Gabriella Joss Gabriella Joss
Okategoriserade

Totalt utmattad

Jag känner mig helt slutkörd! Jag har mer jobb än någonsin just nu och Jason är inne i den trotsigaste perioden NÅGONSIN. Jag vet att jag har nämnt detta för någon månad sedan men det är verkligen såååå utmattande. Och det har gått i vågor sedan jag skrev om detta sist.. Känns som att han går emot oss i precis allt vi säger, inte lyssnar över huvud taget och testar varenda gräns som går att testa. Och allt detta med ett leende på läpparna. Han tycker att det är så roligt att se reaktioner från oss föräldrar. Han kan öppna altandörren och springa iväg och försöka rymma till grannarna (fast vi sagt tusen gånger att han inte får) och sedan lura oss att han bara ska hoppa studsmatta för att sedan smyga iväg ändå.. Han tjafsar om mat vid matbordet och vill plötsligt inte äta för att allt är ”äckligt”.. Även saker han vanligtvis älskar. Han har aldrig haft problem med att äta utan alltid ätit av precis allt och dessutom stora portioner. Och nu sitter han bara och leker med maten typ och kladdar på bordet osv. Så tröttsamt! Det tjafsas om precis aaaaallt här hemma hela dagarna och ärligt så känner jag mig som världens sämsta mamma. Blir verkligen helt trött i huvudet av att det liksom är konstanta bråk dagarna igenom. Och sedan har vi ju bättre och sämre dagar. Vissa dagar är faktiskt riktigt bra till och med! Men allt detta testande av gränser kan nog vara det värsta jag har varit med om sedan jag blev mamma just när det kommer till mitt egna tålamod och hur jag ska hantera saker. Har varit så ledsen så otroligt många kvällar, känt mig maktlös och dålig. Nej, det är så tufft att vara förälder ibland. Sedan är ju allt detta en fas såklart, precis som allt annat med barn. Men det är en tuff sådan och den har varit extra påtaglig för oss just för att Jason tidigare alltid varit så bra på att lyssna och vi knappt har behövt tjafsa eller bråka med honom. Jag har varit den där mamman som har stått på sidan av och tittat på när mina vänner bråkat med sina ungar samtidigt som jag har tänkt ”sådär kommer aldrig mitt barn att bli”, haha.. Ja, så blev det ju inte riktigt =) Men vi kämpar på iallafall och gör det bästa av det. Vi försöker alltid bemöta så lugnt som möjligt, förklara för honom hur vi tänker och varför vi säger det vi säger. Men ibland brister det såklart också. Ganska ofta nu mot slutet för mig. Jag har höjt rösten alldeles för många gånger för att det ska kännas okej men jag har verkligen varit så trött av allt detta. Det tar ALL energi. Att Jason började på förskolan nu var med andra ord väldigt skönt då vi alla får en liten paus från varandra om dagarna och ladda batterierna lite. Redan igår (efter första förskoledagen efter sommaren) konstaterade jag och F att vi nog kan börja känna oss som människor igen på ett par dagar tack vare just förskolan. Som tur är så är Jolie inne i en jättebra period just nu och är så lättsam och glad hela tiden + bra på att lyssna, haha! Går hon och plockar för sig av något gott i skafferiet och vi ber henne lägga tillbaka det så ser hon lite sur ut men går tillbaka och stoppar in det igen och stänger skåpet eller lådan efter sig. Så gullig!

Hur är era treåringar? Eller ja, Jason fyller ju fyra om två månader! Så tre/fyra-åringar då.. Är dom likadana? Hur bemöter och hanterar ni trots och deras sätt att testa gränser? 

Kommentarer

  1. Josefin

    Jag förstår dig. Har jämngamla barn här hemma och (snart) fyraåringen är hemskt tålamodkrävande. På mitt jobb lyssnar jag på en del ljudböcker och lyssnar mycket på blcker om just barn, uppfostran, strategier osv, tycker att det hjälper litegrann. Men tålamodet är ju inte oändligt. Får ofta dåligt samvete över att jag inte beter mig så lugnt och vuxet som jag vet att man borde, men är noga med att be om ursäkt om jag har överreagerat. Man är ju trots allt bara människa. Brukar tänka såhär: att man tänker över sina egna brister och svårigheter tyder ju på att man är en bra mamma som ständigt vill utvecklas! Eftersom ingen är perfekt så har ju alla saker man kan jobba på.
    Igår fick jag tex ta med mig lillebror (1,5 år) på höften och gå ifrån 4åringen en stund för att samla mig. Sa lugnt till honom att ”nu är jag på väg att bli jättejättearg så jag behöver en liten paus, jag kommer strax tillbaka”. Det funkade bra kände jag, för jag lugnade ner mig av att bara komma till ett annat rum och hans utbrott avbröts av att jag avlägsnade mig. Väldigt svårt att veta hur man ska göra för det finns ju så många olika strategier, man får nog helt enkelt testa sig fram och göra det som funkar bäst för alla. Men jag förstår utmattningen, känner många kvällar att jag har gett varenda liten millimeter av mig själv på dagen för att göra allt så bra som möjligt för barnen. Och jag tycker att vi ska stötta varandra i föräldraskapet istället för att komma med pekpinnar åt varandra. ❤

  2. Veronica

    Känner igen mej såå mycket! Min 3åring (fyller 4 18/11) håller på att göra oss galen! Hon skriker så fort hon inte får som hon vill, vilket inte heller är lätt då vi har en 8månaders som ska kunna sova på dagen, och en 5åring som gärna retar upp sin lillasyster🤦🏼‍♀️ Nästan så man blir gråhårig!! Längtar så mycket till förskolestart just nu! En vecka kvar

  3. Louise

    Min son blir också 4 snart och gör både mig och min sambo gråhåriga haha. De värsta striderna just nu handlar om mat (han har vissa dagar då han typ vägrar äta) och när det är dags att lägga sig. Och tandborstning… Vi pratar mycket om känslor och att det är okej att bli både arg och ledsen.. Alla tappar vi tålamodet emellanåt. Försöker välja mina strider lite också. Om han gör något som verkligen inte är ok då höjer jag rösten och är väldigt bestämd och oftast läser han av att jag är allvarlig. Då blir han oftast lite ledsen och så pratar vi om det och jag försöker förklara varför man inte får göra si eller så. Och i många situationer försöker jag också förklara på förhand steg för steg vad vi ska göra och vad som gäller, ex vid läggdags eller om vi ska åka och handla. Sist men inte minst så har jag märkt stor skillnad om vi varit konsekventa med det vi sagt. Men ja, oavsett hur välplanerad man tycker man är så går det åt skogen vissa dagar och man somnar helt utmattad och med dåligt samvete om kvällarna. Det är då det är tur att barn är väldigt söta när de sover 😉😄

  4. Nina

    Åh min treåring är precis likadan just nu! Helt plötsligt över sommaren. Tex att jag tar fram kläder till lillebror för att klä på honom så kan han ta det och springa iväg. Eller att han har fel sked när vi ska äta. Det tjafsas om ALLT. Det är så hemskt och jag drar mig för att hämta honom på förskolan (även om han blir väldigt glad när jag kommer)… Vi får intala oss att det är en period som går över. Kämpa på! 💞

  5. Jossan

    Min dotter har varit exakt så sen hon var tre år… såå jobbigt. Och vad jag tycker så blir det bara värre, nu är hon 5. Känns som det är en trots som aldrig går över utan bara blir värre. Har en 8 månaders också, så ja man känner sig såå utmattad, och var även sjukskriver för utmattning för 2 årsedan. Hoppas verkligen detta vänder snart för oss❤️

  6. Mimmi

    Agnes är iof 4,5 nu men ja, det har väl varit som för er strax innan hon blev 4, testar alla gränser man kan testa, lyssnar inte osv. Vet inte hur många gånger denna sommaren jag har fått höra ”dumma mamma, jag kommer aldrig leka med dig mer, du är inte min bästa vän!” 🙄 vi har konstaterat här hemma att hon är som en mini tonåring just nu 😅 Kan säga att mitt tålamod är helt slut efter sommaren och jag kan inte vänta tills min skola börjar 2 september så båda kan börja förskolan igen 🙄🤣🙈 dessutom är lillasyster på 2,5 år fantastiskt dålig på att lyssna just nu hon också och har ett fruktansvärt humör 🤣😍

  7. Sara

    Tänk på att det är en helt nödvändig o normal fas att gå igenom – jag hade oroar mig mer om ett barn INTE kom i en trotsfas runt den åldern 😛 men jag vet hur tufft det är, vår som började trotsa tidigt i 2,5 års åldern och fortsätter ännu ett år senare.. men som sagt man får tänka att det är en normal del av att växa upp!

