Hej på er <3

Är som en vandrande vålnad idag. Har så ont i huvudet och är så trött. Ser typ i kors. Vi var vakna sent inatt så får skylla mig själv. Men ändå. Längtar redan till att få sova ikväll, haha.

Ligger iallafall i sängen just nu och skulle kunna somna. Ni vet den känslan när ögonlocken bara faller ner när man sitter eller ligger ner en stund? Exakt så känner jag nu. Ska snart vakna till, göra oss i ordning och ta med barnen till en lekpark. Jolie har önskat en rosa bulle så det ska vi också försöka hitta.

Tränade på mitt gamla ”hemmagym” igår och gud vad jag har saknat det! Och denna maskin har jag saknat så. Sjukt att det var fem år sedan jag stod där sist.

Hade glömt min vattenflaska hemma så köpte min favoritjuice direkt efter passet och svepte hela på någon minut. Önskar såååå att vi hade denna juice i Umeå. Den är så sjukt, sjukt god!

Min frukost idag! Älskar dessa majskakor med färskost, tomat, spenat, örtsalt och citronpeppar. Mhhmm.

Måste också visa Jasons fina teckning från igår! Han har ritat Super Mario, Luigi och Peach.

Dom är så fina här på Ronald McDonald. Ordnar kaffe varje morgon, bjuder på frukt, chips och annat gott och tidigare idag när vi kom hem från en liten tur till havet så hade dom hängt en stor påse godis på vår dörr. Så lyxigt att få vara här. Är sjukt tacksam att man blir så väl omhändertagen. Känns nästan som att bo på hotell!

Vi var på vår favoritplats vid havet i förmiddags. Det blåste SÅ mycket men barnen hade så mysigt. Vi gungade, letade snäckor och stenar och njöt av känslan av vår och av västkusten. Jag älskar Göteborg så så så så så mycket. Gud, vad jag känner mig hemma här. På denna strand spenderade jag och F varenda ledig helg när vi precis hade flyttat hit. Vi låg på klipporna och solade och jag minns att jag kunde ligga topless då det var så långt till närmsta person. Man kände sig så fri och levande. När jag var gravid var vi också här var och varannan helg. Tog med hundarna, lät dom springa runt i skogen, solade, badade, åt jordgubbar som vi hade köpt med.. Och när Jason var liten så hängde vi typ här konstant med trots att det var på hösten. Älskar känslan av att vara på just denna plats och denna gång var inget undantag.

Nostalgitrippen fortsatte och vi visade Jason var vi bodde när han var bebis. Området har förändrats så mycket sedan vi hade lägenheten här. Helt galet!

Köpte fika på ett av våra favoritställen som låg i samma hus som vi bodde i.

Nej hörrni.. Det är så konstigt att vara här. Jag känner mig pirrig, lycklig och levande. Samtidigt så känner jag mig tom, orolig, rädd och ledsen. Imorgon är det sjukhusdags igen och vi ska prata med narkosläkaren, Jolie ska duscha två gånger med descutan, göra lavemang osv osv osv. Lite mer prover ska också göras. Jag är så rädd. Är så rädd att hon ska dö från mig, att dom här dagarna är dom sista dagarna som jag får höra hennes röst, känna hennes små fingrar pilla i mitt hår, krama henne, se henne skratta. Jag är verkligen livrädd. Och samtidigt så känns allt fortfarande så overkligt.

Nu ska jag krama mina barn och sedan beger vi oss mot lekparken. Puss/G

En såååå annorlunda fredag.. Vi har varit på sjukhuset hela dagen och Jolie har gjort allt från olika prover till ultraljud och röntgen. Vi har pratat med fysioterapeut om eftervård och kirurg om själva operationen. Alltså jag kan knappt förstå att vi måste och ska operera vårt barn. Att hon ska göra en öppen hjärtoperation. Det är liksom helt orimligt att just VI befinner oss på ett sjukhus för svårt sjuka barn med cancer och hjärtfel. Vår dotter är ju.. frisk? Eller ja, hon har ju ett allvarligt hjärtfel men eftersom att det inte märks eller syns så är hon ju som precis vilket barn som helst. Jag vet ju att om hon inte opereras så kommer hon att bli synbart sjuk till slut.. Men just nu känns det bara så orimligt? Och overkligt. Blev helt tårig under samtalet med kirurgen och han förstod verkligen mina känslor. Det är ju så mycket lättare att motivera behovet av en  så stor operation när man kan se på sitt barn att det inte mår bra. Och vi ser ju inte det för att hon mår så bra just nu. Men om några år så hade hon ju inte mått lika bra om inget gjordes nu. Så jag vet ju det. Men det är ändå svårt att greppa. Menar inte att man tar det lättare på något sätt om man ser att barnet är sjukt utan mer att det är lättare att förstå och motivera behovet till varför operationen faktiskt måste göras.

