurs nästa år kommer jag ha både pojkarna och en bebis, det ska bli spännande, haha 😀

  30. Svara
    Ameli

    För mig har det funkat bra hittills i alla fall. Pluggar heltid på distans och har en snart sex-månaders liten tjej här hemma 😊 det gäller bara att vara lite kreativ och effektiv i sitt pluggande 😅 jag pluggar ofta kvällar/helger när sambon är hemma och kan ta lillan under tiden 👍

  31. Svara
    Josefin

    Det går absolut! Jag läser till jurist och har pluggat med bebis i snart ett år. Min stora kille (2,5 år) är dock på förskolan. Tror inte jag hade fått mycket gjort om han hade varit hemma.. Men med bebis (nu 9 mån) har det fungerat jättebra. Han sover ofta 2-3 h i ett svep på dagen så där har jag min möjlighet. Men har fått göra det mesta på distans och på egen hand. Tror det hade blivit för jobbigt att behöva ta sig till skolan flera dagar i veckan. Lycka till, du fixar det!

    1. Gabriella Joss
      Svara
      gabriellajoss

      Låter ju hur bra som helst 🙂 <3 Ja, det känns ju lite enklare med en bebis som sover en hel del. Tack snälla du för dina tankar. KRAM

    2. Svara
      Klara

      Hej! Skulle vilja komma i kontakt med dig Josefin på något sätt. Har precis kommit in på jurist och funderar på att göra samma. Men har lite funderingar och frågor till dig:)

    3. Svara
      Klara

      Bra inlägg! Josefin! Jag skulle vilja komma i kontakt med dig på något sätt, har kommit in på jurist å funderar på hur jag ska klara det med två små. Har massa frågor! Hoppas jag kan få tag på dig:)

  32. Svara
    Linnea

    Jag har två barn (3 & 1 år) och jag har nu gjort 2 av 3,5 år på mittuniversitetet! (Distans med träff var fjärde vecka) Nu när minsta var nyfödd har han fått hänga med, sedan har jag tagit hem dottern från förskolan så sista halvåret har jag haft båda hemma samtidigt som jag pluggar. Så det går 😊💪🏻

  33. Svara
    Simona

    Jag plugga heltid i klassrum med två små (2 och 1 år) det går absolut! Jobbigt men de går. Hade barnen på förskolan 9-15 och var i skolan 2 dagar i veckan.
    Har även läst en extra kurs innan jag började på distans på fem veckor och var helt själv med båda barnen utan förskola. Gick oxå!
    Allt går bara man vill!

  34. Svara
    Emelie

    Jag har pluggat 165% samtidigt som jag jobbat 60% och haft vår tjej hos dagmamma två dagar i veckan i ca 5 timmar, då för att läsa upp dom betyg jag behövt för att komma in på högskolan. Nu kommer syskon i november och min tanke är att fortsätt plugga heltid på distan samtidigt som jag är föräldraledig, så länge man gör de man ska så ser jag faktiskt bara fördelar med att gör de, mycket mer tid med barnen en när man jobbar ☺️

  35. Svara
    Julia

    Jag började plugga när yngsta dottern var 1 månad. Jag hade en kandidatexamen sedan tidigare men ville komplettera till lärare. Jag har under perioden med plugg antingen varit 100% f-ledig eller jobbat 86% och jag har endast kunna plugga kvällstid när barnen har somnat. Nu 2,5 år senare är jag färdig lärare och jag njuter av mitt första sommarlov tillsammans med mina barn. Det var kämpigt bitvis men så värt det! Jag har investerat i mig själv.

  36. Svara
    Jenna

    Jag skulle säga kör på. Du kan ju alltid söka sedan välja att tacka nej till platsen eller att börja o hoppa av om det inte funkar.

  37. Svara
    Sophia

    Hej,
    Jag är hemma nu med vår dotter på 5 månader och har pluggat heltid på distans sedan februari. Vi har två små till hemma som är 3 och 2 år men de går på förskolan 8-16. Vår 7åring går i förskoleklass och 1an till hösten men hon går 8.10-13.10 . Det funkar väldigt bra för oss. Vissa dagar kan det vara lite svårt om inte vår lilla inte vill sova så mycket på dagarna. ( Hon somnar sent på kvällen sover hela natten och sover helst till 8 på morgonen eller mer) ibland sover hon bara korta stunder. Mina andra barn har varit lite ”lättare” och sov oftast 4-5 timmar på dagarn så jag trodde det skulle vara samma nu med vårt fjärde. Men hon har haft lite magont som liten i börjar, alltid sovit bra men inte varit så nöjd ibland de första veckorna. Hon kräver lite mer än dom andra har gjort när dom var små. Men jag har inställningen att allt ska gå så jag hoppas det. Jag ska plugga 1 år med en månads Apl.
    Tycker absolut du ska satsa på att plugga! Lycka till! Kram

  38. Svara
    Zoé

    Det går absolut! Jag har pluggat 100% sedan jag fick min äldsta son (fyllde 3 iförrigår) och har nu även en liten plutt på knappt 4 månader. Jag pluggar på universitetet som ligger i staden jag bor i (pluggar alltså inte på distans). Sålänge man kan få ”lite hjälp” av någon när man måste iväg till skolan (vilket en del distansutbildningar kräver, dock någon enstaka gång per termin i sådant fall) så går det 🙂

  39. Svara
    Pernilla

    Jag var gravid med barn nummer två när jag började läsa till socionom och det skiljer knappt två år mellan barnen. Jag lämnade bara äldsta barnet på förskolan 15/h vecka och pluggade oftast på kvällarna när barnen hade lagt sig. Jag tycker inte att det var några problem alls!