  8. E

    Vår nyligen fyllda 4-åring gick in i den värsta trotsen någonsin några veckor innan han fyllde 4. Några månader senare är han fortfarande trotsig ibland men det har verkligen lugnat ner sig lite i alla fall. Det är hemskt när man lagt ungen och får dåligt samvete över dagens tjafs, men å andra sidan måste man kunna visa vad som är rätt och fel och att föräldrar har känslor också. Du gör ett toppenjobb och är den absolut bästa mamman till just dina barn – glöm inte det i dessa perioder! 🙂 Kramar!

  9. Ninna

    Hej, vår son är snart 3,5 och hans trots/utveckling tar ibland livet av mig. Vi vuxna är oftast logiska och vill att allt ska bara flyta på, utan en massa motvind. Men så kommer den, konstant vissa dagar och då blir man så slutkörd. Vi kanske bara ska släppa på kraven, ignorera ibland när de verkligen vill ha vår uppmärksamhet för ngt dumt de gör eller säger. De är inte perfekta o ibland är de så sjukt jobbiga. Jag längtar tills denna fas är över 😔. Hoppas fler här inne har lite bättre tips. Kram❤️

  10. Li

    Jag kunde ha skrivit den här texten. Varje ord. Min son fyller fyra i november och de senaste veckorna har varit de värsta under hela mammatiden. Som om man inte plötsligt hade samma unge hemma. Det är skrämmande.
    SÅ TACK! 😭❤️ Jag är inte ensam.

  11. Anneli

    Det är nog så att Jason är helt vanlig 3-4- åring. 3-årsåldern brukar ju kallas trotsåldern för just detta. De försöker frigöra sig lite från föräldrarna. Helt normalt❤️

  12. J 🧚‍♀️

    Liten blir stor. Han slår sig fri och lär sig hitta sin egen röst och sin egen vilja. Inte enbart vara styrd av det ni säger. =) förstår att det är en jobbig period. Så länge ni kommunicerar och lyssnar på varandra (han vs er och ni vs han) så kommer det lätta snart 💕

  13. Matilda Nordin

    Min äldsta blir 4 nu i sep, exakt samma beteende! Så frustrerande men han och lillebror började 15 timmars på fsk nu innan tredje kommer och man behöver verkligen den vilan emellan åt. Både för deras skull och sin egen 🙂 tack för att du skriver en sån ärlig blogg 🙂 ni är en sån fin familj ❤️

  14. Nicole

    Min pojk är två veckor yngre än Jason och hab har också haft en sån här jobbig period i somras. Känner igen mig i väldigt mycket av det du skriver. Den värsta stormen har lugnat sig nu tycker jag. Nu börjar han bete sig mer ”normalt” eller vad man säger 😅 kämpa på!

  15. Elsa

    Du kanske ska läsa på lite mer om varför barn trotsar. Det handlar om utveckling. Som vuxen ska du inte hålla på och argumentera med ett barn som 3-4 år (eller yngre). Det går inte! Var hellre bestämd, det är du som vuxen som är ledare och som ger barnet trygga ramar.

      1. Elsa

        Tips? Det är inte tips från mig utan från Louise Hallin och Malin Alfvén! Det är det största felet föräldrar gör, alltså försöka argumentera med en treåring.

        1. Gabriella Joss
          gabriellajoss

          Man får väl lösa saker som det känns bäst för en själv och familjen 🙂 vet inte vilka dom är men jag tror att alla känner sina egna barn bäst och kan avgöra hur dom ska bemöta och hantera sitt egna barn beroende på situationen man är i. Kram på dig

          1. Elsa

            Ja eller så gör man både och! Fler förälder borde läsa böcker om barn (skrivna av experter) och inte bara tro en massa saker det vill säga okunskap. Jag hoppas er äldsta får vara hemma en hel del när ni faktiskt har möjlighet att ha honom hemma. Många verkar tro att förskolan är ett nödvändigt ont när det i själva verket är stora barngrupper på få anställda. Det finns en hel del forskning om det även om det säger sig självt att ett litet barn har det bäst i ett lugnt och tryggt hem med sin förälder.

          2. Linn Boström

            Tror Gabriella löser detta själv, finns inget rätt eller fel i uppfostran. Tänk efter lite innan du argumenterar 🙂
            Man vet alltid bäst själv jag som är bäst för ens barn.

          3. Sara

            Förskolan är till för att förbereda barn för skolan. och är inte längre ett ”dagis”. Har du inte läst de böckerna? 😉 Håller helt med Gabriella om att alla föräldrar väljer själva vad som fungerar bäst för de. Att inte argumentera med en 3-4 åring låter fruktansvärt, att bara trycka ned och köra på i alla lägen. Som du själv har läst i dina böcker så är ju trotsåldern en del i barnets utveckling. Hur klingar det då med att trycka ner barnet genom att inte argumentera? För oss fungerar det bra att fråga barnet ”varför” eller att helt enkelt välja sina strider. Det med fasta ramar är givetvis viktigt men det gäller ju mer frågor som att gå upp, klä på sig, äta, lägga sig, bete sig rätt, inte slå andra osv. och det är ju sådana enkla saker som du knappast behöver upplysa en annan förälder om. Du vill säkert väl med ditt inlägg men försök att uttryck dig lite mer ödmjukt framöver, lovar att du vinner på det =)

  16. Sandra

    Förstår att ni är slut och att det tär på er. Kanske blir det extra tufft eller iaf en väldigt stor omställning när barnet varit ”lättsamt” innan. Har två barn varav det äldsta var relativt följsam men med mindre harmoniska faser såklart. Medan det yngsta som strax fyller 4 är och har varit i sådana faser konstant sedan han var 1,5 år. Det är svårt att förstå hur det kan vara när det verkligen är konflikter om allt. Påklädning, tandborstning, läggning, mat, hysterisk av att sitta fast i bilstolen, rymmer så fort han får chansen osv. Han är supergo och smart, bra vän, rolig, härlig och alldeles underbar på alla sätt och vis, men alla dessa konflikter och att ständigt kämpa sig igenom dagen är tufft. Tyvärr tar jag åt mig mycket av andras blickar när de här situationerna uppstår, vilket är jättetråkigt. Det känns som att folk direkt tänker att man är en oansvarig förälder med ett olydigt barn. Tror det är väldigt svårt att sätta sig in i om man har ”enkla” barn och klappar sig själv på axeln för det. Men vi har som sagt två barn varav det ena ”skötsamt” och det andra lite…. mindre skötsamt. 😉 Detta trots att barnen har samma föräldrar och uppväxtmiljö. Med det sagt är alla barn olika och reagerar såklart därefter under utvecklingens gång. Det tycker jag är bra att ha med sig. Däremot tror jag att ganska många upplever att det är tufft just runt 3-4 årsåldern, i olika utsträckning såklart. Kämpa på och hoppas det blir lugnare för er snart. Humöret tappar vi alla ibland, det viktigaste är att man reflekterar över sitt föräldraskap och kanske tar en liten paus när det blir för mycket.

