Igår fick jag två brev som gjorde mig lite glad och peppad på livet, haha.

1. Äntligen står jag själv på lånet på huset. Eller ja, äntligen och äntligen. Inte direkt så att jag har längtat efter det men nu är det gjort iallafall och allt är klart. Nu äger jag huset 100% själv och det känns konstigt och läskigt men samtidigt bra. Så tacksam för att jag har världens bästa bankman som hjälper och har hjälpt mig med precis A L L T med min ekonomi och gör det bästa för att jag ska ha det så bra och enkelt som möjligt. Guld värt när jag själv är väldigt intresserad av att min ekonomi ska se bra ut och flyta på men kanske inte har stenkoll på olika typer av sparanden, fonder, räntor osv. Känner mig alltid så vuxen när jag sitter på banken och diskuterar räntor, fonder, sparanden till barnen, pensionssparande osv. Är dock glad att jag har tagit tag i allt sådant här redan nu i tidig ålder och ser till att barnen får sina barnbidrag varje månad och att dom får växa långsiktigt, att jag lägger undan till min pension både privat och i mitt bolag, sparar på flera olika konton osv.

Jag tror att jag var 19 år när jag tog tag i min ekonomi. Den dagen jag fick veta att jag var gravid slutade jag handla upp alla mina pengar och bestämde mig för att jag skulle spara för att kunna ge mitt framtida barn en bra framtid. Innan det hade jag till och med dragit på mig massor av krediter för att köpa skor. Jag vet inte om ni minns det men jag shoppade ju skor från Jeffrey Campbell var och varannan månad och många av dom paren var på faktura. Skämdes så mycket för detta och har försökt förtränga det då det bara var så… dumt? Men idag är ju allt avbetalt och klart sedan länge vilket känns så skönt. Dom enda lånen jag någonsin kommer att ha nu och för all framtid är bolån och billån. Har till och med klippt sönder mina två kreditkort som jag hade förut.

2. Detta brev blev jag gladast över kan ni ju förstå! Jag har ju fått ta om mitt cellprov flera gånger då min livmodertapp tydligen är väldigt bakåtböjd vilket gör att det är svårt att komma åt den (så fick jag det förklarat för mig av barnmorskan iallafall). Är ÖVERLYCKLIG att jag kan släppa detta nu och att ingen behöver hålla på och pilla mig där nere nu på ett par år (förhoppningsvis). Slänger in en påminnelse till er alla som har hoppat över ert cellprov att göra det! SÅ viktigt och går ju så snabbt + är livsviktigt. Jag tänkte ju skita i det först men det var ni som peppade mig till att ta tag i det ändå. Så nu gör jag detsamma till er.