Hej fina ni!

Hoppas att allt är bra med er. Jag mår okej. Vaknade precis upp från en nap i mannens knä här i soffan. Är så otroligt trött och illamående hela tiden. Sover och vilar hela tiden förutom dom korta stunderna som jag är aktiv med barnen eller verkligen behöver göra något arbetsrelaterat.

Tänkte kika in och ge er en liten uppdatering från livet. Är nu alltså beräknad om cirka 30 dagar och det är verkligen så nära bebis och mål nu. Om jag får gissa så tror jag att vår lilla kille behagar att kika ut tidigare än BF men kan ju som jag har skrivit tidigare lika gärna bli så att jag sitter höggravid på julafton. Det får tiden utvisa.

Jag har nu på slutet haft en hel del blödningar. Allt från bara blodblandade flytningar till mer riklig blödning vissa dagar. Behöver inte ens göra något för att blöda utan det kommer och går.. Förstår ju att man kan orsaka en blödning om man exempelvis har sex men att från ingenstans börja blöda och dessutom med en del klumpar har jag tyckt känns rätt konstigt. Har sökt för detta på förlossningen kanske två gånger men fått höra att det inte är någon fara. Och det är ju oftast inte någon fara om man har blödningar med ”gammalt” blod heller men i mitt fall och med den historian jag har med min livmodertapp så har det känts rätt jobbigt. Ni som har missat vad som hände tidigare i min graviditet kan läsa om det HÄR.

Jag var iallafall inne på förlossningen i helgen då bebisen inte var lika aktiv i magen. Jag tycker att förlossningen är heeeelt fantastisk här som alltid låter en komma in och dessutom med glädje. Räckte liksom med att jag ringde och sa att jag är lite orolig för att bebis inte har varit lika aktiv och kvinnan i andra änden sa bara ”kom hit direkt”. Har varit inne två gånger för minskade fosterrörelser denna graviditet och fått så bra bemötande bägge gångerna. Är så fint tycker jag! Jag har ju moderkakan i framvägg under denna graviditet och känner nästan inga rörelser alls framåt magen! Enbart på sidorna och upp mot revbenen. Räcker med att bebben flyttar till sig lite så känner jag i princip ingenting alls. Har haft moderkakan i framvägg en gång förut med (Jason i magen) och så har jag haft i bakvägg (Jolie i magen) och det är verkligen SÅDAN skillnad på hur mycket och hur intensivt men känner.

Aja! Jag åkte in iallafall och fick då av en slump träffa en läkare som var väldigt inblandad i hela min resa med svåra cellförändringar. Bebisen mådde jättebra vilket var skönt men han sa att han hade läst i anteckningar att jag har sökt/ringt för mina blödningar flera gånger. Han sa iallafall att mina blödningar till största sannolikhet beror på cerklaget som jag har men att det skulle kunna vara något annat och därför är det viktigt att vi kollar vidare på detta nu direkt. Han försökte ta cellprov på mig på plats men det gick inte vägen och undersökte även tappen med ultraljud för att se om han kunde se något avvikande. Fick en tid redan nu på torsdag för ny kolposkopi och kik på livmodertappen. Känns så skönt att han snappade upp mig trots att jag var på förlossningen av en helt annan anledning, tog saken i egna händer och skickade mig vidare. Jag har verkligen haft vääääldigt bra upplevelser med vården med hela min resa av adenocarcinom in situ och dom har varit så snabba, proffsiga och gjort allt så bra som möjligt för både mig och bebisen hela vägen. Tanken har ju varit att jag tre-fyra veckor efter förlossningen skulle undersökas på nytt men på grund av alla blödningarna så gör dom alltså en koll redan nu. På läkarens egna initiativ dessutom. Tycker det är så fint och jag känner mig i så trygga händer! Nu håller jag tummar och tår för att det INTE är cellförändringar som blöder utan att de bara är cerklaget.

Annars så ska faktiskt cerklaget plockas bort redan imorgon då jag som sagt har mer och mer blödningar + att jag har börjat ha en del förvärkar om kvällarna nu. Är väldigt nervös då jag har hört att det kan göra ont men jag känner mig som sagt i trygga händer och hoppas att det ska gå relativt smärtfritt iallafall.