    1. Gabriella Joss
      gabriellajoss

      Jamen visst är det så 🙂 <3 åh, det ska du inte göra! Tycker det är så hemskt när folk tittar och ser ner på en för sådana saker. Det är INTE okej och det säger mer om dom än om dig… <3 största kramen till dig och heja dig!! Du är grym <3 <3

  17. Dalia

    JA! Min har precis blivit 4 och det är precis som du beskriver. Har tom googlat ”fyraåring gör mig galen” och det verkar vara många många fler i samma sits….

    Helt frustrerande att inget man gör funkar. Man försöker va pedagogisk och lugn men ibland 😨

  18. Malin

    Åh jag jag känner så igen mig i det du skriver, har en 3 åring (blivande 4 åring i november) och han är precis likadan! Ibland vill man bara lägga sig i ett hörn och gråta. Men man får försöka se det positivt som du själv skriver. Det är bara en fas, dock väldigt jobbig sådan 😂❤️❤️

  19. Sara

    Grattis! 3-4 års fasen det värsta jag varit med om 😂. Min dotter är 4.5 år och det börjar äntligen lätta. ALLT man gör är fel och allt ska beaktas med ett NEJ eller höger när man går till vänster. Jag förstår din känsla precis, det känns som om man bråka HELA tiden och det är ju bara så himla tråkigt och negativ energi. Men vet du vad, det går över, och det är bara kämpa på. Förskolans stimulans brukar hjälpa en del ! Kram!

  20. Madde

    Åh Gabriella jag känner igen mig så mycket! Min stora (som fyllde fyra för en månad sedan) har också varit väldigt utmanande hela sommaren. Jag har varit så himla trött. Men jag har verkligen kämpat med att återfå mitt lugna bemötande och att hjälpa honom känna igen och benämna vad han känner. Kan det vara så att J behöver mer utrymme att klara saker själv? Det hjälpte min son. När han fick utrymme att ta mer ansvar (typ jag berättar att jag förväntar mig att han dukar undan efter sig, att han väljer och klär på sig helt själv, osv så blir han lugnare). Också om han börjar slåss så väljer jag att säga ”oj du är verkligen arg/ledsen/besviken nu, det ser jag. Jag vill inte att du slår mig det gör ont. Kan du berätta varför du är så arg” eller ”Du blev verkligen jättearg när du ville xxxx och så sade jag att du inte fick, då får du lust att slåss. Det gillar inte jag för det gör ont. Du kan slå på kudden här istället”. Hjälper jättebra! Tipsar om boken ”Känsla för barns självkänsla” Den är super för att hitta andra sätt att bemöta barnen. Men GUUUD vad jag känner igen mig i att höja rösten för ofta, tappa humöret. Det är verkligen energikrävande att hela tiden vara lugn. Du är en jättebra mamma ändå. Alla är vi människor <3

    1. Gabriella Joss
      gabriellajoss

      Men åh, det förstår jag verkligen 🙁 ja, det kanske är så. Tack snälla du för tips och pepp! Stor kram till dig och det är så skönt att läsa att man inte är ensam <3 <3 och det har du så rätt i! Detsamma!

  21. Jessica

    Åh….så är treåringen…..härda ut det går över❤ mitt tips är att läsa lite om varje ålder o utveckling så förstår man barnen på ett annat sätt. Ni är fina föräldrar😊

  22. Catarina

    Alltså SÅ.HIMLA.SKÖNT.ATT.HÖRA! Jag har en tjej som är född november 2015, och hon som alltid varit lättsam och mysig och lyssnat bra, är ett litet monster just nu.. Nu har hon dessutom fått vara ledig i tre månader och börjar förskolan på måndag. Men jag känner mig som världens sämsta mamma, noll ork och tålamod. Jag skäms typ. Det gör mig ledsen att jag längtar tills måndag och att få andas lite. Jag trodde att jag skulle känna mig utvilad och skulle fått återhämta mig tills jag börjar skolan igen.

    Men känner mig mer utbränd nu än innan sommaren. Aja, känner att folk kommer tycka att man är så dålig som inte orkar med sitt barn.

    1. Gabriella Joss
      gabriellajoss

      Haha ja, du är inte ensam!! Förstår dig till 100%! Heja oss och du är grym!! Glöm inte det <3 och nej, så är det inte! Man är inte mer än människa och jag förstår dig helt <3 stor kram!

  23. Kajsa

    +1 på den! Världens goaste kille men OJ vad han testar gränser just nu. Känns som att det är jag som skrivit det du skrivit, och herregud vad man känner sig som världens sämsta förälder ibland. Men vet du – det går över! Och jag lovar att du är den bästa föräldern till dina barn. Men skickar lite pepp från en annan mamma till en 3-åring <3

  24. Loona

    Hej! Jag känner igen känslan. Mina barn varit likadana men sen kollat på barn program som är svensk tror heter nanny. Nåt likadant som en tidigare program fast i England. De kör timeout och har fått faktiskt riktigt bra tips av detta programmet. Kan kolla linken så får du se på hur hon gör så barnen ska lyssna på ett pedagogisk sätt. 😊

  25. Sandra

    Alltså min tjej är precis likadan! 😩 hon fyllde fyra i somras och har blivit som förbytt. Alltid varit den där snälla, otroligt lätta tjejen som alltid lyssnar. Sista veckan på sommarlovet var det bråk om allt nästan hela dagarna, så oerhört tråkigt. Jag kände mig precis som du, vad gör jag för fel? Men, nu efter en vecka på förskolan är det redan så mycket bättre. Absolut att trotset fortfarande finns kvar men inte alls i samma utsträckning. Hon behövde bättre rutiner efter varit hemma i 5 veckor och farit runt på semester & självklart var det en fas men mest gentemot mig. Heja dig, att han testar dig betyder också att han är väldigt trygg och vågar. Det kommer bli bättre och du är verkligen inte ensam 💕

  26. Camilla Svensson

    Jag måste dock påpeka att sånt här beteende inte blir bättre av att ni skrattar när han håller på, som i vissa av dina storys exempelvis när han gömde dina tuggummi. Det uppmuntrar bara honom att fortsätta.

    1. Gabriella Joss
      gabriellajoss

      Oroa dig inte 🙂 vi väljer våra strider och har roligt längs vägen! Självklart är vi konsekventa när det är något allvarligt men han är en fri människa och vi kompromissar, skrattar och njuter av livet ihop. KRAM!

  27. Josefin

    Min snart fyraåring är likadan… lyssnar inte, vägrar äta och gör precis tvärtemot det man säger… men som du säger vissa dagar är bättre än andra! Men visst känner man sig hopplös, och dålig mamma ibland det gör nog alla❤ men det är helt okej att höja rösten en och annan gång! För det är krävande och vi är ju faktiskt bara människor😊
    Ville bara säga att du har en underbar blogg, följt dig sedan 2015🌸 och våra barn är lika gamla ❤🌸

    1. Gabriella Joss
      gabriellajoss

      Förstår dig helt <3 men vad underbar du är, så glad jag blir att du hängt med så länge! Och vad kul att barnen är lika gamla!! STOR kram <3 <3 och massor med kärlek till dig 🙂

  28. Vanja Leksell

    Min äldsta blev tre år nu i juli, och hon är också i en extremt testande period nu. Hon bryter ihop totalt och gråter och slår sig själv, slänger sig på golvet osv om något inte blir som hon tänkt sig eller om hon inte får något.
    Men det kommer gå över och vi gör vårt bästa, vi är bara människor och inland brister det. Vi är super mammor ändå! ❤️

  29. Jennifer

    Åh vår dotter har betett sig EXAKT likadant fast hon fick detta som en 2-års trots… Detta började ett par månader innan lillebrorsan kom och höll i sig ganska exakt 1 år.. har haft ett h-vete och grät nästan varje dag förra hösten &vintern eftersom jag var själv hela dagarna (föräldraledig) med detta beteende plus konka runt på en bebis och samtidigt försöka hålla honom nöjd. Nu under sommaren har trotsen gett sig och jag har äntligen efter 1-års tid kunna njuta lite av att vara föräldraledig med två barn. Dottern fyller 3 i oktober, hoppas VERKLIGEN att vi fick en 2-års trots istället för 3-års trots för jag vet inte hur jag ska klara av en till sådan period i vinter 😴😴🙈

  30. Jeanette

    Jag tröstade mig med att när det som värst så vänder det. Stå ut! Det är bara en kort period o sedan går det över. Du får höja rösten, men vara nog med att berätta varför du gjorde det.
    Heja heja för er!

