Gabriella Joss Gabriella Joss
Okategoriserade

Bekännelser

Ni har ju delat era bekännelser till mig på insta story så nu vill jag dela lite tillbaka. Här kommer några av mina helt ärliga bekännelser. Vissa grejer skäms jag så otroligt mycket över men känner ändå att jag kan dela med mig.

– Jag är besatt av att ta bort kusar på barnen. Tycker att det är så tillfredsställande, haha.

– När jag var gravid så var jag SJUKT aggressiv och på dåligt humör. Var verkligen hemsk och förstår inte hur F orkade stå ut med mig. Men det var fint att han gjorde det iallafall. Min första graviditet var värst (under den andra graviditeten var jag rätt så harmonisk jämfört med första gången, haha). Har iallafall gjort ett stort hål i en vägg för att jag slog i en ljusstake i den och så har jag gjort illa F i pannan med en sådan där isskrapa som man skrapat bilrutor med så att han började blöda (var verkligen inte meningen och fick typ panik efteråt) för att han köpte fel choklad. Har också slängt sönder min telefon rakt ner i asfalten för att jag blev ledsen över något (minns inte ens för vad).. Jag var verkligen så sjukt nära på att explodera heeeela tiden och jag önskar ingen känslan som jag hade i min kropp under dom nio månaderna. Var som en tickande bomb konstant. Hade så himla mycket problem under graviditeten med Jason med hormoner överallt, illamående (var ju inlagd med dropp till och med), att min höft låste sig osv. Hatade verkligen att vara gravid då jag verkligen inte kände igen mig själv varken psykiskt eller kroppsligt. Har alltid varit så avundsjuk på alla som trivts så bra som gravida då jag verkligen avskytt det och bara lidit igenom det båda gångerna. Låter kanske otacksamt men så har det varit iallafall. Jag älskar mina barn mer än allt men jag hatade verkligen att vara gravid. Men ja, jag skäms verkligen över mitt beteende (särskilt under min första graviditet) när jag ser tillbaka.

Känns så konstigt att jag har haft en bebis i magen två gånger.. Kan knappt förstå att mina barn kommer från mig när jag ser dom idag. Känns så overkligt och så långt bort. 

– Lägenheten som jag kikade på precis efter skilsmässan tänker jag fortfarande på ibland. Den var typ ganska liten men helt perfekt enligt mig. Kan drömma mig bort till mysiga vinterkvällar i vardagsrummet framför den öppna spisen och ser typ hur jag har ett helt liv där. Kommer den upp igen kanske jag köper den, haha. Känns typ som att jag tänker på den för mycket för att släppa den? Eller? Älskar ju mitt hus med men den var bara så.himla.mysig.

– Minns att jag inte alls tyckte att Jason var söt när han var nyfödd. Han var helt grå, hade blåmärken runt ögonen för att han hade tryckt så hårt nedåt (fick det förklarat för mig av barnmorskan), var helt ihoptryckt i ansiktet, hade massor med hormonprickar och ja.. Han såg bara inte ut som jag hade tänkt att en nyfödd skulle se ut. Det var dock kärlek vid första ögonkastet ändå och mitt lyckligaste ögonblick i livet var när han kom upp på mitt bröst. Och jag tyckte ju ändå att han var sötast i världen för han var ju VÅR bebis! Ni som förstår ni förstår =) Både jag och F har konstaterat såhär i efterhand att han inte var jättegullig dom första dagarna. Inte för att det spelar någon roll och jag vet att många andra föräldrar kände samma sak för sin nyfödda bebis. Inte så konstigt i och för sig när dom legat i en mage och varit helt ihoptryckta under så lång tid. Jolie var dock supersöt när hon var nyfödd, haha.

Nyfödd Jason 2015

Nyfödd Jolie 2018

– Jag snusar. Tyvärr så har jag börjat göra det som jag aaaaaldrig trodde att jag skulle. Har alltid tyckt att det är så otroligt äckligt. Och nu står jag här. Men jag ska sluta.. Det blev på något vis min räddning (hur sjukt det än låter) när allt i mitt liv bara var upp och ner och så jobbigt. Men jag ska sluta. Typ nu.

– Ibland tar jag med mig en kniv till övervåningen när jag är själv hemma och ska sova. Är LIVRÄDD för mörker och att någon ska ta sig in här. Är ju helt omöjligt egentligen då det är nya dörrar, fönster + att jag har världens bästa larm. Men ändå. Jag är så rädd av mig så det nästan är pinsamt.

– Jag är nästan vaken till efter 02 varje natt.

– Jag är världens hypokondriker och tror alltid att jag har cancer någonstans. Har blivit såhär efter att Jolie föddes med hjärtfel.

– Jag blev helt orimligt full för några helger sedan. Brukar verkligen inte bli det någonsin men minns att jag gjorde allt för att försöka spy men inte lyckades göra det heller. Minns att jag googlade på ”dö av alkoholförgiftning” precis innan jag somnade.

Kommentarer

  1. ED

    Haha, förstår precis vad du menar med snuset. Är en ”snus-periodare” och börjar alltid när det är väldigt stressigt, som någon slags stresshantering. Sen slutar jag alltid när det börjar lugna ner sig och livet återgår till det harmoniska. Snusar en väldigt svag snus och aldrig upplevt något tobaksberoende, så känner mig okej med att köpa en dosa varje tentaperiod haha!