  40. Svara
    Linnéa

    Jag började plugga 100% på distans när sonen var 6 månader. Blev klar när han var 2.5 år. Gick jättebra, handlade bara om prioritering och planering egentligen. När han var 13 mån började han förskola och gick 9-15 mån-tors fram till min sista termin när jag började jobba halvtid och då började han gå heltid på föris. Allt går bara man ger sig tusan på det 🙂

  41. Svara
    Fanny

    Jag var tillbaka på universitetet när min flicka var 6 veckor liten. Det har gått väldigt bra, men jag har fortfarande blandade känslor kring det. Orsaken till att jag valde att (fortsätta) studera är för att jag hann gå ett år på universitetet innan hon föddes förra sommaren. Sedan ville jag på något sätt bevisa för alla att det går att plugga fast man har en bebis och det är kanske den dummaste orsaken någonsin. Klart att jag är stolt över att jag gick andra året i precis samma takt som mina studiekompisar, men det var nog rätt ofta som man funderade på hur det varit att bara få vara ledig och hemma med min dotter. Allt har ju sina för-och nackdelar och hade det inte funkat hade jag självklart hållit paus i studierna, men det gick så bra så jag körde på! Nu börjar hon förskola 3 dagar i veckan på hösten medan jag skall gå min sista period och till julen är jag förhoppningsvis klar med studierna. På så sätt känns det skönt att jag kämpat, för nu har jag ett helt år till bakom mig och inte framför mig, men jag ser vääääldigt mycket fram emot att få vara 100% ledig med nästa barn 😁 jag vill tro att min flicka fått mer positivt än negativt ur att få sitta med på skolbänken med mig, hon är väldigt van vid andra människor och är väldigt lätt att ta med sig överallt för att hon är så van vid att åka vagn och tåg och bil.

    1. Gabriella Joss
      Svara
      gabriellajoss

      Tack för att du delade med dig <3 du får tänka att du investerar i din och din dotters framtid med din utbildning! Förstår det <3 så grym du är!! Beundrar dig <3

  42. Svara
    Isabelle

    Åh vad kul att du skrev detta!
    Jag är hemma nu med en 2.5 åring och en nyfödd på 1 månad och planerar att söka in till socionom på distans nästa år. Då är de ju lite äldre men är också kluven om det går att ha dem hemma och plugga heltid! Jag har lite att läsa upp på gymnasienivå innan dess men då kommer mannen vara föräldraledig tre dagar i veckan, så hur det blir sen får vi se. Hur som helst, tack för inlägget, ska hålla utkik på dina kommentarer och hoppas jag också kan bli klokare av dem! 🙂

  43. Svara
    Ida

    Jag pluggar just nu till lärare på distans och jobbar samtidigt på en skola som lärare. Har klarat ett år och visst har det varit tufft ibland, men ändå mycket lättare än jag trodde. Jag har precis som du ett plugghuvud och har lärt mig att plugga effektivt. Skulle uppskatta att jag la ner 2 timmar i veckan första halvåret och nu sista halvåret har det blivit mindre. Har skrivit hemtenta 1 dag i månaden ungefär och sen varit på skolan 1-2 dagar/månad. Har flera i klassen som har barn och även en som är mammaledig och pluggar samtidigt, och det verkar ju funka bra! Lycka till <3

    Kram

    1. Gabriella Joss
      Svara
      gabriellajoss

      Åh förstår att det är tufft ibland men du verkar ju klara det galant! Blir så imponerad av att läsa det! Kram <3

  44. Svara
    Moa Edin

    Hej Gabriella!
    Jag studerar på uni och utbildar mig till förskollärare, har gått 3 år av 3,5 så jag är nästan klar. Mina erfarenheter av uni är att det är krävande periodvis!!! Oftast tycker jag att det är rätt lugnt.. Flera dagar per vecka har jag inget plugg att göra! Och så kan det vara nån månad sedan kan det komma två månader där det är mer krävande. Men skulle jag ha barn skulle jag aldrig, oavsett vilken period jag är i, behöva ha barnen mer än 5-6h på föris. Så jag upplever att det är MYCKET ”ledig” tid/”hemstudier” och speciellt om du har disciplin och gör bort inlämningar åså i god tid, då jädrar kan du ha mycket tid över.

    Dock så vet jag ju inte vad du tänker studera till, så det beror ju på… Min linje är rätt enkel skulle jag säga. Vill du t.ex. bli läkare tror jag inte att det är lika mycket ledig tid. Så det beror helt på vad du ska plugga.

    Hoppas det hjälpte, ha en fin dag fina du! 🙂

    1. Gabriella Joss
      Svara
      gabriellajoss

      Hej 🙂 tack för att du delade med dig 🙂 låter ju hur bra som helst!! <3 blir peppad på att bara köra. Ja, det är ju så! Beror nog som du säger lite på vad man ska plugga men tror det jag vill söka är iallafall ganska likt ditt program <3 kram!! Ha en underbar helg <3

  45. Svara
    Kajsa

    🙋🏻‍♀️ Jag har pluggat 100% samtidigt som jag varit föräldraledig! Jag pluggade till lärare när jag blev gravid, hade då bara en kurs kvar innan examen. Den sista kursen var D-uppsats och när jag skrev den (3 mån) vad min sambo föräldraledig (då hade jag varit ledig ca 3-4 mån så tog ett litet studieuppehåll i början). Sen blev det sommar och sambon hade semester och jag var föräldraledig, men sen när höstterminen kom valde jag att läsa till ett ämne till min behörighet. Pluggade då 45 HP (1,5 termin) på 100% på distans med 4 tvådagarsträffar per termin (alltså 6 träffar totalt á 2 dagar). Under träffarna (som var fre+lör) tog sambon ledigt + hade helg. Jag som redan hade studievana sedan 5 års studier på lärarprogrammet tyckte inte det var några problem. Allt fanns tillgängligt på webben och man kunde själv styra över sina tider. Jag tog csn under denna tiden och sparade därför massor med dagar så jag har kunnat vara hemma länge med dottern. Fråga gärna om det är något mer du undrar, kram!

    1. Gabriella Joss
      Svara
      gabriellajoss

      Tack snälla för att du delade med dig! SÅ duktig du är! Jättespännande att läsa hur du fick ihop allt 🙂 KRAM <3

Visa alla 95 kommentarer
Okategoriserade

Tack för era fina ord

Inlägget innehåller annonslänkar

Som vanlig lyfter ni mig när jag behöver det som mest. Tack underbara, bästa ni. Tack för att ni är just NI. Trodde inte att jag skulle orkar öppna datorn förrän om ett år typ, haha.. Men sen loggar jag in på appen jag har till bloggen på mobilen och möts av så värmande och stärkande kommentarer. Fick sådan pepp att bara hänga här inne igen. Jag älskar verkligen er alla! Ni är så fina! Det är så skönt att få skriva av sig ibland och det är fint att andra människor kan lyfta en och ge en så mycket. Har världens bästa vänner också som hört av sig med värmande ord och ibland behöver man nog det. Tror vi alla har våra motgångar som vi får leva med och handskas med. Och ibland är det bara för jobbigt och då bryter man ihop. Och som någon skrev så bär jag nog också på en hel del obearbetad sorg när det kommer till Jolie.