  31. Linda

    Låter som vår vardag. Har en liten tjej på snart 4 år som inte gör annat än testar gränser, slutat äta för hon inte längre tycker om mat, tidigare har hon gillat det mesta. Känner mig också väldigt illa till mods efter en hel dag av bråkande. Hoppas denna fas går över fort, har hållit på nu sedan före sommaren. Hoppas förskolan hjälper er vardag lite iaf Kämpa på 💕

  32. Kajsa

    Jag har en dotter som fyller fyra i december och alltså här hemma är det tjafs och bråk dagarna i ända. Testar gränser hela tiden och gör sig liten som sin lillasyster om du förstår vad jag menar? Kladdar med mat och liksom fjantar sig. Verkligen en jobbig period, hoppas den snart är över! Kram till er 🌸

  33. Anna

    Åhhh ja men total igenkänning. Min 3.5 åring är till salu på blocket varannan dag. Men samtidigt är det en såå mysig tid med med mkt roliga tankar och funderingar och utvecklingen går ju framåt m stormsteg.

  34. Helena

    Hög igenkänningsfaktor!! Dottern fyller fyra 19/10, och helt ärligt har sommaren stundtals varit för jävlig. Men så googlade jag 😀 och insåg att vi är inte ensamma, och vi började med lågaffektivt bemötande, bara efter 2-3 dagar såg vi resultat av det, samt att hon började på förskolan igen så tillbaka till rutiner har nog också hjälpt.
    Men ja, man känner sig usel när det brister och man bara är så trött på det och det är åtminstone för mig energikrävande med lågaffektivt bemötande! Jag fick tips av min ”styvmor” som är specialpedagog i förskolan om boken ”barn som bråkar”, har inte läst den själv men funderar på att köpa den!
    Håll ut!

  35. Sofia

    Jag tror jag kommenterat förut när du skrivit något inlägg om att Jason inte var särskilt trotsig. Eller så tolkade jag det så iaf. Min dotter är 3,5 och hon är precis likadan. Hon har trotsat länge, och det har väl övergått i något annat än ren trots. Och nu kan jag nog också känna att den ”värsta” perioden liksom är över. Eller nu säger jag säkert för mkt. Men vi hade en period där allt var bråk. Inget bara flöt på. Och jag ska tillägga att hon precis som Jason, annars är världens goaste, snällaste, mest omtänksamma lilla unge. Hon har alltid varit ljuvlig att umgås med! Men trotset är en sak för sig.. jag har haft perioder där jag varje kväll legat och haft dåligt samvete över hur jag bemött henne. Det är på den nivån ibland att jag kommer på mig själv att vara irriterad på henne, fast hon är väldigt glad och trevlig för stunden, för att hon bråkad med mig hela morgonen.. men det går över!! Jag vågar ändå tro att vi lämnat den värsta perioden (för denna gång) bakom oss… nu är inte varje sekund av varje dag en kamp längre! Håll ut. Nu när det lugnat sig lite så kan jag verkligen se hur hon har frigjort sig och blivit så mycket mer självständig! Man gör så gott man kan ❤️ Och du ska se att det räcker gott och väl! Kram på dig!

    1. Gabriella Joss
      gabriellajoss

      Åh, ja, hoppas att den är över för er. För den är verkligen TUFF! Stor kram till dig och tack snälla för all pepp! Kände att jag behövde den nu!! <3<3

  36. Maria

    Min son är bara några veckor yngre än Jason och ditt inlägg beskrev honom på pricken 😩 kämpar nästan varje dag med honom och Jan har sån jobbig attityd just nu. Han lyssnar på sin pappa och på dagis men så fort jag dyker upp så börjar han igen. Längtar tills den här perioden är över för jag blir så trött

  37. Elina

    Fyraåringar är bestämda. De har upptäckt att de har en egen vilja och kan säga nej. De kan göra vad de vill och de känner sig stora..

    Varje period har sina orsaker. Femåringar är tuffa att ha att göra med, de argumenterar sjukt mycket. sexåringar ännu värre 😩 De är i minitonåren, förstår inte sina känslor och de kan vända på en sekund.
    Men det är barnens sätt att frigöra sig från vuxna och bli mer självständiga.

    Tyvärr är det bara att glida med och tillrättavisa. Vissa dagar tappar jag också tålamodet för många gånger, men barn förstår mer än vad man tror. Det är bara att förklara varför man blir arg för det gör att barnen får en förståelse också 🙂

    1. Gabriella Joss
      gabriellajoss

      Jamen visst <3 det kan jag verkligen tänka mig.. Man lär sig mycket av sina barn och alla dessa faser, haha. KRAM till dig <3 du är grym!

  38. Malin - mamma till två ♡

    Våran son är ungefär lika gammal som Jason och när han gör saker han inte får eller beter sig illa så pratar vi om det mest sen efteråt när det ”lagt sig”. Vi pratar inte alltid så mycket om han t ex får ett ”utbrott” för vi har tagit bort honom från det han inte får göra/vara/röra exempelvis om han inte lyssnat på ett nej. Utan då tar vi det sen när han lugnat sig och faktiskt tar in vad vi säger. Sedan tycker jag det är jätteviktigt att han säger förlåt till mig/pappa/sin syster eller vem det nu kan vara. Så han ändå förstår att det är fel det han gjort och det blir till en liten grej kan man säga. Och så brukar jag fråga honom typ ”Förstår du varför mamma blev arg?” eller liknande så han får sätta ord på det själv liksom.
    Han är inte särskilt bråkig längre men han hade en period i början på året. Tyckte då detta hjälpte mycket! 🙂
    Måste bara säga att jag tycker du verkar som en riktigt härlig person och med så himla bra värderingar! ♡ tack för en riktigt ärlig och bra blogg!

    1. Gabriella Joss
      gabriellajoss

      Åh förstår det! <3 låter ju jättebra. Klokt att göra så!! Stor kram till dig och tack för all pepp! Och jag blir så otroligt glad för alla snälla ord!! Bästa du <3

  39. Malin P

    Åh våran pojk är också i värsta trotsåldern nu 😞 det är bara tjat,tjat och tjat här hemma. Det värsta är att han slåss sjukt mycket också. Vi pratar med honom hela tiden om att han inte får slåss och vi blir ledsna om han slåss och allt de där. Men känns som det bara går in i ena örat och ut i andra.
    Men det ända man kan göra är väl att fortsätta ”tjata” och prata med dom så kanske någon vacker dag så lär dom sig 😅
    Det är så frustrerande att man måste tjata och säga till sitt barn konstant nu.. känns som att de är det ända man gör! Min pojk blir 4 år i december. Hoppas denna period går över snart! Men man har allt många goda stunder också med barnen så man får njuta när det väl är lugnt och skönt 😂😍❤️

  40. Emelie

    Hej Gabriella!
    Jag känner igen mig såååå mycket i dina ord! Väldigt skönt att höra att det är fler som känner samma då jag ibland upplever att det inte pratas så mycket om detta. Tycker vi borde vara öppnare sä man inte tror man är ensam om detta..Jag har också en son som fyller 4 år i november (och en dotter på 15 månader), och han är exakt likadan i perioder, och jag känner mig också som den sämsta mamman många gånger. Min sambo (pappan till barnen) jobbar dessutom i Norge sönd kväll till torsdag och ibland känner jag mig maktlös, trött och helt slut vissa dagar.
    Kämpa på! Och tack för en superbra blogg!
    Kram

