Hej fina ni <3

Hoppas allt är bra med er. Sorry för dålig uppdatering men vi har haft lite sjukstuga här hemma. Jag har varit så dålig under morgon och kväll och mått helt okej dagtid. Jättestörande! Har inte tränat på en vecka och kroppen skriker verkligen efter att få dra till gymmet, haha.. Men det får vänta lite till. Vet ju att man inte får träna med ont i halsen. Är iallafall tacksam att jag mår okej dagtid och inte är snorig eller febrig. Hoppas att det går över snart! Lagt mycket fokus på återhämtning och försökt vila på kvällarna istället för att sitta vid en dator eller mobil. Inte så kul att göra det när man har dunkande tungt huvud och ond hals heller.

Måste visa er vår nya kommod och spegel som är på plats!! ÄLSKAR!! Och badrummet uppe ska vi fixa senare i veckan med. Kommoderna har varit så fuktskadade och fula och detta blev verkligen ett lyft. Är sjukt nöjd! Nu har min man fått för sig att vi ska byta alla duschar och sådant till svart med så att det passar bättre in i badrummen. Är sjukt tacksam till min man som tar tag i allt som behöver fixas här hemma. Huset är ändå sex år nu och det är mycket som behöver ett litet lyft. Sedan är det mycket som fortfarande är helt och fint med. Men ja, sex år med småbarn har absolut tagit ut sin rätt på detta boende. Men jag tycker också att det har sin charm. Kan kolla på vissa små ”skador” och minnas när dom hände och vad som hände. Blir lite rörd när jag tänker på att jag har bott här sedan 2018. Har aldrig bott så länge någonstans i vuxen ålder utan flyttat JÄTTEmycket mellan städer och mellan lägenheter. Och att få landa här och se mina barn växa upp här är det finaste jag har fått och det finaste jag har fått ge till dom med. Detta är liksom deras hem och har alltid varit. Jason sa för några dagar sedan att han aldrig vill att vi ska flytta härifrån och jag förstår honom. Detta är liksom vårt hem och vår trygga bort. Det var här han lärde sig prata, det var här Jolie började krypa och tog sina första steg. Det är här vi har dansat, gråtit, varit sjuka, skrattat, haft myskvällar, vattenkrig, kalas, bruncher, häng med vänner, sena sommarkvällar.. Det är detta hus vi har menat när vi har sagt ”borta bra men hemma bäst”. Detta är hemma. Förhoppningsvis väldigt länge till framåt. Och jag vet att när dagen som detta ska säljas kommer så kommer jag att fälla många tårar. Tänk att något materiellt kan få ett så känslomässigt värde också. Det är inte bara ett hus längre för oss.

Och jag tror fasiken inte att jag har visat att vi har målat om väggen på övervåningen med. Var typ över en månad sedan nu.

Blev väldigt nöjd med det också. Hade verkligen tröttnat på det grå som varit där i sex år. Sjukt fräscht och ljust blev det.

Inhandlat dessa som ska användas till avlopp och rengöring av träskärbrädor ihop med citron. Kan visa sen hur jag gör.

Rastat minstingar på Leos medan pappan i familjen tog den äldsta till hockeyträning. I helgen är det både fotboll, innebandy och hockey på schemat, puuuh.

Jag och Kenzo startade rörelsesånger (som jag lyssnade på när jag var liten, haha) och så dansade jag för honom och gjorde rörelser medan han sjöng. Han skrattade IHJÄL sig. Vet inte om det var på grund av min hemska sångröst eller något annat men kul hade han iallafall ;p

En godare lunch!

Bakade bananbröd. Körde enligt detta recept men hade också i mandelmjöl! Detta är så gott. Råkade dock ha det för länge i ugnen. Gott som både en efterrätt men också som det är eller med smör och ost. Eller mandelsmör. Passar till allt.

Rengjort våra vattenflaskor grundligt! Svårt att rengöra sugrören tycker jag men att låta dom ligga i ett vattenbad funkar alltid.