Nu tar jag nya tag. Och jag kommer såklart fortsätta dela även lågt här inne. För jag lär ha fler sådana här dagar till och från. Allt är fortfarande så nytt och ovisst för oss även fast vi för det mesta glömmer bort allt som har med hjärtfel att göra i vardagen (vilket på ett sätt såklart är skönt också). Ja, ja..

Hoppas att ni alla mår bra! Det gör vi. Vi har haft ganska mycket förkylning på senaste här hemma och jag tror att det börjar släppa nu. Men vi håller oss hemma i helgen och kurerar oss. Jolie bor typ i sjalen hos F för närvarande. Hon älskar verkligen att vara där och sov i säkert fyra timmar hos honom under gårdagen. Det behövde hon verkligen och hon vaknade upp så pigg och sprallig efter att ha varit lite missnöjd både på grund av tandsprickning och förkylning. Vi har också äntligen fått hjälp med vår bil och måste byta hela AC:n i princip.. Kommer att kosta oss strax över 15.000:- om vi inte får ut det på försäkringen. Mer om det får vi veta i veckan.. Fy för dessa oväntade utgifter!

Önskar er en fin dag så hörs vi senare. Kram!

Gårdagens mamma. Vi bäddade ner båda barnen i vagnen och så fick dom sova i en timme medan vi promenerade för att hämta bilen. Tror verkligen att dom behövde en sovstund. Ni hittar min topp här. Mina byxor är gamla från H&M. Mina skor hittar ni här och trenchcoaten är gammal från BIKBOK.

Pappa och dotter!

Vi köpte hem sushi till lunch då ingen orkade laga mat.

Haha, lillasyster bodde som sagt i sjalen igår. F är helt frälst i denna sjal. Pratar om den hela tiden och berättar att den är livets gåva, det mysigaste som finns, att han alltid vill gå runt såhär. ”Är det såhär det känns att vara gravid!?” frågar han hela tiden. ”I så fall vill jag vara gravid hela tiden”.. Alltså F.. Om han bara visste hur det faktiskt är att vara gravid 😉 Men vad vet jag.. Han kanske hade älskat det till skillnad från mig. Synd att man inte kan byta och överlåta den uppgiften till mannen, hehe.

I pappas armar hela dagen igår som sagt.. Men det var mysigt och jag fick mycket tid med Jason. Vi läste, pratade och byggde med lego och klossar.

Pussel la vi också. Nu var det ett tag sedan Jason visade intresse för det men igår hämtade han sina lådor med pussel själv.

På kvällen gjorde F god middag. Kolla hur god potatis!? Han gör verkligen bästa potatisen i ugn som finns! Mmm! Vi åt schnitzlar med sås och sallad (och potatis då).

Fick en överraskning av Maria Nila också! Hur fint!? Blev så glad. Och så fick jag en docka i trä som ser ut som jag. Så himla roligt. Fattade inte varför jag fick den först förrän F sa ”det är ju du!”, haha =)

Innan läggdags var Jason ute med pappa F och grannbarnet och kollade på myror och sedan fick han fruktbitar framför en film. Älskar min lilla kille mest i världen.

Skriv kommentar

  1. Svara
    Kajsa

    Så mysigt det ser ut att få bära runt på sin bebis i sjalen. =) Min pojkvän smygtittar som sagt också när jag läser din blogg och han sa direkt att han skulle minsann också bära våra framtida bebisar i en sådan, haha! =) <3

  3. Svara
    Franziska

    Hej! Jag älskar också att bära i sjal. Nu när de börjar bli lite tyngre kan jag rekommendera att byta till vävd sjal som avlastar bättre. Det är super mysigt! 😍

  4. Svara
    Frida

    Ååh så gosigt det ser ut när F har Jolie i sjalen 😍
    Haha tänk att kolla på myror kan vara sån underhållning för ett barn 😂

  5. Svara
    emmy

    Jag älskar Jolies lilla outfit! Var kommer den ifrån så jag kan genast köpa en till min bebis haha? Och ert babyskydd är superfint, vad heter märket? Förlåt för alla jobbiga frågor haha! Kram!

  7. Svara
    S

    Tips om ni inte gillar oväntade utgifter (just med bilar) är att leasa! Vi leasar en VW och är så otroligt nöjd med det, man behöver inte tänk på något + att man faktiskt får köra en helt ny bil vart tredje år med. Lite dyrare i månaden men så värt det☺️

Visa alla 18 kommentarer
Allmänt

Något

Något jag tycker om: Just nu njuter jag lite extra av dom soliga dagarna och av att ha en altan. När Jolie sover i vagnen bredvid mig, Jason sysselsätter sig själv för en stund och jag bara kan blunda mot solen. Då känner jag bara att.. Ja.. Livet är så bra.

Något jag tycker mindre om: Av någon anledning har jag tänkt mycket på utsatta barn nu på senaste tiden. Barn som får växa upp utan hem eller som har föräldrar som missbrukar eller är alkoholister. Det gör ont i mig att vissa inte får somna trygga om kvällarna. Jag får dåligt samvete om jag höjer rösten lite på F någon dag typ.. Märks direkt att Jason tycker att det är jobbigt. Och bara tanken på att vissa barn faktiskt går runt och är konstant oroliga gör att jag får ont i magen. Barn ska vara lyckliga och aldrig oroa sig över något tycker jag. Och om jag tänker ännu steget längre på barn som kanske inte får mat, växer upp i krig, blir fråntagna sin familj eller utnyttjade, skadade, plågade.. Nej fy.. Mitt hjärta går verkligen sönder i tusen bitar av dessa tankar.

Något jag inte vågar: Jolie har ju haft en del strul med magen och jag har ännu inte vågat börja ge henne smakportioner. Hon är rätt så intresserad nu av vad vi äter så ska nog komma igång någon gång nu i sommar då jag upplever att magen har lugnat sig nu. Man får ju såklart räkna med att magen strular lite när man börjar ge smakportioner med men vill på något vis inte oroa henne mer än det behövs här och nu. Hon behöver energin till att växa och sova. Inte till att ha magknip.. Men snart så.. Känner egentligen ingen stress alls då barn kan helammas väldigt länge ändå (upp till ett år) men då hon själv visar intresse så vill jag ändå introducera litegrann. När började ni introducera mat för era små? Vad började ni med?Jason var inte så intresserad och ammades till 90% fram tills att han var cirka ett år.

