Tänk att jag blev kär. I han där på bilden. Att vi gick från två nyförälskade små tonåringar som levde som om morgondagen inte fanns till att bli föräldrar till två barn, gifta och husägare. Är det någonstans i världen jag vill vara så är det hos och med F. Inget annat är viktigt. Har jag honom så har jag allt. Han är min trygghet, min styrka, mitt bollplank och hela min värld. Och att jag sedan har fått äran att älska två små miniversioner av oss på det!? Är så glad över att jag fick uppleva kärlek så tidigt i livet, att jag fick träffa min drömman och dela dagarna med honom. Det är så häftigt att få bo ihop med sin bästa vän och bara vara tillsammans. Forma livet och bygga upp sitt egna.

Och min älskade Jason.. Han är så lik mig utseendemässigt som barn. Alltså verkligen JÄTTElik.. Många av er har skrivit att han är lik sin pappa men om man ser på bilder så är han verkligen en minimamma. När det kommer till personligheten är det tvärtom och han är så lik sin far. Han är lugnet själv, så duktig och tålmodig.. Och så snäll och omtänksam.. Ett så stort hjärta och inkluderar alltid alla, tar hand om alla.. Han är så fin så att jag blir gråtfärdig många gånger. Älskar ihjäl mig i honom varje dag. Tänk att den där lilla killen på bilden förändrade hela mitt liv och hela min värld. Det är så speciellt med ens första barn. Det är på något vis dom som har lärt en om livet och vad som är viktigt. Det är dom som har planterat den där djupaste, djupaste och starkaste kärleken i en för alltid. Tack Jason för att jag fick bli din mamma. Jag kommer alltid att stå bakom dig, finnas där, peppa, trösta och tro på dig när du inte tror på dig själv. <3 Du är mitt allt och jag är så förbaskat stolt över dig. Allt du är och allt du har blivit. Tack för att du är just du och vågar gå din egen väg och vara dig själv redan såhär tidigt i livet.