  41. Madelene

    Tipsar om ”trotsboken”. Jättebra och enkel. Blir lättare att hantera/stå ut när man förstår lite mer om varför vissa beteenden kommer.
    Det han gör är ju helt normalt och faktiskt bra för hans utveckling, men är enormt påfrestande för föräldrar.. kämpa på!! <3

  42. Sara

    Min 1,5 åring är inne i sin värsta period någonsin också, haha låter liknande som Jason. Är också helt slut för det känns som att det enda jag gör om dagarna är tjata/säga nej/bli sur på honom för han gör allt tvärtemot, vägrar lyssna och får utbrott så fort det inte är som han vill… jisses, trodde knappt så små människor kunde vara så extremt envisa och trotsiga 😅 Hoppas sååå mycket att det går över ett tag snart 😣

  43. D

    Du gör ett super bra jobb man kan inte annat en göra sitt bästa.Jag har själv en 3 åring som också testar o ska gå på lilebror och pilla i ansiktet o retas fast en man sagt flera gånger att det inte ör okej då lilebror blir irriterad.. sen är de annat med o ja.. ibland är de tvunget att höja rösten och jag tror att det är absolut okej.. sen nyttig för dem att förstå att mamma,pappa är arga nu för vi är bara människor o de brister ju ibland men som sagt när jag völ höjer rösten då ser han att nu menar mamma allvar sen förklarar jag för honom att du är mamma arg och det du gör är inte okej o det brular funka väldigt bra hahah minus att han börjat säga att han är arg ahah fast han är glad hhah😂Go mammas out there🤗

  44. Hanna

    Välkommen till en försenad 3-årstrots fas, vår dotter fyller 4 i december och vid 2 olika tillfällen i sommar har jag på riktigt tittat på henne och funderat på det där med demoner och exorsism- det kan iallafall inte vara min dotter som skrikit och ylat så man tror att vi misshandlat henne. Fyfasiken- det är så tufft! Vi har varit inne i fasen sen tidig vår, en del veckor är lugnare men japp- vissa dagar vill jag stänga dörren och gå härifrån. Vi byts av när man har lite tålamod kvar och jag brukar sätta mig i samma nivå som henne och försöka låta lugn och vänlig och säga: NAMN- du vet att man inte uppför sig såhär, man får vara arg och ledsen och ha alla känslor på samma gång men man får inte göra andra ledsna. När du lugnat dig så vill jag att du berättar vad det är så jag kan hjälpa dig. ” Det funkar faktiskt väldigt bra men då måste man ha tålamod. Andra dagar så skriker jag åt henne att hon ska lyssna på mig och göra som jag säger-dåliga samvetet kommer varenda gång men då försöker jag förklara att alla känslor hon har- dem har jag med.

    Vet inte vad som är rätt men det är en tuff tid så vi får trösta oss med att de flesta har det såhär med jämna mellanrum ♥️

    1. Gabriella Joss
      gabriellajoss

      Åh, förstår helt!! <3 tack för att du delade med dig. Heja dig och du är grym. Vi föräldrar gör ett sådant jättejobb varje dag!! <3

  45. Marie

    Vår tjej blev tre nu i augusti och hennes humör har vänt från att vara världens gladaste och lugnaste till att vara jättearg. Så vi kämpar på här hemma med utbrott efter utbrott samt en bebis på 5 månader 😅 försöker bekräfta hennes känslor men när hon bara skriker utan anledning så är det svårt efter 20 ggr på en dag. Usch vad ovänner vi varit🙈 och jag blir så ledsen på mig själv när jag inte orkar vara pedagogisk och möta henne på rätt sätt men orkar inte när jag snittar 2-4 timmars sömn per natt och gjort sen innan bebis kom. Får ta dag för dag, en dag går det över 😊❤️

    1. Gabriella Joss
      gabriellajoss

      Åh förstår helt!! <3 ja, det kan jag tänka mig.. Herregud vad man har tjafsat med dom små.. KRAM till dig, du är grym!!! <3<3

  46. Hilda

    Vår 4 åring som är vårt mellanbarn låter som er Jason! Men han har alltid varit extremt envis och varit såhär ganska länge nu. När jag var höggravid med tredje barnet var det ofta en brottningsmatch med allt! Kläder, tandborstning o ta sig ut genom dörren. Under denna period arbetade min man treskift så jag var ofta ensam med barnen och började arbeta 7 på morgonen 😅

  47. Angelica

    3,5 – 4,5 år har definitivt varit den mest utmanande perioden med mina barn. Alla har betett sig på olika sätt pga. deras personligheter, men alltid trotsigt och att testa gränser. Det går ju tack och lov över men är såklart väldigt påfrestande.
    Jag tycker inte att det hjälpt så mycket att höja rösten och verka ”arg”, de vill ju nästan ha uppmärksamheten – det enda som underlättat har varit att ge någon form av konsekvens som de verkligen inte vill ha.
    Min äldsta son brukade rymma sådär som du beskriver, fast när vi var i köpcentrum och det tyckte jag var skit läskigt. Jag hade lilla syster i barnvagn då och han var jätte snabb så jag var nära att tappa bort honom flera gånger när han rymde.
    Detta hände flera gånger tills jag köpte ett band som man sätter fast i handleden på barnet och handleden på den vuxna, så sa jag att ”du måste bära detta för du rymmer ju” – och eftersom han verkligen INTE villa ha det bandet så gjorde han aldrig om det.
    Fungerar ju säkert inte för alla barn och i alla sammanhang, men kan vara bra att ha i åtanke vid vissa tillfällen.

    1. Gabriella Joss
      gabriellajoss

      Jamen visst, det kan jag tänka mig.. 🙂 <3 tack för tips, pepp och för att du delade med dig. Smart 😉 KRAM till dig <3

  48. N

    Låter som hemma hos oss. Svettigt, jobbigt, kämpigt, tjatigt. Dagarna med storebror på förskolan är rena semestern för oss andra. Sen får man ju lite dåligt samvete och pussar ihjäl honom när man hämtar och tänker; nu ska vi ha en fin eftermiddag ihop. Funkar tills man tar fram fika i lådcykeln och han kastar mackan i marken för att den är äcklig.
    Jaja, säg att det vänder snart!!!!
    Kram och tack för en fin blogg!

    1. Gabriella Joss
      gabriellajoss

      Jamen visst är det så <3 du har så rätt i att det är precis så det är…! Kram kram och tack för så fina ord!

  49. Sophia

    Herregud vad skönt att höra att man inte är ensam! Vi går igenom PRECIS samma sak med vår 3,5åring här hemma och det är så påfrestande och tufft för hela familjen (är dessutom mitt i allt detta gravid med nr 2). 😅
    Glöm inte att alla föräldrar går igenom samma sak någon gång och du är INTE en sämre mamma för att du ”tappar det” ibland och ryter ifrån. Du är den bästa mamman för just dina barn! Kram till er <3

  50. Josefine

    Förlåt men vad härligt att läsa detta! Vi fick barn nästan samtidigt som ni fick Jason och vi har de precis likadant hemma. Blir tokig ibland och nu ligger jag här i sängen
    Efter världens mest tålamodsprövande nattning och känner mig som den sämsta mamman i världen 😭 har också precis börjar fsk igen och hennes känslor är ÖVERALLT och det känns så tufft 🥴❤️

  51. Hanna

    Har en dotter som också fyller 4 i oktober och oj vad hon testar mitt tålamod. Så fort det inte blir som hon tänkt eller vill kastar hon saker eller springer in i sitt rum. Ex Byxorna ska sitta på ett vist sätt,..inga långärmade tröjor för då måste de vikas upp på ett väldigt specifikt sätt (fråga mig inte hur 🤪) och sååå myckrt annat. Hon har inget tålamod och saker ska ske precis då hon vill,på precis hennes sätt…väldigt tålamodskrävande och tröttsamt när man ex har en tid att passa eller man inte kan komma exakt då hon vill eftersom man hjälper lillebror på 8 månade…..men vi har underbara stunder också och jag känner igen det du skrev för någon dag sedan,viktigt med egentid med dem och sååå mysigt ju!!
    Ang humöret så tänker jag att jag inte längtar tills att hon blir tonåring 🤣 och att denna period är en försmak på hur det kommer bli då😅😋🤯

    1. Gabriella Joss
      gabriellajoss

      Haha ååååh, ja det tar ju rejält på tålamodet när dom håller på sådär. STOR Kram och heja dig! Du är grym <3 <3

  52. Verran

    Vad underbart att du är så ärlig här i bloggen! Tack för det:)
    Min son (4 år) är exakt likadann! Han har haft sina trotsperioder men har varit lugnt i ca 8 månader men för någon månad sen slog det till och herre gud, jag känner mig som världens tjatigaste, sämsta mamma till och från. Är så trött på att höra min egen röst! Sen är det som du skriver, vissa dagar jättebra men andra tjat och bråk från morgon till kväll, så mycket som jag gråtit på kvällarna den senaste tiden och höjt rösten för många gånger. Vi föräldrar gör ett grymt jobb och ibland kommer det att vara jobbigt och tufft, men man får inte glömma att man bara är människa. Tack för en grym blogg!