Samtidigt så lever jag typ i någon bubbla. Till att börja med så är jag inte särskilt ledsen utan tvärtom större delen av tiden. Planerar min nyttiga mat, dricker mina juicer, pratar med vänner i telefon, har träffat några vänner, tränar och leker med barnen. Vet inte riktigt när det kommer att brista för mig men det känns fortfarande så overkligt större delen av tiden att vi är här och framförallt varför vi är här. När vi precis rullade in här i Göteborg så slog det mig att det inte är en ”rolig” resa vi är på och under mötet med kirurgen så blev jag full i tårar. Men annars är jag typ jätteglad och mår väldigt bra. Har bara någon konstig oroskänsla i magen. Vet att jag kommer att bryta samman inom det närmsta dock.. Haha.. Iallafall om jag känner mig själv rätt. Men vi får väl se om det blir precis innan, under eller efter operationen.

Har så mycket tankar efter samtalet med kirurgen och vi pratade om saker som var vääääldigt jobbiga för mig. Känner inte alls för att skriva om dom just nu så jag kanske gör det lite senare. Behöver bara bearbeta allt själv och med barnens pappa. Nu ska vi äta middag, natta barnen och sedan byter jag om och åker och tränar. Behöver verkligen det just nu.

Jag och min storkille på sjukhuset. Vi är ju i den nyrenoverade delen av Drottning Silvias barnsjukhus och det känns knappt som ett sjukhus. Så fint och fräscht och helt nytt med massor av färger. ”Mamma, jag kramar dig på bilden för du är så fin” ”Mamma du kan få en kram till efterrätt”. Haha.. Jag har verkligen världens finaste son. Han är dock dålig på att lyssna nu och trotsar precis allt vi säger men det väger upp av allt det fina han säger och gör. Älskar honom så mycket så att hjärtat går sönder.

Har faktiskt fallit tillbaka och snusat två snus sedan vi kom hit men det är svårt att motstå när barnens pappa snusar så himla mycket och tar upp snusdosan framför mina ögon hela tiden, haha. Försöker tugga tuggummi istället och dessa två är så goda.

Det första jag gjorde när vi kom fram var att lämna F med kidsen och dra till mitt bästa Ica Maxi här i Göteborg (Högsbo) som jag alltid handlade på när vi bodde här. ÄLSKAR utbudet och hur stort det är, hehe. Kan gå runt i flera timmar. Så gick runt där i luuuugn och ro, handlade massor av mat och bara njöt. Hade varit vaken hela natten och var så trött men jag valde ändå mathandling före att få några timmars sömn ;p Så typiskt mig.

Upptäckte också att jag inte hade någon BH med mig så var tvungen att springa och köpa en enkel för att ha någon bara. Jag kör ju alltid bil utan underkläder då det är så oskönt om man ska åka långt och hade helt glömt att packa ner.

Har bestämt mig för att jobba lite när jag är här ändå. Orkar inte strula med försäkringskassan då det alltid tar så mycket kraft. Minns hur mycket jag fick tjafsa med dom när jag skulle ta ut några mammadagar här och där under barnens första år. Mitt jobb är ju lite ”speciellt” då jag på något sätt alltid jobbar men ändå inte. Finns inte allt för tydliga arbetstider. Därför blir det alltid krångel och jag orkar bara inte. Så jag kör på som vanligt i den mån jag orkar istället. Blev så glad av detta mail! Har inte känt mig på topp nu på slutet och det har känts som att det påverkat det jag gör väldigt mycket.. Men att få så bra kritik av ett jättestort företag gjorde typ min dag.

Blev bortskämda med pizza direkt när vi kom fram! Dom är så fina här!

Mitt fika i bilen =)

Och min bästa låt just nu =) Texten är dock inte jättebra men älskar bara hur den är och får sådan feeling! Vill bara dricka vin, vara i värmen och njuta av livet när jag hör den. Hoppas att denna sommar kan bli bättre än bäst trots corona osv. Det tror jag att den kommer att bli iallafall.

Köpte såpbubblor till barnen som dom blåste ute!

Som att det inte räckte med att inomhusmiljön här är helt fantastisk så är också utemiljön det. Så mycket roligt för barnen och dom älskar det.

Tacksamt att både F och kidsen äter min nyttiga mat ;p

Smakade denna med vinäger för första gången. Var faktiskt jättegod. Min kompis tvingade mig att smaka chips med vinäger för ett tag sedan och jag höll på att kräkas. Var tvungen att spotta ut och det är inte ofta jag tycker att något är så äckligt att jag inte kan svälja alls. Men dom chipsen var såååå vidriga.