  2. Maria Korndahl

    När du bestämmer dig för att sluta, kan du inte göra en grej av det så att flera kan stötta varandra? Jag har också haft en tuff period och börjat snusa och tänker mig att jag ska sluta, skäms för det… men det skulle vara lättare om man kan finna stöd i varandra ❤️

  3. Emelie T

    Åh, jag som var 17 när du födde Jason och tyckte verkligen han var VÄRLDENS sötaste bebis. Tycker fortfarande nu nästan 5 år senare. Började följa dig när ni flyttade till Göteborg och flyttade faktiskt hit själv för två år sedan. Helt besatt av staden. Har du planer på att komma hit igen? <3

  4. Maria

    Jo men vet du man är inte mer änn en människa. Visa perioder i livet är jobbiga. Alla har nog gått lite för långt ibland. Men livet går vidare. Huvudsaken man är en snäll och vettig människa. Och det är du. kram.

  5. Hanna

    Alltså jag om NÅGON vet hur jobbigt det är att vara hypokondriker. Gått i KBT och äter antidepressiva mot just det då det verkligen tar över hela mitt liv typ 😅 Haha alltså jag skojar inte när jag säger att jag kan snitta att ha 3 olika cancersorter per DAG om det är illa. Tar upp hela min tid att tänka och grubbla. Så sjukt också hur det kan vända så fort? Om jag tex får klartecken av en läkare att nä Hanna du har inte cancer! Då blir jag världens lyckligaste människa och nästan euforisk. Tänker typ ”men gud hur kunde jag tro att jag hade cancer?” Sen får jag ont på något nytt ställe 2 dagar senare och då har jag cancer igen 😂 tack för din blogg ❤️ Älskar den!

  6. Nathalie

    Haha, jag blev också dyngfull för några månader sedan. Har två små barn och man. Sov hos en kompis som tur var. Jag kräktes mellan 8-14 hela dagen efter 😳😳😳 Var nära att ringa en ambulans och googlade om man kunde DÖ av bakfylla 😱🤮🤣

  7. Felicia

    Tips! Ta inte med en kviv, alla experter rekommenderar att man använder typ en stekpanna eller nått 😂 ska tydligen vara enklare att använda om det skulle behövas!!

  8. Amanda

    Alltså va skönt att läsa om större profiler som du som faktiskt vågar visa även ens mindre fina vanor eller händelser. Du visar att man bara är människa och inte alltid är perfekt, fortsätt med det du gör 🙌🏼

  9. Elina

    Hej!
    Kolla gärna DM på Instagram. Där jag skrivit ett meddelande angående en av dina bekännelser. Som jag hoppas och tror du vill ta del av 💕 elinafweriksson heter jag där.

  10. Gabriella S

    Tack för att du delar med dig. Känner igen Mig SÅ mycket. Blev också otroligt arg och aggressiv när jag väntade min dotter, upplevde detta inte alls när jag väntade mina söner. Var SÅ arg på Pappan hela tiden.

    Hade också en extrem rädsla när jag bodde i vårat hus. Totalt ivrädd. Det är lite bättre nu när jag bor i lägenhet, men tänker ofta att jag måste skaffa ett baseballträ att ha vid dörren 😅🙊

    Hypokondrin finns här med, skräckslagen för cancer och har återigen bokat tid för hudförändringar😨

    Du är inte ensam om att ha blivit för full. Hänt mig ofta, för några år sen fick jag spendera tid i fyllecell för första gången. Inte sådär jättekul när man är en 3barns mamma, så lever nyktert nu. (Har aldrig någonsin varit påverkad inför barnen ❤)

    Ibland är det skönt att veta att man inte är ensam, även fast det såklart är så sorgligt det med. Ja du förstår nog hur jag menar. Kram och trevlig helg 🙂

  11. Melissa

    Hej! Lite off topic, men vart köper du dina nike / adidas skor? Tyckte ett par gråa du hade häromdan va sjukt snygga!

  12. Sarah

    Jag avskydde också graviditeten. Jobbigaste jag varit med om i mitt liv. Känns som om jag vart snuvad på flera månader av mitt liv, och på graviditeten! Den som skulle vara så fantastisk och var så efterlängtad. Prata knappt med min make på flera månader, stängde ute honom helt. Hur orkade han ens med mig?! In och ut på förlossningen för alla möjliga komplikationer. 3 veckor inlagda och sedan en prematur födsel med förlossningsdepression där jag inte kände någon kärlek till honom i början. Alltså jag älskade ju honom för han var min, mitt barn, men jag kände inte den där kärleken alla pratar om.. Missade vår gender reveal och gravidfotograferingen.. (han kom samma sak som fotograferingen och en vecka innan gender reveal). Usch, allt vart piss helt enkelt! Han skulle heta Mason, men efter att ha läst din blogg blev jag kär i namnet Jason, så de blev de🤩

×

Om Gabriella Possler

Hej på dig och vad kul att du har hittat till min blogg! Jag är 25 år, lycklig i livet och mamma till två underbara barn. Bor i mitt drömhus som byggdes 2017/2018, jobbar som mäklarkordinator och driver en av Sveriges största bloggar. Hoppas att du ska tycka att det är kul att hänga med i både med och motgång, ta del av min träning, goda recept, livet med barn och att bolla allt samtidigt som mamma och egen företagare. Kram!


SAMARBETSFÖRFRÅGNINGAR
gabriellajoss@hotmail.com


INSTAGRAM:
@gabriellajpossler


Policies
Cookie- och integritetspolicy


BANNERANNONSERING
Kontakta Stylewish