    1. Gabriella Joss
      gabriellajoss

      Men tack själv fina du! Så skönt att man inte är ensam. Känner precis sådär just nu.. Så jobbigt <3 och ja, det har du så rätt i. Man får påminna sig själv om det. STOR kram och tack igen för dom fina orden <3

  53. Jenny

    Har en pojke som är 3 år och 8 månader. Det är precis som du skulle beskriva vårt liv när du skriver detta inlägg. Trots o bråk är en stor del av vardagen hos oss just nu. Igår gick jag ut och grät när min sambo kom hem från jobbet för jag var helt slutkörd. Hoppas verkligen att denna fas snart är över. 😅

  54. Tessie - mamma till två döttrar och bf i januari

    + 1 på den! Fast min dotter fyller 3 år i höst. Hon testar alla våra gränser just nu, vissa dagar är värre än andra. Ibland är hon tillbaka till sitt vanliga glada och lugna jag, men så dyker den där 3-årstrotsen upp från ingenstans och vi rycker vårt hår här hemma, haha.
    Jag är nu gravid med vårt tredje barn och mitt tålamod ryker mycket snabbare än vanligt för att jag är så trött som det är. Jag försöker mitt allra bästa för att hantera det på ett lugnt och sansat sätt, men tyvärr höjer jag rösten både en och två gånger för mycket ibland.

    Försöker tänka att det är en viktig del i utvecklingen att ”hamna i trotsåldern” och testa gränser.

    Stor kram från en mamma till en annan ♡

  55. Anna

    Hej! En nyfiken fråga.. Får ni ha Jason på föris medan du är hos frisören, äter hotellfrukost och sånt eller ingår det i din arbetstid?

    Jag har fått för mig att dom är stenhårda med att man inte får göra ”fritidssysslor” medan barnen är på förskolan :/ men det kanske är olika från ställe till ställe..

    1. Gabriella Joss
      gabriellajoss

      Hej! Hotellfrukosten är ett planeringsmöte för oss då vi driver företag ihop och jobbar tillsammans 🙂 jag jobbar och är också delvis föräldraledig med Jolie! Kram!

  56. Åsa

    Hej! Å har det precis som du! Vår 3,5 åring som varit så rar har blivit en helt annan människa på sista tiden. Testar allt och är dessutom dum mot sin lillebror som är en månad äldre än din dotter. Inte kul alls och jag tappar också tålamodet och blir riktigt arg ibland. Hoppas detta går över snart. Han har också precis börjat på förskolan igen så jag hoppas att det blir lite bättre av att umgås lite mer med andra barn och få en annan typ av stimulans en vad han får här hemma. Tack för en fin blogg förresten, jag läser den ofta!

    1. Gabriella Joss
      gabriellajoss

      Åh förstår dig helt 🙁 <3 stor kram till dig och skickar massor med pepp! DU är inte ensam <3 <3 och tack för så fina ord, blir så glad!

  57. Sanna

    Vi har samma med våran kille som nyss fyllt fyra. Den långa sommarledigheten vi tog ut båda två har tillmesta dels bara bestått av trots och bråk och dåligt samvete.
    Han gör allt för att testa oss och har även börjat vara lite småelak mot lillasyster som han tidigare alltid varit så mån om.
    Vi gör som ni och försöker vara pedagogiska och även försöka sätta oss in i hur han tänker och känner i vissa situationer när bråken uppstår, men man är inte mer än människa och det brister mer än 1 gång (typ 100 haha).
    När det går för långt så blir det konsekvenser av handlingarna, vi säger till 2 ggr och 2a gången säger vi även att göra gan så igen så får han tex inte se på tv mera eller när han inte lyssnar på affären så åker man tillslut ut och får inte handla färdigt (funkar ju dock bara när man är två vuxna). Man känner sig som världens monstermorsa… Hoppas denna period vänder snart så jag får tillbaka min alltid glada lilla kille igen. ❤️ Ni gör ett superjobb du och F, vi har inte heller speciellt mkt avlastning och den här trotsperioden har verkligen tärt på relationen då man inte har energi över till varann när barnen äntligen somnat och tålamodet är nere på noll så man brinner av för minsta lilla felsägning eller negativ kommentar🙈😂

    1. Gabriella Joss
      gabriellajoss

      Förstår dig helt 🙁 <3 heja er! Ni är grymma!! <3 <3 och tack för så fina ord, betyder så mycket för mig.. <3

  58. Lill-Kari

    Har en nybliven 3åring här hemma och vi har det exakt samma. Från morgon till kväll ska ALLA gränser testas 🙈 de 15h som han går på förskolan i veckan är verkligen räddaren i nöden så man får andas ut och fokusera lite extra på lillebror . Mitt tips är att stötta varandra för ofta är den andre föräldern lite starkare när man själv är på bristningsgränsen. 💪🏼 Tolerera inte allt och var konsekvent visst han inte lyssnar. Hoppas att fasen snart är över ❤️

    1. Gabriella Joss
      gabriellajoss

      Åh, heja dig!! Visst är det jobbigt!? men vi får peppa oss själva med att det nog är över snart <3 kram till dig!! <3

  59. Sara

    Ojoj, hög igenkänning så har vi haft det i ca 1,5 år med vår äldsta son. Under den tiden har även lillebror kommit vilket sökert adderat extra känslor för storebror. Nu närmar han sig 5 år och kanske märker man tecken på ett annat lugn och mognad. Han har alltid varit fartfylld och började trotsa redan som tvååring, så jag känner igen mig som den ”andra föräldern” du stått och tittat på. Visst känner man sig maktlös när det känns som man inge har något att sätta emot när cirkusen drar igång. Jag höjer också rösten (milt uttryckt, vissa gånger..) man är ju inte mer än människa. Många gånger säger jag sen förlåt och försöker förklara varför mamma blev arg, men tänker också så länge de kärleksfulla stunderna finns där man kan ge närhet och kärlek så visar det någonstans för barnet att man finns kvar på deras sida liksom. Så tänker jag 🙂 men det är inte lätt det här. Och vi är inte igenom det än som sagt, tack för att du delar med dig ❤️ .

    1. Gabriella Joss
      gabriellajoss

      Åh, vad skönt att läsa det där <3 det ger mig hopp! 🙂 Stor kram och tack för så fina ord. Betyder så mycket för mig! <3

  60. Nicole

    Tack för att du är ärlig och delar med dig. Alla känner vi oss som dåliga föräldrar ibland och då är det skönt att inte sitta ensam i båten. Ge dig själv en klapp på axeln, du är den bästa mamma dina barn kunde fått!

  61. hanna

    Min brorson (fyller 4 i december) är exakt likadan! Känner igen allt du skriver, speciellt med maten. ”Äckligt” fast han alltid ätit allt förut. 😂 det ska trotsas om precis allt! Han vill inte borsta tänderna, inte klä på sig, ingenting.. bara svamlar o ska göra tuusen andra saker än det som ska göras just då!