Egentid i bilen med fika med min äldsta! Hade haft utvecklingssamtal med honom, hans pappa och hans lärare. Och det var bara fina ord som sades. Är så stolt över min Jason! Vem han är och allt han gör. Världens finaste kille med hjärtat på rätt ställe. Han är så varm och snäll och har verkligen inget ont i sig över huvud taget. Är det något jag har gjort bra så är det han. Gud vad jag är stolt! Det som är viktigast för mig när det kommer till mina barn är att dom ska bli bra omtänksamma medmänniskor och att dom ska veta att dom alltid är älskade oavsett vad dom gör. Att dom aldrig känner sig älskade baserat på prestationer. Jag vill också lära dom att alltid gå sin egna väg och skita i vad exakt alla andra tycker. Livet är för kort för att försöka behaga andra. Sedan blir jag alltid lika fundersam när jag får frågan om hur jag uppfostrar för jag gör typ inte det. Jag tror på det Astrid Lindgren har sagt att barnen behöver massor med kärlek och det räcker typ så. Jag har aldrig tänkt att jag gör på något särskilt vis eller att jag uppfostrar dom på något speciellt vis. Vi har alltid haft högt i tak, alla känslor är okej, vi pratar mycket, kramas mycket, skrattar mycket, dummar oss.. Mina barn är absolut mina vänner även fast jag också är deras mamma. Vi formar varandra tillsammans och mina främsta lärare i livet har faktiskt varit mina barn. Fy vad mycket jag har lärt mig om livet och om mig själv tack vare dom.

En glimt från kontoret. Vi spenderar så mycket tid där men det är ändå ett otroligt oprioriterat rum när det kommer till inredning. Har sagt en miljon gånger att vi ska göra det färdigt men det kommer alltid upp något annat. Men med små steg händer det små förändringar och vi har iallafall fått upp gardiner och lite hyllor, hehe.

Vi åt middag ute med alla barn på grund av att vår Hello Fresh hade pausats av någon anledning och ingen orkade laga mat. Blev laxpasta till alla små + glass till efterrätt. Jag åt en glutenfri pizza med massor av grönsaker.

Dricker sellerijuice varje morgon nu och då både jag och mannen känt oss lite smått krassliga så slängde jag även ihop en juice på äpple, citron, ingefära och apelsin. Så gott.

En liten buse som jag hittade här medan pappan satt och jobbade vid datorn ;p

Buse igen!

Något jag har märkt att jag är mer med tredje barnet är NÄRVARANDE. Jag har fortfarande lika mycket att göra och lika många måsten men skillnaden är att jag avsätter tid. Kan bestämma att ”nu sitter jag här på golvet med honom i en timme”. Och då låter jag ingen städning, tvätt, matlagning, mobil, jobb – INGET komma i vägen. Skillnaden denna gång är väl också att jag faktiskt tar ut mammaledighet vilket gör att jag ”tvingas” vara närvarande. Och det är så fint. Det är tid jag aldrig kommer få tillbaka. Är det något jag ångrar så är det att jag i princip aldrig stannade upp när Jason och Jolie var små. Livet gick liksom i 210 och jag väntade på att det skulle lugna ner sig lite och jag har bara insett med årens gång att det aldrig kommer gå i någon annan takt. Så man måste avsätta tid. Något jag också har märkt när det kommer till att vara mer närvarande är att jag är det mer om vi är utanför hemmet. Så märker jag att jag har svårt att vara i stunden och ska vara med kidsen så lämnar jag gärna hemmet och hittar på något annat. Funkar alltid. Då hamnar fullt fokus på dom.

Vattenfärg! Satt och målade med Kenzo medan mannen körde dom stora till skola och förskola. När han kom hem så tog han över målningen och jag fick sova i en timme. Hade så ont i halsen och huvudet bara dunkade. Är väldigt få gånger jag behöver sova på dagen så när jag faktiskt vill göra det så vet man att jag inte mår helt bra ;p Mådde lite bättre efteråt.

Min gosis!! <3

Önskar er en fin torsdag. Stor kram/G