Något som jag verkligen borde: Dricka vatten! Förstår inte varför men ibland kommer jag in i perioder där jag verkligen tycker att vatten känns äckligt.. Är inte alls sugen på att dricka och det tar typ emot att svälja. Och då dricker jag läsk väääldigt sällan också bör tilläggas. Vi köpte hem lite cola igår men annars är det i princip bara när jag är ute och äter jag dricker annat än vatten. Dom flesta brukar tycka att vi är konstiga som inte har läsk eller dricka i kylen konstant. Men både jag och F är uppvuxna utan det och det har på något vis gått vidare till oss. Inget vi saknar eller behöver i vardagen.

Något jag funderar på: Igår fick jag ett samtal angående tandställningen jag tänkte sätta in i början av året. Nu finns det en ledig tid i september för att komma igång. Dom hade dock höjt priset nu med 12.000:- då dom ingått i någon annan tandläkarkedja + att jag knappt vet hur hösten ser ut för oss gällande Jolies hjärta osv.. Vågar inte planera något men samtidigt vill jag ju göra det. Samtidigt inte, haha.. Är så rädd och vet att det gör ont att både rycka tänder och ha tandställning. Och orkar typ inte ha ont i onödan samtidigt som jag vill rätta till mina två snea hörntänder. Kanske kan skjuta på tandställningen ett par år till? Eller så kör jag bara.. Gud, vad svårt. Vad hade ni gjort?Blä, vad kluven jag är.. Känns ju som om vi har tillräckligt med andra utgifter att lägga 32.500;- på…

Något jag är glad över: Möbler till altanen är på gång nu. Så spännande det ska bli att se om det blir lika fint som jag föreställer mig i mitt huvud.

En gammal bild på mig och min stora älskling!

Skriv kommentar

  1. Svara
    Sara

    Jag helammade i 4,5 månad ungefär, sedan fick han smaka burkmat och verkade väldigt intresserad 😄 kör nu på mjölkersättning och mat på dagarna och ammar honom på natten/morgonen när han vaknar. Han äter typ allt vi provat hittills och han är 5 månader 😊 Alla barn är olika! ❤️

  2. Svara
    Emelie

    Helammande i 6,5månad innan Vidar fick smaka något för första gången, vi körde på blw. Men mat var allt annat än intressant så vi ammade 99% till ca 11månader. Nu vid 13mån annar han nog 60-70% resten mat. Mammas mjölk slår tydligen all annan mat. 😍

  3. Svara
    Rebecka

    Vill tipsa om att fixa tänderna utomlands. Min mamma satte in porslinständer där efter att en framtand ramlat ur och fick betala hälften av vad det kostat i Sverige, dessutom har de bättre teknik i Turkiet där mamma gjorde det. De tar sjuka överpriser i Sverige inom tandvård.

  4. Svara
    Jonna

    Det gör INTE ont att rycka ut tänder! Det är såklart inte behagligt heller haha men man får liksom en salva innan själva bedövningssprutan, för att bedöva inför bedövningen hehe. Klart det kändes lite men du har ju fött barn så det är nog ingenting i jämförelse. 😉 Sen att ha tandställning är inte särskilt smärtsamt alls, bara i början när man knappt kan stänga munnen för att det känns så trångt, men man vänjer sig så snabbt! Jag fick min när jag var 21, plockade ut den förra året(var 24). Bästa beslutet någonsin!

    1. Gabriella Joss
      Svara
      gabriellajoss

      Låter ju jättebra 🙂 ska helt klart köra! Vill så gärna men är så rädd för smärtan osv.. KRAM <3

  5. Svara
    Emilia

    Jag började ge smakportioner när våran var tre månader. Fick gå över till ersättning vid 2,5 månad då hon tyvärr slutade växa av bröstmjölken… vid tre månader började hon bli intresserad av vad vi åt och sen 4-5 månader har hon ätit mat plus ersättning. Nu äter hon bara mat och lite välling. Hon är nu sju månader. Magen har fungerat superbra och hoppas det gör det för er lilla flicka också!
    Älskar att läsa din blogg, är så inspirerande! Massa kramar!

  6. Svara
    Emelie

    Ang tandställningen: Du skulle kunna vänta tills dina visdomständer kommit, om de inte redan har det (har inte koll på om du skrivit om detta tidigare). De har en tendens att trycka till allt… min man hade tandställning i tonåren men nu har vissa tänder börjat bli snea pga visdomständerna och han funderar på att rätta till dem. Sen förändras tänderna med tiden ändå men kanske värt att tänka på om du är tveksam till att lägga de pengarna just nu. 🙂
    När det gäller maten blev vi tipsade av sjukvården att börja med silikonsked för att de är mjuka och mer accepterade, speciellt om bebisen använder napp (påminner tydligen om det). Vi har inte provat än men tänkte att det kanske är värt att dela med sig av det tipset om det är av intresse. 😊
    Har kommenterat flera gånger men glömmer alltid att tacka för din fina blogg och inspirationen du sprider! Helt klart favorit bland mammabloggar jag läser. 😊 och letar du nytt yrke kan du nog hitta en framtid inom inredning. Du har verkligen bra känsla för att inreda både snyggt och hemtrevligt. Tycker det är viktigt att det ska kännas som ett hem och inte bara som en sida ur en katalog. Älskar barnrummen! 😍

    1. Gabriella Joss
      Svara
      gabriellajoss

      Mina har varit på gång i flera år men verkar aldrig vilja växa ut helt, haha 😀 tack för att du delade med dig 🙂 Så intressant att läsa! Tack för tips!! 🙂 Och TACK för så enormt fina ord. WOW så glad jag blir!! Fina du <3 <3 kramar!

  7. Svara
    Tessa

    Hej! Här kommer en fråga som inte alls har med detta inlägget att göra, haha…
    Jag har för mig att du har haft fransförlängning, så här är några frågor angående det;
    1. När började du använda det?
    2. Hur mycket kostade det?
    3. Vilket ”typ” av fransförlängning använde du?
    4. Varför slutade du?
    5. Finns det enligt dig några nackdelar med franförlängning?
    6. Finns det några fördelar?
    Tacksam för svar!

    1. Gabriella Joss
      Svara
      gabriellajoss

      Hej 🙂 åh, jag minns inte men har haft det till och från i flera år. Nu har jag dock slutat med det. Minns inte exakta priser men kontakta salongen du vill göra hos så kan dom nog svara. Nackdel är ju att man inte kan gnugga sig i ögonen hur mycket man vill. Fördelar att man ständigt ser sminkad ut 🙂 slutade för att jag limmar på lösfransar varje dag istället och det är smidigare för mig!