  62. Maria

    Tror säkert att ni gör mycket av detta redan, men ett tips är att läsa på om lågaffektivt bemötande! Tycker det kan vara till stor hjälp många gånger i såna här situationer. Kram

  63. E

    Jaa!
    Känner exakt samma😫
    Kan bråka med min dotter 3 sekunder efter hon vaknat för det är fel klänning jag lagt fram till förskolan.. Hon vill bestämma allt, skall alltid argumentera emot oss, skriker, får utbrott.. Jag känner lättnad när jag lämnat henne på förskolan för att få lugn o ro i min hjärna sen kommer det dåliga samvetet att jag inte orkat vara tillräckligt pedagogisk eller lyhörd mot henne.. träning hjälper mig att få ut frustration och skapa mer lugn hos mig. Fortsatt kämpa det släpper nog någon gång får vi hoppas 🙄🙈❤️ Haha! Tack för en inspirerande blogg’ & Instagram!

  64. Johanna

    Första gången jag kommenterar, fattar mig kort att min 3,5åring ofta är till salu på blocket just nu 😅 blir gråhårig snart… liten tonåring hemma! ”Jag älskar inte det där längre” går non stop hemma 🙈

  65. Bea

    Min tjej fyller fyra om tre veckor. Hon har alltid haft stora känslor. Är hon glad är hon jätte glad, arg jätte arg osv, Hon är också inne i en period då hon inte lyssnar, tycket att jag är tjatig och säger ”Men jaaa mamma” så fort jag säger till henne. Känns som jag har en liten tonåring hemma. Idag skrek hon och skulle hon slå skohornet i golvet då det gick emot henne då plösen på skon åkte ner, Jag hade sagt innan att hon fick säga till om hon ville ha hjälp. När jag sa till henne att man inte får slå skohornet i golvet (som hon såklart redan förstår) tittar hon på mig och ler. Snacka om att testa ens tålamod. Då blev jag arg och hon förstod att det inte var ok. Känns som detta är en fas då de ska fylla fyra år. Hoppas det lugnar ner sig för er snart. ❤️ Ha det fint! Kram

    1. Gabriella Joss
      gabriellajoss

      Förstår helt <3 haha åh 🙁 vet precis hur det är!! Stor kram och heja dig <3 man får försöka tänka att denna fas snart är över!!

  66. Ana

    Känner igen beskrivningen, så är min son vissa perioder.
    En vän som har barn berättade att hon hade samma problem.
    Sedan ändrade hon taktik. Allt vi säger att barnen inte får göra tycker dem det är mer spännande att göra det. Hon lät barnet själv gå ut med soporna exempel. Då låg Soptunnan precis utanför huset…
    att göra dem delaktiga och att det inte är en så stor grej…. det är bara råd. Jag försökte desperat också sen gick det. Stå ut. Det blir bättre.

  67. Linn

    Känner igen det så väl! Har en treåring hemma som verkligen testat allt! Sen får han såna utbrott när han inte får som han vill.
    Dottern var likadan när hon var tre! Nu är hon 6 år, det är ju också en härlig ålder med riktigt svängande humör 😂😩 Så tålamodsprövande.😩 Sen går det bara över och man glömmer den jobbiga tiden. Jag kom ihåg när sonen på tre år började med sitt trotts och sina utbrott och jag tänkte ”just det ja, dottern var ju likadan och vilka utbrott” men man tänker inte på det när det är över😅

    1. Gabriella Joss
      gabriellajoss

      Förstår till fullo <3 ja, alla åldrar är nog krävande på sitt vis.. Stor kram till dig och du är GRYM!! Heja dig <3

  68. Mia

    Påminner mycket om hur vi har det med 3,5 åringen hemma. Speciellt mat är jobbigt. Igår blev det ingen mat till middag. Gravid i v 37 så tålamodet är inte det bästa.

  69. carro

    Gud så skönt att läsa det här! Jag är i samma sits med min son som blir 4 i oktober, och har beklagat mig för karln att jag snart inte orkar mer och funderat på om det verkligen är trots eller om nått har hänt med min annars så snälla son, men förstår nu att det är nog bara trots. Vi får försöka kämpa på och hoppas det ger sig snart ❤

  70. Jasmine

    Min dotter är 2 1/2 år och hon är precis som du beskriver Jason. Jag är såååå trött och det brister ofta för mig också då jag är utmattad och nästan påväg in i väggen. Känner mig verkligen som väldens sämsta mamma. 😔

  71. Emilia

    Vår dotter var som Jason, lyssnade, accepterade, städade utan problem mm. Sen några veckor innan hon fyllde 3 vet jag inte vad som hänt. Hon har blivit sååå testande. Testar allt, kan tjata om mat när man lagar den sen när den väl står på bordet så är hon plötsligt inte hungrig… Säger man åt henne att städa så suckar hon och bara säger ” men maaaammmaaa” … Så ja, hon har blivit annorlunda sen hon fyllde 3.. hoppas verkligen det går över snart. Sååå jobbigt i perioder!! Man försöker hålla lugnet och förklara, men nu när jag är höggravid så har jag verkligen inte samma tålamod. Satt i tårar för några dagar sen efter en kamp om tandborstning. Den verkar ha bitit på henne för dagen efter när pappan skulle borsta tänderna kom hon till mig glad och sa ” jag bråka inte ” och gjorde hive-five. Skulle kunna skriva hur mycket som helst hahahs. En berg och dalbana som förälder, kämpa på! Ni gör det bra och de kommer bli bättre! Kramar

  72. Veronica

    Känner så väl igen mig! Har en 3,5 åring hemma som är så otroligt trotsig, precis avseende allt det du beskriver. Tappar tålamodet konstant och mår så dåligt efteråt. Brukar fråga mig själv hur jag förväntar mig att ett sånt litet barn ska förstå något om jag blir arg/skriker, men likväl blir det likadant igen. Men, brukar sen tänka att jag iaf reflekterar över det och vill förändra/jobba på mitt bemötande och att det faktiskt betyder att jag är en bra mamma. För jag tror att det tyvärr finns dom som inte gör det utan bara ”kör på”, som om att det inte är några konstigheter.
    Svamlig kommentar men ville bara säga att du inte är själv och att jag är helt övertygad om att du är en grym mamma som nu hjälper din son, att på bästa sätt som du just nu kan, att lära sig vad som är ok eller inte 😊.

    1. Gabriella Joss
      gabriellajoss

      Ja, det är så tufft!! Man försöker vara pedagogisk in i det sista men man är ju inte mer än människa! Men jag gör mitt bästa och kämpar på med att bemöta så bra det går 🙂 <3 kram och jag förstår dig helt!! <3

  73. Malin

    Min son va likadan i den åldern! Här i England kallar dom det ”terrible 2s” men jag tycker mer att det var ”terrible 3s”! Han var en guld pojke upp till tre års ålder sen började trotsen. Höll på i ett år ungefär och sen var han tillbaka till sitt vanliga jag. Så håll ut det går över! 🙂

  74. Linnea

    Låter som vi sitter i samma båt du och jag. Min kille blir också 4 år om 2 månader och har en liten jämngammal med Jolie också. Relationen med sin partner existerar knappt, man är konstant slutkörd och energin försvinner precis som du säger. Han ÄLSKAR att göra oss arga (mest mig) och skrattar även fast man blir förbannad på riktigt. Skrämmande! Men är väl en helt normal fas eftersom många verkar ha samma ”problem” just i den åldern..

