Hur ofta smörjer ni in Jason? Har hans eksem blivit bättre?

Ni som har hängt med ett tag vet att Jason fick lite eksem och prickar här och där nu när det blev kallare ute. Vi började smörja ganska direkt och det har blivit SÅ mycket bättre. Jag vågar säga att eksemen är helt borta och dom håller sig också borta så länge vi smörjer. Både jag och F var ”eksem-barn” (atopiskt eksem) som små och en av mina mardrömmar är att mina egna barn ska behöva sitta med knallröda, småblödande armar och ben som kliar och svider. Det är ju så otroligt jobbigt för dom små och vissa kan ju knappt sova om nätterna just för att det kliar. Som tur är så har det iallafall gått över för mini för stunden.

Efter att ha varit på en föreläsning om just atopisk hy och hudproblem så fick jag bekräftelse i att barn inte behöver tvättas mer än en gång i veckan. Så oftare än så försöker vi låta bli att sätta honom i badet. Han älskar ju vatten och att bada men med tanke på hur lätt hans hy blossar upp så väljer vi att avstå det. Vi smörjer in honom två gånger om dagen! Morgon och kväll.

Hur ser en vanlig dag ut hemma hos er? Vem gör vad i ert vardagsliv? 

Dagarna hos oss är rätt lika men ändå olika på något vis, haha. Vi är ju mest hemma men har ändå alltid något litet ”äventyr” inplanerat. Jag får alltid sovmorgon på morgonen då jag alltid är SJUKT trött då. F har blivit lite av en morgonmänniska och tycker att det är rätt härligt att kliva upp med Jason och göra frukost, se på film, leka osv. Jag får sova kvar tills jag vaknar av mig själv och sedan äter vi frulle! Hundarna brukar sova kvar med mig förresten! Det är så himla mysigt =) F brukar springa ut med dom efter frukosten och jag fixar mig och leker med Jason. Efter detta gör vi lite olika saker. Ibland åker vi iväg och hittar på saker ihop och ibland hänger vi var för sig med vänner eller familj. Är vi hemma så är det i princip alltid jag som står för lunchen! Vet inte varför men det har liksom blivit så naturligt – precis som att F alltid står för frukosten.

Vad händer sedan då? Mot kvällen möts vi oftast hemma om vi varit ifrån varandra och då äter vi middag ihop. Sedan blir det en stund i Jasons rum där vi leker tillsammans följt av att vi ser en film och läser en bok, borstar hans tänder och nattar honom. Efter detta sitter jag vid datorn och pysslar på med bloggen/youtube/mail och sedan ser jag och F en film. Oftast blir det väääldigt sena kvällar hemma hos oss just för att jag blir klar med bloggen rätt sent och då vill vi ändå ha lite ”egentid” där vi får vara just VI och inte bara mamma och pappa. Efter detta brukar jag också köra en liten städrunda (mitt i natten, haha) och kolla så att allt är rent och på sin plats. Jag älskar ju att vakna till ett rent och fint hem. Strax efter midnatt lägger vi oss hos mini och somnar.

Och vem gör vad? Vi hjälps åt med allt men har ändå våra ”uppgifter” som kommit lite naturligt med åren. Jag sköter tvätten och F viker den och går ut med den till hyllor och garderober. Jag dammsuger, F skurar. Jag städar köket och F sköter våra blommor. F ordnar frukost och jag gör lunch. Middag varierar lite beroende på vem som vill och orkar laga mat. Men oftast är det jag som lagar mat. Jag betalar alltid räkningarna och skriver månadens budget (F sitter dock oftast med och slänger in en åsikt/ändring här och där). När det kommer till att hänga upp hyllor, skruva ihop möbler osv är det alltid F som ordnar det. Han sköter också allt som har med bilen att göra. Städa badrummet gör F och han ser också oftast till att allt som ska vara i skötväskan finns i skötväskan. Jag sköter typ annars all städning när det kommer till att saker ska vara på plats osv. Så allt vardagligt småplock tar jag ansvar för! Och det blir ju en heeeel del med en bebis hemma. För Jason tar vi lika mycket ansvar båda två skulle jag säga. Vi leker lika mycket, matar, badar.. Just nu tar jag nattningarna men det är för att jag fortfarande ammar. Är inte jag hemma så kan F också lägga mini utan problem.

Kan man göra slut med en vän ”bara sådär”? Vad tycker du? 

Jag tycker att man ALLTID ska känna att man kan ”göra slut” med en vän. Det är ju som vilket förhållande som helst egentligen. Om personen exempelvis är elak, får dig att må dålig, sårar dig gång på gång.. Ja, om du helt enkelt märker att du kanske inte mår så bra i relationen – då ska du lämna den! Jag själv har ”gjort slut” med två vänner i mitt liv. Oftast så har vänner genom åren försvunnit på ett naturligt vis! Exempelvis kanske vi bara har slutat prata med varandra och bara glidit ifrån. Oftast så har båda då tappat intresset för relationen och gått skilda vägar av den anledningen. En vän som jag hade gav mig NOLL förståelse i att jag hade en bebis att ta hand om. Hon blev arg för att jag inte hade tid att umgås som ”vanligt”. Efter att jag hade låtit rätt mycket passera så kom en dag när hon blev riktigt sur för att jag avbokade en träff som vi hade för att Jason hade blivit sjuk. Där brast det för mig. Då får det vara! Jag fick sätta ner foten och säga ifrån. Det var i slutändan hon som valde att vi inte skulle vara vänner istället för att be om ursäkt för att hon hade visat så lite förståelse för mig. Jag tror nog många mammor kan känna igen sig i det där med att vissa vänner som inte har barn inte förstår varför man är fem minuter sen, måste avboka i sista stund, inte kan svara i telefon eller sms hela tiden osv.. När man umgås med en annan mamma så får man ALLTID förståelsen i att vara lite sen eller ringa tillbaka fem timmar senare. Jag har iallafall fått det. ”Har det varit en jobbig dag?” lyder då frågan istället och det är skönt att bli hållen om ryggen då livet som mamma inte alltid är det enklaste. Alltid fullt upp, armarna fulla och grejer att göra.