Jolie har varit så duktig idag! Är så imponerad av henne. F tar dom flesta undersökningarna medan jag är med Jason. Han vill verkligen vara med på allt och jag känner tvärtom. Det är skitjobbigt för mig att se henne stickas och undersökas osv osv osv. Kanske är därför jag har mått så pass bra såhär långt med? För att jag inte har sett allt eller behövt uppleva allt. Vissa grejer är vi med på alla tillsammans också när det går. Vissa saker ska endast en förälder vara med på då det är covid-tider nu. Känns viktigt att involvera Jason utan att han får se för mycket som är jobbigt. Så han är med lite då och då och annars umgås jag med honom. Vi försöker hitta en balans för att alla i familjen ska må bra och orka med. Har gått jättebra hittills och jag är stolt över oss som är ett så jäkla bra team. Jag såg att många hade skrivit skit om mig och att jag var en ”dålig mamma” på diverse forum och skvallerbloggar för att jag mådde så dåligt för några veckor sedan att jag knappt orkade ha barnen och att F då tog extradagar med dom. ”Jag hade haft mina barn hela tiden om jag visste att en av dom snart skulle opereras” osv osv osv. Jag kan redan nu irritera er som stör er på mig ännu lite mer och säga att vi har kommit överens om att F ska ta all tid med Jolie på intensiven. Vi är väldigt överens om att en av oss ALLTID ska vara där och med henne oavsett om hon sover eller inte. Dygnet runt. Och F vill ta det och vill vara där. Det har han sagt sedan lååång tid tillbaka. Jolie är ju verkligen pappas lilla tjej och han vill vara 100% där hon är nu när allt detta händer. Jag vill också såklart men jag är inte lika psykiskt stabil som han är. Jag hade brutit ihop totalt framför Jolie av alla sladdar, slangar osv osv. Jag hade inte pallat det. Och så är det bara. Jag är så. Hade det varit så att F också tyckte att det var så pass jobbigt som jag tycker så hade vi såklart delat på det men nu erbjuder han sig och vi kompletterar varandra otroligt bra i föräldraskapet och har alltid gjort. Det är det bättre att jag kan lägga den energin jag hade lagt på jobbiga känslor och tårar på min son och att han har det bra (för även han går igenom mycket nu när det finaste han har = hans syster ska opereras) + att jag måste orka leva själv med. Det är viktigt att jag mår bra för att barnens ska må bra. Det kommer vara tillräckligt jobbigt för mig och för oss alla ändå. Och tycker ni att den uppdelningen och dom tankarna gör mig till en dålig mamma så fine =) Då får ni tycka det. Jag vet att jag är världens bästa mamma och det vet deras pappa med. Det räcker för mig.

Ultraljudet var vi alla med på idag. Personalen på sjukhuset är SÅ fin. Märks att vi är i trygga händer.

Har ätit tacos till lunch! Alltså prova att steka röda och gröna linser (finns färdiga på tetra) i olja och med tacosalsa + tacokrydda istället för köttfärs. Så gott!

Klev upp tidigt imorse och gjorde sellerijuice medan barnen pysslade innan frukosten. Fick sova nära, nära min lilla tjej hela natten. Vi sover fortfarande hud mot hud för det mesta precis som när hon var bebis. Vaknade av att hon petade mig i näsan och sa ”mamma du har örhänge där”, haha.

Dagens middag =)

Puss och kram/G

Hej fina!

Vi är framme i Göteborg sedan någon timme tillbaka. Ni kan ju gissa vem som sträckkörde 12 timmar och transporterade hela familjen hit!? Känner mig som världens bästa chaufför, haha. Eller ja, F körde i typ 1,5 timme men resten tog faktiskt jag då jag ändå inte kan sova i bilen. Är helt slutkörd och yr nu dock.. Ska äta något, ta en dusch, åka och handla mat och sedan sova i tusen år.

Det var en så konstig känsla att åka in i min bästa stad här i Sverige. Blev helt pirrig av våren, av alla minnen, av att se alla hus.. Tänk att vi har bott här och att Jason är född här? Jag äääälskar Göteborg. Verkligen allt, allt, allt! Hade jag fått göra om så hade jag nog bott kvar istället för att flytta tillbaka till Umeå igen. Men mitt i all glädje och allt pirr så slog det mig varför vi faktiskt är här och då gjorde det bara så himla ont. Vill skriva jättemycket och dela med mig av alla tankar men måste packa upp och komma i ordning lite + att jag som sagt är helt sjukt trött då jag inte har sovit alls.

Huset vi ska bo i är iallafall SÅ fint! Kommer verkligen att trivas himla bra och ska dessutom få möta upp några av mina tjejer här i Göteborg och ta en långpromenad senare. Så tacksamt att vi faktiskt har bott här och att jag skapat vänner för livet här. Imorgon klockan 09 har vi inskrivning på sjukhuset. Lovar iallafall att blogga massor under våra dagar här. Kommer att behöva skriva av mig.

Vi hörs senare. Men ville mest kika in och säga att vi lever. Och återigen TACK för all kärlek. Gud vad jag har fått fina meddelanden på instagram idag och det värmer så mycket. Sedan är jag också otroligt lycklig över alla våra vänner som ringer, smsar och visar så mycket omtanke. Vi har så otroligt fina människor i vårt liv.

Kram på er/G