  8. Svara
    Jessica

    Hej jag har haft tandställning och det gör bara ont dem första gångerna som du spänner och sedan är det inget man märker av. Jag hade nästan 2 år och drog ut fyra tänder som man knappt kännes eftersom men får massa bedövning. Det ända man hör äe att det knakar för att roten håller på att släppa. Jag ångrar inte tandställning så lätt att sköta tänderna

  9. Svara
    Sofia

    Finaste du, alla världens barn kan inte ligga på ditt orosområde om du förstår hur jag menar… det kommer komma en annan tid i livet när du kan ägna energi åt detta om du önskar det , men inte nu. Sedan hoppas jag att du tänker på att Jolie är så mycket mer än sitt hjärtfel. Att hon får tänder, magknip och intresserar sig för mat betyder att allt är normalt tänker jag. Det är bara positivt att hon utvecklas. Du får inte missa den här tiden, ja det är sjukt jobbigt tänker jag, men tankarna får liksom inte bli större än själva problemet. 💖

    1. Gabriella Joss
      Svara
      gabriellajoss

      Finis, tack för så vänliga ord <3 vet såklart att det inte är mitt ansvar men tänker på det ändå.. Så hemskt vissa har det 🙁 ja, det är ju så!! TACK för peppen <3kramar

  10. Svara
    Sofia

    Du konmer aldrig ångra att du satte in tandställning, ditt leende bär du med resten av livet 🙂 jag har tandläkarfobi, men jag drog ut tänder och hade tandställning och det gick bra!

  11. Svara
    Tessan

    Min första son hade strulig mage när jag ammade. Åt inget mjölkprotein, inget sojaprotein och inget gasbildande för att försöka lindra hand besvär. När han blev 4 mån introducerade vi små små portioner av mjölkfri bebisgröt som vi successivt ökade (allt i dialog med BVC). Detta gjorde underverk med magen dom verkade vara nöjd över att slippa min mjölk i samma utsträckning.

  12. Svara
    Louise

    Hej Gabriella! Skulle tycka det vore kul om du skrev lite om dina träningsrutiner nu när du är mamma. Vad gör du för att hålla dig i form och hur hinner du med det? Tack för en bra och ärlig blogg ❤️

  13. Svara
    Frida

    Jobbigt med hennes struliga mage, lillebror hade precis samma. Nu är han 8 månader och jag kan i princip äta allt nu utan att han påverkas.
    Smakportionerna har vi precis börjat med, körde lite gröt först som han nu får varje förmiddag 🙂 kan va smart att introducera lite gluten först, så ett tips! Annars helammar vi fortfarande 🙏🏼 Alla gör de som passar bäst 🙂

  14. Svara
    Tilda

    Hej Gabriella. Läste det du skrev om att dra ut tänder. Har precis dragit ut 2 tänder för 6 dagar sedan. Jag va JÄTTE rädd innan men det gjorde inte alls ont när dem tog ut dem. Tandläkaren sa ”nu är den ute” och jag sa VAA. Det tog typ 5 sekunder❤️

  15. Svara
    Sara

    Hej! Vill bara tillägga att barn inte ska helammas i ett år. Efter 6 månader behöver det något mer järnrikt än bröstmjölk. Men det ska inte vara någon stress., utan det ska vara i barnets takt.

  16. Svara
    Emma

    Min son har också haft en strulig mage. Vet inte vad just Jolie har haft för problem men till Milo började vi med katrinplommon för att hjälpa magen. Sen gav vi lite kokt potatis och kokt morot blandat med lite smör. Vi har fått gå jätte långsamt fram men till slut så blir ju deras magar mer vana också 😊

  17. Svara
    Anna

    Min lilla är 5,5 månader.
    Visar jättemycket intresse.
    Hon är mp- allergiker.

    Smakat havregröt, hirsegröt, sötpotatis, avokado och doppat fingret som hon fått smaka på 🙂

    Ja, magont är inte kul. Men kanske det är något du äter? Min första reagerade på väldigt mycket jag åt :/

    Lycka till 🙂

    1. Gabriella Joss
      Svara
      gabriellajoss

      Tack för att du delade med dig <3 Det har gått över nu i princip.. Hon hade mycket problem förut innan jag slutade med mp, kram <3

Visa alla 38 kommentarer
AllmäntHjärtebarn

En svacka

Jag har verkligen hamnat i en svacka. Försöker peppa mig själv till att göra nästkommande dag bättre men på något vis är jag ändå stressad och orolig i hela mig just nu. Vet inte ens varför men jag tror faktiskt att det är för att jag sätter så hög press på mig själv i kombination med att det har hänt så mycket under det senaste halvåret. Och som jag skrev för någon dag sedan så är jag oftast en väldigt positiv person MEN när jag väl hamnar i en negativ spiral så har jag svårt att komma ur dom tankarna. Jag övertänker saker, oroar mig, blir ledsen, stressad, funderar över allt det jobbiga i livet.. Och så har vår lilla tjej varit både förkyld och haft tänder på gång så hon har haft det lite jobbigt. Har burit på henne större delen av dagarna och haft henne nära. Och fy så rädd jag blir direkt när hon har det jobbigt.. Ni andra som har barn som är mer utsatta på något vis vet nog precis vad jag pratar om medan många andra kanske tycker det låter fjantigt. Men man oroar sig EXTRA mycket när man har ett barn som ex. har hjärtfel. Allt blir så stort och läskigt då. Man är rädd att dom ska bli sämre, att dom inte ska orka med… Nej huva.

Jag är så otroligt glad och tacksam över allt jag har men det känns som om jag låter tankarna ta över lite för mycket ibland. Och sedan Jolie föddes började jag också plötsligt känna mig ”dödlig”. Nu tänker jag liksom inte ”det händer inte oss” utan snarare tvärtom. Blir orolig jämt och ständigt och tänker att något ska hända oss, är F lite sen hem från affären tänker jag direkt det värsta, ”tänk om jag har cancer”, tänk om Jason blir allvarligt sjuk? Jag har förändrats så mycket detta år. Det är så mycket som har hänt och det är mycket nya känslor som har skapats i mig på något vis. Jag är mer tacksam mot livet än någonsin och samtidigt mer rädd än någonsin att något ska hända någon jag älskar. Och jag lägger faktiskt onödigt mycket av min tid till att oroa mig över saker.