Blir en riktig sjukhusvecka för mig med andra ord men det får vara så. Är ju barnfri så känns bra att det händer nu när dom små är hos sin pappa. Så kan jag passa på att bara vila i mängder för misstänker ju att jag lär ha en hel del extra blödningar nu denna vecka på grund av allt som ska göras på min livmodertapp!

Här kommer lite bilder från senaste tiden: 

Hade ett barnmorskebesök idag och fick med oss denna påse. Fick också skriva in våra tankar kring förlossningen, önskemål osv i förlossningsbrevet/journalen där. Inser då hur sjuuuukt nära det faktiskt är. Alltså vi kommer att få möta vårt barn om bara några veckor. Hur galet!? Jag väger nu 76 kg och har ett sf-mått på 31. Det är mitt minsta sf-mått i vecka 36 av alla mina graviditeter men jag bär denna bebis helt annorlunda då min mage börjar mycket högre upp (typ precis under brösten) denna gång. Sedan var jag ju rätt så vältränad innan jag blev gravid och magmusklerna är dessutom sydda. Vi har ju gjort TUL två gånger och bebisen följer sin kurva precis som han ska. Men det är kul att det kan skilja så mycket på olika graviditeter. Hade 28 i sf-mått för fem veckor sedan och 29 för tre veckor sedan.

Denna lilla mössa var också med i påsen. Så himla liten och gullig.

Cravings just nu är smoothies, fröknäcke med smör, ost, paprika, örtsalt och citronpeppar, julmust, allt med saffran och apelsinjuice.

Min stora kille har haft basket och fotboll i helgen. Satt på en stol på basketen i två timmar och somnade direkt jag kom hem. Har inte varit så mycket liv och rörelse runt mig på vääääldigt länge, haha. Känner mig nästan introvert efter att ha varit så mycket hemma och sängliggandes under denna graviditet. Så kul att se honom spela basket iallafall och han gjorde mål två gånger! Första gången började jag gråta för att jag blev så stolt (hej hormoner) och kände mig som en så pinsam mamma med känslorna heeeelt utanpå kroppen, hehe.

Vi har åkt igenom en biltvätt med barnen och Jolie som vanligtvis är livrädd har nu äntligen ”tränat” tillräckligt och tyckte att det var häftigt. Jason var också livrädd för biltvätten när han var yngre men nu är det inga problem alls.

Annars har vi mest varit hemma och myst. Dom aktiviteterna som passar mig bäst nu med ungarna är läsa och spela spel. Denna bok här ovanför tipsar jag varmt om. Barnen tyckte den var så spännande.

UNO har vi också spelat!

Blev en mindre utflykt efter skolan denna vecka en dag när jag inte mådde lika illa och då pysslades det på bibblan + en fika på det.

Och mannen har som vanligt varit bäst och tagit ett så stort lass med barnen, hemmet, jobb – ALLT! Jag längtar tills jag kan hjälpa till mer hemma igen. Känner mig så ofta lat och oduglig trots att jag vet att jag inte ska känna så. Är svårt för en person som mig att bara släppa kontrollen lite mer när det kommer till exempelvis tvätt, städning och hemmet i allmänhet. Även jobb! Jag vill så gärna vara med på allt och är van att ha många bollar i luften samtidigt. Men snart kan jag vara det igen. Och något annat jag längtar efter är gymmet!! Lyckan över att jag kommer att kunna åka dit någon timme om dagen och bara köra. Kommer att uppskatta det så otroligt mycket.

Fick dessa bilder skickade till mig av min käre make som tog med Jason på grabbkväll med sina vänner. Dom körde laserdome och åt middag. Jason sa att det var bästa kvällen i hans liv, haha. Barnens pappa hade under tiden Jolie som fick vara med på kalas hela dagen och kvällen. Så denna mamma låg bara i soffan, beställde foodora, såg film och sov lite.

Och dessa bilder med! Jolie fick fixa naglarna på salong igen och hon blev så otroligt nöjd!

Hoppas som sagt att allt är bra med er alla! Är så tråkigt att inte orka eller kunna vara lika aktiv som vanligt men nu handlar det om bara några veckor innan jag kan vara tillbaka igen <3

Stor kram/G