Och denna svacka jag har varit i dom senaste dagarna har varit så dryg.. Har varit sur mot F, haft sämre tålamod med Jason och Jolie, kunnat gråta bara sådär, känt mig stressad, ledsen och haft ont i magen. Imorgon är en ny dag och då testar vi att ta nya tag igen. Jag måste verkligen lära mig att inte vara så hård mot mig själv och stressa ner. Påminna mig själv om jag inte är mer än människa och att jag duger som jag är. Påminna mig själv om att tvätt och städning inte är så viktigt, påminna mig själv om att vara här och nu. Att försöka att inte oroa mig för saker för det hjälper ju ändå inte… Jag har blivit så mycket bättre på detta än tidigare men har fortfarande en lång väg att gå.

Kram på er fina. Var rädda om er. Det finns ju faktiskt bara en av just DIG. <3

Skriv kommentar

  4. Svara
    Emelie

    Det är starkt av dig att gång på gång dela med dig av dina tankar och känslor kring Jolies hjärtfel, och att du faktiskt orkar skriva om det. Jag har en själv en liten son som fick spendera sin första månad på sjukhus och hade verkligen ingen som helst lust eller energi att interagera med omvärlden (annat än med familj och vänner). Du verkar vara en så vettig och fin person med en så himla mysig familj. Orkar du inte blogga så gör inte det utan lägg din energi på att umgås med familjen och nära och kära. Som du skriver, det finns bara en som du och ta hand om dig. ❤️

    1. Gabriella Joss
      Svara
      gabriellajoss

      KRAM fina Emelie <3 tack för så otroligt snälla ord. Är så glad att du uppfattar mig så!! Kärlek till dig och du har helt rätt <3 ska ta lite extra ledigt och bara mysa med familjen i sommar!<3

  5. Svara
    Linnéa

    Åh jag förstår preciiis hur du tänker! Jag fick barn för 1,5 år sen och jag är orolig konstant för allt, så fort det är minsta lilla med honom tror jag alltid det värsta. Men inte bara när det gäller honom. Jag hade ont i armen häromdagen och såklart så hade jag ju ALS ett par dagar tills jag kom till sjukgymnasten och de va såklart bara en överansträngd arm.. men det är SÅ jobbigt att lägga energi på saker som tänk om och att alltid tro det värsta. Jag har alltid varit en orolig själ men det blir verkligen miljoner gånger värre när man får barn.. Men det är skönt att höra att man inte är själv, kämpa på! Du är aldrig ensam ❤️

    1. Gabriella Joss
      Svara
      gabriellajoss

      Förstår dig precis.. <3 ja, det är ju så!! Livet är så skört och det är så lätt att oroa sig. Speciellt om man kanske varit med om något traumatiskt eller så. Skickar en stor kram till dig <3 skönt att man inte är ensam! <3

  6. Svara
    Rebecka - Cornelis Mamma

    Åå fina du! Jag hör att du har det jobbigt. Såklart är det bara en svacka, men det kan vara nog så jobbigt. Du kanske skulle må bra av att gå och prata med någon? Jag vet att du får superbra stöttning hos din man men ibland kan behöva lite expertråd och verktyg för att ta sig ur negativa tankar. Stor kram, du är en kämpe❤️

  8. Svara
    Rebecka

    Du är så himla fin och förstår precis vad du menar. Jag har också ångest och tror alltid det värsta. Jag gick KBT terapi för det och det har blivit mycket bättre. Inte helt såklart men så att jag kan hantera det. Är också en som tänker så himla mycket hela tiden. Hoppas du känner dej ok snart. Om du tänker tillbaka så hoppas jag att du ser det jag ser – att du är en otroligt stark kvinna med så mycket kärlek i sej. Kram på dej ❤️

    1. Gabriella Joss
      Svara
      gabriellajoss

      Men fina du <3 tack snälla!! Du anar inte hur mycket dina ord betyder för mig!! Kanske ska prova det ändå, tack för tips, kram <3

  9. Svara
    Elin

    Känner igen mig SÅ VÄL. Våran bebis föddes också med hjärtfel. Vi bodde på sjukhus i över en månad och kom hem för en månad sen. Livet har gått i ett sen dess med tanke på storebror. Den senaste veckan har varit skit. Jag är ledsen för ingenting, dåligt tålamod osv. Och känner exakt samma du. Det här med att först tänka att det inte händer oss, men att efter att lillebror föddes så kanske ALLT händer oss istället.
    Jag har aldrig varit en nojig mamma, men nu är jag det hela tiden. Det tär på en som bara den.
    Känner verkligen för dig ❤️

    2. Gabriella Joss
      Svara
      gabriellajoss

      Åh herregud 🙁 <3 vet precis vad ni gått igenom.. Den där skräcken, rädslan, ovissheten.. Hoppas ni mår bra idag <3 skickar en stor varm kram!! Ni är kämpar! Och ni är långt ifrån ensamma. Glöm aldrig vilken fantastisk mamma du är till dina barn. Det är ett under att man ens orkar stå på benen när den man älskar mest på något vis är sjuk eller har något "fel".. Ha inte för höga krav på dig själv <3 <3 kram igen!!

  10. Svara
    Sigrid

    Kram<3 du kanske ska gå å prata med någon? Kan ju vara skönt att få ventilera dessa tankar med någon professionell. Så kanske du kan få lite verktyg hur du ska ta dig ur de negativa tankespiralerna.

  11. Svara
    Carolina

    Massor med kramar till dig, fina Gabriella.
    Jsg själv är världens höns mamma och så fort barnen blir sjuk tänker jag också det värsta och blir så rädd. Förstår att det måste kännas extra mycket rädsla för Jolie.
    <3

  12. Svara
    A

    Åh! Känner sååå igen mig… Men du, det räcker att du är du! Du är bra nog ändå fast du gråter, är mer arg. Det är bara just nu. Det går över. Man måste få känna ALLA känslor. Ge dig lite lugn å ro. Blogga inte på helgen (om du ens gör det??), ha lite sommarlov med kanske färre inlägg per dag. Vi finns ju kvar❤️❤️

    1. Gabriella Joss
      Svara
      gabriellajoss

      Fina du <3 <3 <3 tack snälla!! Behövde läsa det där. Ska ta massor med ledigt i sommar med familjen. KRAM

  13. Svara
    Madeleine

    Stor kram till dig! 💗 Alla har vi svackor ibland, och det får man ha! Jag tycker inte att det är konstigt alls att du reagerar som du gör på det ni varit med om i det senaste. Jag hoppas bara att du kan ta dig ur det, för du är grym! En så fin människa och en stor inspiration! Kram igen! 💗

  15. Svara
    Jenny Vennberg

    Massor med kramar till dig fina du! ❤️ Känner igen mig såå mycket, kände exakt så för några månader sedan men jag tycker sår i efterhand att det var så bra, det fick mig att stanna upp och reflektera över vad som är viktigt och inte bara ”köra på” utan att stanna upp och se det fina i livet. Och kom ihåg, vi måste ha svackor i livet annars hade vi aldrig uppskattat de fina stunderna i livet ☺️🙏 Massor med kramar till dig igen ❤️

  16. Svara
    Linn

    Jag känner igen det här Såå väl. Har alltid varit en tänkare och oroar mig mycket. Sedan gick min styvpappa bort i en bilolycka för snart två år sedan, och det har verkligen satt sina spår. Precis som du skriver så känner man sig helt plötsligt så dödlig, varje gång sambon åker till jobbet är jag fruktansvärt orolig och han måste skriva att han kommit fram varje morgon, så fort han glömmer eller har något på jobbet som upptar tid direkt så han inte får möjlighet att skriva så blir jag jättenojig och skriver tillbaka, eller så ringer jag honom direkt.. Känns inte hälsosamt, men vet inte heller vad man gör åt sådant. Stor kram till dig ❤️

    1. Gabriella Joss
      Svara
      gabriellajoss

      Åh fy 🙁 Jag har själv förlorat min pappa så vet precis hur det är… 🙁 skickar en stor varm kram till dig!! Du är långt ifrån ensam i dina känslor och det är helt mänskligt att känna så efter att ha varit med om en traumatisk händelse.. KRAM <3

  17. Svara
    Kriss

    Du är så klok för att vara så ung!
    Mogen!
    Du förtjänar lite semester från bloggen, vi finns kvar när du kommer tillbaka, du är unik!
    Älskar din blogg! Finns ingen som den 🙂
    Ta hand om dig. Livet är det viktigaste!
    Kram

    1. Gabriella Joss
      Svara
      gabriellajoss

      Men alltså tack <3 <3 betyder så mycket att få läsa dina snälla ord. STOR kram och all kärlek. I sommar unnar jag mig massor med ledig tid med familjen <3

  18. Svara
    Anna

    Förstår att du har jättemycket och det låter hemskt jobbigt. Hopppas du mår bättre snart. Ett litet tips: överväg om det kan vara pms som ställer till det, notera i kalendern så ser du om dessa svackor har något gemensamt. Även om du inte haft pms tidigare så kan det komma med åren (det blir oftast värre ju äldre man blir). Skriver själv för att jag känner igen mig i känslorna och beteendet, även om man ä glad annars så blir ALLT värre under pms. Om man då redan har en del att kämpa med blir det liksom too much. Oavsett vad hoppas jag du mår bättre snart. <3

    1. Gabriella Joss
      Svara
      gabriellajoss

      Tack snälla du <3 ja, det kanske är det! Tror dock inte det utan tror mest att det är en reaktion på allt jag varit med om nu på senaste med Jolie och sådär. Men det kan ju absolut vara som du säger! Tack för omtanken!! All kärlek till dig <3

  19. Svara
    Mia

    Jag känner igen mig i dina orostankar. Jag minns väl att du pratade om din starka oro och att även tänka det värsta även innan Jolie föddes. Jag tror du har samma problematik som jag och det är en diagnos som heter ”GAD”. Det har självfallet blivit värre för dig med tanke på att det värsta hände. Dvs Jolies hjärtfel. Då fick dina katastroftankar rätt. Och så spär det på och blir värre.

    Googla GAD. Ibland är det så skönt att få en diagnos på något som begränsar ens liv. Jag är 31 och det jag kan säga är att det är något som man får leva med men det kommer gå upp och ner hela livet. Det viktiga är att veta hur du ska hantera det med olika mentala verktyg. Stor kram från någon som vet precis hur det är!

    1. Gabriella Joss
      Svara
      gabriellajoss

      Hej <3 åh, förstår. Har läst om den förr då jag har en bekant som har det. Tror inte att jag har det men tack snälla för omtanken fina du!! <3 Stor kram till dig och tack för förståelsen och kärleken. Betyder så enormt mycket! <3

  20. Svara
    Karin

    Jobbigt! Känner igen mig i det du skriver. Det är lätt att fastna i oro och att sätta hög press på sig själv. Tack för ett fint inlägg och en mycket läsvärd blogg. Hoppas du mår bättre idag. Ta hand om dig ☺️. /Karin

  21. Svara
    Nina

    Hejsan! Du vågar sätta ord på dina känslor, bara det är väldigt insiktsfullt. Det finns hjälp att få, kanske kan det vara nåt? Terapi, psykolog mm som kan vara till stor hjälp när livet känns lite extra kämpigt. Lycka till med ert husprojekt, hoppas ni får en härlig sommar med barnen! Och tack för en fin blogg!!

  22. Svara
    Alexzandra

    Hej vännen, läser din text och känner igen mig helt. Än idag kan jag få dessa känslor och nu är det snart 4 år sen Khloe hade sin tumör.
    Förr satt jag som du och undrade varför jag mådde så dåligt ibland. Nu vet jag att den svåra tiden skapade ett stort ärr på mitt hjärtat och den smärtan kommer tillbaka ibland. Först rädsla, ilska, sen kommer ångest, sorg och tacksamhet ❤

    1. Gabriella Joss
      Svara
      gabriellajoss

      Tack fina ❤️ tror att det är svårt att förstå om man inte varit där själv.. hennes hjärtfel är verkligen det värsta som har hänt mig och samtidigt så är det bästa som hänt att hon kom till oss. Man ser livet på ett helt annat vis men som du säger kommer det också med väldigt mycket andra känslor såklart. Stor kram till er ❤️ ni är riktiga krigare ❤️

      1. Svara
        Alexzandra

        Tack, och det är du också, en riktig krigar mamma, en underbar mamma som gör allt för sitt barn. Få inte skuldkänslor när svackorna kommer, dom behövs för att bearbeta dig själv. Självklart har älskade Jolie gått igenom något hemskt, något som absolut inget barn ska behöva gå igenom. Glöm dock inte att du också gått igenom någonting exremt traumatiskt. Någonting man alltid vet är att det tillslut går över. Stor kram ❤

    1. Svara
      Sandra

      Vill ge dig en kram! Usch, för oro och ångest och att inte känna igen sig själv. Att kombinera dessa känslor med föräldralivet är inte helt lätt. <3 Jag tänker att ni har gått igenom mycket den senaste tiden med husbygge, födelse, flytt och beskedet om er underbara dotters hjärtfel. Jag tänker att det kanske kommer ifatt en del känslor som du inte hunnit bearbeta (tänker fritt nu och kan ju ha helt fel, är ingen expert och har ju inte full insyn i ditt liv) och att det är mänskligt. Jag hoppas du kan släppa måsten, de som inte egentligen är viktiga utan kan fokusera på det nödvändigaste och viktigaste – dig själv och familjen. Ta stöd och be om hjälp (om du har möjlighet). Kanske du kan få en timme att bara dra täcket över huvudet och vara helt själv, tillåta dig gå i myskläder, ringa en vän, släppa det som har med huset att göra eller kanske få fixa en stund helt ostört om DET exempelvis är något som skulle hjälpa, Vad nu än DU behöver. Jag tycker du verkar helt fantastisk, både som mamma och människa. Du formulerat dig så bra och har en så varm ton mot dina läsare i kommentarsfältet. Var rädd om dig. Sänk kraven och tilllåt dig vara ledsen, samt be om och ta emot hjälp om det finns möjlighet. Det finns ingen skam i att känna sig skör. Kram

      1. Gabriella Joss
        Svara
        gabriellajoss

        Ja, det är ju så.. <3 <3 tack snälla du för så fina och varma ord och omtanken!! <3 <3 ska göra det. Och du har helt rätt i det du skriver. Finns inte minsta skam i det och vi är nog alla där ibland, kram!

  24. Svara
    Sandra

    I största uppriktiga välmening, kanske terapisamtal skulle hjälpa dig? När jag var modig så testade jag på KBT och det hjälpte mig enormt, direkt, i hur jag ska tänka, bryta tankemönster, inte överanalysera saker o läsa in så mkt.. Kort sagt tyckte jag det hjälpte mig väldigt mkt o jag kan ångra att jag inte vågat söka mig till något sådant tidigare! Att bara få prata av sig, om det innersta läskiga, o ha nån utomstående, oberörd, opartisk, som lyssnar och förstår, och kan hjälpa en bringa lite reda i jobbiga tankar. Även när en jobbig incident hände på mitt jobb tog jag rådet att gå till samtal hos Företagshälsan och det hjälpte mig hantera och bearbeta händelsen så bra, jobba med mina tankar och bättre förbereda mig på liknande. Ja, det rekommenderas starkt iaf 🙂 Man kör slut på sig i att vilja vara stark o klara sig själv, men det är så skönt att våga be om hjälp o ta emot det 🙂 <3

    1. Gabriella Joss
      Svara
      gabriellajoss

      Tack fr din omtanke fina du <3 <3 du har så rätt i att man ska söka samtalshjälp om det behövs. Stor kram och verkligen jättetack för allt stöd <3

  25. Svara
    B, mamma till lilla E

    Usch såna tankar är så jobbiga och tar så mycket ifrån en… Så inte konstigt du har sämre tålamod och blir irriterad för det du inte brukar. Kan kanske vara läge med en kurator eller psykolog innan de blir helt för jobbigt. Förstår delvis dina tankar – har också de ibland, blir rädd och orolig för allt hemskt som kan hända nära o kära.

    Många kramar till dig och var rädd om dig du med o din familj <3

  27. Svara
    Tess

    Åh, vill bara krama dig. Jag känner igen mig i det du beskriver även om min historia ser annorlunda ut. Jag gick länge och tänkte att imorgon blir det bättre, men det blev det inte. Tvärtom, och när min yngsta var 4 månader var depressionen ett faktum, idag vet jag att det inte var Mina tankar och att oron var helt överdimensionerad. Enligt läkarna var det en fördröjd reaktion (ptsd) från min första förlossning. Jag säger inte att det är fallet för dig (depression alltså) , men jag vill uppmärksamma att det är lätt att tänka att om jag bara ändrar min inställning eller om jag bara tänker positivt så blir det bättre, men när depression och ångest har fått grepp så går det inte att styra om tankarna på egen hand, men det finns hjälp. Jag önskar ingen den resa jag behövde göra och jag delar gärna med mig om det kan hjälpa någon att få hjälp i ett tidigare skede. Men jag hoppas att det inte är det som påverkar dig, och önskar att du får känna dig tillbaka på banan inom det närmaste.

    Många kramar och all styrka till dig ❤️

    1. Gabriella Joss
      Svara
      gabriellajoss

      Fina du! Vill krama dig tillbaka <3 så stark du är som gått igenom det du har! Jag tror inte det är så i mitt fall men du har så rätt i att det är viktigt att söka hjälp om det behövs innan det är för sent. ALL kärlek <3 <3 och tack för din omtanke, betyder så mycket <3

  28. Svara
    Josefine Moberg

    Skickar massa kramar till dig och familjen! Som du säger nya tag imorgon, det ni gör är fantastiskt och för oss som inte har barn med hjärtfel är det svårt att föreställa sig. Jag är ”orolig” som det är så kan bara tänka hur de kan vara för er. <3

  29. Svara
    Nathalie

    Du är så klok och har så rätt i att du duger precis som du är <3 Men sen en grej; det är faktiskt okej att må dåligt ibland! Man kan inte alltid må jättebra. För mig blir stressen över att sluta må dåligt så påfrestande att jag bara mår sämre. Om jag bara släpper efter så kan det gå över av den enkla anledningen att jag inte behöver kämpa emot. Kanske kan det tankesättet hjälpa lite 🙂 hoppas du mår bättre snart! Kramar

  30. Svara
    M

    Det är inte omöjligt att du går igenom en försenad sorg. En lång väntan gav er Jolie, men början blev inte som tänkt. Ge det ordentligt med tid och jag vill råda dig att tala med någon utomstående, som kurator eller likande. Ta hand om er. Stor kram!

Visa alla 65 kommentarer
×

Om Gabriella Possler

Hej på dig och vad kul att du har hittat till min blogg! Jag är 25 år, lycklig i livet och mamma till två underbara barn. Bor i mitt drömhus som byggdes 2017/2018, jobbar som mäklarkordinator och driver en av Sveriges största bloggar. Hoppas att du ska tycka att det är kul att hänga med i både med och motgång, ta del av min träning, goda recept, livet med barn och att bolla allt samtidigt som mamma och egen företagare. Kram!


SAMARBETSFÖRFRÅGNINGAR
[email protected]


INSTAGRAM:
@gabriellajpossler


Policies
Cookie- och integritetspolicy


BANNERANNONSERING
Kontakta Stylewish