    Jag känner mig också värdelös i mellanåt, tycker synd om han som har en så hemsk mamma som tappar tålamodet med han så ofta som jag gör nu. Blir frustrerad och vet ibland inte alls hur man ska få stopp på det. Ikväll blev jag så less efter en dag hemma att när sambon kom hem efter jobbet sa jag rakt ut att mamma ville ha en paus från allt bråk och att han fick följa med pappa på affären. Men det ville han inte (kan ju inte tvinga iväg han), så han blev hemma ändå haha….Men satte på en film åt han och försökte andas………. Jobbigt när man tappar tålamodet och inte får chans för återhämtning. Försöker ge han mer egentid med mig och inbillar mig att det hjälper litegrann iaf. Tänkte ifall det var ett beteende som beror på svartsjuka emot lillasyskonet. Men tror också det är helt vanliga 4årsfasoner…Lider med dig!

    1. Gabriella Joss
      gabriellajoss

      Men visst är det så 🙁 så otroligt tufft men man får försöka tänka att det är en fas och att den snart är över. ALLTSÅ HEJA DIG <3 <3 du är fantastisk!! KÄMPA PÅ!! <3 <3

  75. Fredrika

    Min 3.5 åring är exakt likadan! Även sonen på 2 är sån just nu. Jag är såååå trött 😂
    Förskolan på måndag ser vi väldigt mycket framemot nu 😬 svårt att inte tappa tonen när de gör saker gång på gång på gång dagarna igenom :/

  76. Jen

    Det går över, när mina barn var små så var de en barnpsykolog på tv som sa att barn bara trotsar de dem litar på så se det som en kärleksförklaring

  77. Sabina

    Du är inte ensam 😫. Min 3 åring, går mig på nerverna ibland 😂. Lyssnar inte när man säger nej. Han skriker oh blir arg om han inte får som han vill 😂. Massor tjat oh nej och bitter mamma här 😞. Detta började i april men kom omgångar men sen när han slutade med nappen så har detta pågått varje dag. 4 veckors kämpande 😂.

  78. Amanda

    Gabriella! Som du skriver, vad tufft det är att vara förälder! Du och F är de människor som er son (upp till en viss ålder) använder som referensram för hur hela världen fungerar. Det kan verka så självklart för oss som levt hela (relativt) långa liv att vissa saker är rätt, andra fel. En snart fyra årig pojke använder allt han vet och kan för att lära sig hur världen och den sociala interaktionen fungerar. Sömn, mat och toalettfrekvens är ofta de enda medel ett barn har för att utöva ”makt” och därmed också saker som krånglar och prövas. Det är det enda de får/kan bestämma över!

    Jag tror att vi måste betrakta våra barns ageranden som utslag av utveckling och utforskande.. hur svårt det än är. Våra ungar är inte onda, de vill inte bråka, men de vill lära sig allt vi vet om vad som händer när de gör tvärtemot vad vi säger! De vill ju bli kompletta människor som vet allt det vi vuxna har lärt oss genom att gå igenom precis samma saker 🙂 Jag tror att du är på rätt spår när du säger att du satsar fullt på att hålla tålamodet, för hur skulle vi göra om det var en vän som inte lyssnade? Vi skulle vända oss ut och in för att förklara på den nivå det krävs innan vi höjde rösten. Kanske för att vi förutsätter att en jämlik förr eller senare kommer att förstå? Jag tycker det är hjälpsamt att tänka på hur jag vill att mitt barn ska bemöta andra som testar tålamodet: ska vi lära dem att de behöver känna sig hopplösa eller att man kan kompromissa så länge båda parter är fria att uttrycka sig? När språket lossnar så gör också 80% av frustrationen det. Barn söker kontakt och uppmärksamhet, det är evolutionärt det enda sättet för ett barn att överleva. Vi får försöka att djupandas och byta av med andra vuxna för att helt enkelt möjliggöra att interaktionen är positiv och konstruktiv! Barn gör inte som vi säger, de gör som vi gör! Förr eller senare kommer även ert barn äta som vuxna gör och lyssna någorlunda, det är få som aldrig lär sig. Jag har i perioder gett mig själv förbud att använda ordet ”inte” när jag pratar med min son. Det är så spännande att se vilka typer av dialoger som föds när vi inte talar i tillrättavisningar och tillsägelser. För barn kommer söka uppmärksamhet genom sina handlingar. Vad vi kan göra är att leda dem till att söka ”positiv” uppmärksamhet från ”bra” handlingar genom att bekräfta det som är gott och i större utsträckningar se mellan fingrarna för det ”dåliga”. Välja våra strider helt enkelt! Prata och ös ur dig med F eller vänner i ett annat rum och fokusera på att stryka tjafset och känsloyttringarna med J. Och håll ut! Det är ett enormt jobb att skapa och forma en människa. Så bra att du pratar om det och reflekterar kring det, det är inte ett misslyckande utan ett sundhetstecken.

    1. Gabriella Joss
      gabriellajoss

      Men tack för så fina ord!! 🙂 Ja, det har du så rätt i. Vad fint skrivet av dig och vilken otroligt klok kommentar. STOR kram till dig och tack för peppen och kärleken <3

  79. Sabina

    Haha! Min 3åring plus är precis som din! Tycker alla är dumma, maten är äckligt, kastar sig på golvet och vrålar när hon inte får som hon vill, vägrar gör det man ber henne om, tar av sig kläderna när man väl fått på henne dem, får vredesutbrott och tycker sina föräldrar är dumma! Men 6 åringen är värre, gapar och skriker, smäller i dörrar, hatar sin mamma och pappa, har absolut INGET i garderoben att ta på sig. Allt är för litet, stort kliar eller är fullt. Hittar och orkar inget, säger ful ord och typ om allt etc. Har två minitonåringar här hemma! Kan rekommendera trotsboken! 🙂

  80. Sandra

    Min dotter är tre år, snart. Om två veckor. Det är trots många dagar i genom. Jag tappar tålamodet precis som du. ibland höjer jag rösten också, precis som du. När både jag och dottern lugnat ner oss pratar vi ofta igenom varför jag sa som jag gjorde och frågar ofta om hon vet varför jag exempelvis blev arg.
    Du är en fantastisk mamma. Glömt inte det.

  81. T

    Vi har exakt samma här hemma med vår 3,5-åring! Det enda vi gör att att bråka om precis ALLT.. Det kan vara allt från att borsta tänderna till att plötsligt matvägra till att gå fram och fälla lillasyster till golvet.. Jag blir så fruktansvärt ARG att jag ibland tappar det! Och detta konstanta gnäll gör mig galen!! Detta är utan tvekan den mest utmanande perioden i mitt föräldraskap hittills och samtidigt vill jag inte vara ”arga mamman” hela tiden.. Och mitt i allt har vi stackars 1-åringen som mest tittar på med stora ögon.. Nä fy 😢

  82. Matilda

    Min son blir 3 i oktober och han är Exakt likadan! Jag bemöter olika beroende på vilket humör man är på och hur mycket (lite!!!) sömn jag fått. Vår 1-åring är nämligen inne i fas 9 med dålig sömn och så otroligt sur, gnällig och med ett extremt närhetsbehov. Han vill helst sitta i knät konstant. Och de bråkar med varandra hela tiden. Så jag håller på att bli lite knäpp. Men förra onsdagen skolade vi in dem på förskola. Och jag håller med dig helt där med,det är så skönt för alla att få en liten paus från varandra. Det är fortfarande likadant som alltid när de är hemma men jag känner att jag kan bemöta det på ett bättre sätt nu när jag inte längre behöver göra det varje sekund, dygnet runt

  83. Sara

    Våran dotter har preeeeecis haft sin sån period också! Gick precis över hon är nu 4 år och 7 månader. Hon fick en lillebror i februari och det har varit jätte jobbigt, Nytt för oss med två barn och hennes trots samtidigt, hon har smitit ut genom fönstret när jag suttit och ammat, och det har var en väldigt stressad period! Men nu är hon sitt vanliga jag igen tack och lov❤️

×

Om Gabriella Possler

Hej på dig och vad kul att du har hittat till min blogg! Jag är 25 år, lycklig i livet och mamma till två underbara barn. Bor i mitt drömhus som byggdes 2017/2018, jobbar som mäklarkordinator och driver en av Sveriges största bloggar. Hoppas att du ska tycka att det är kul att hänga med i både med och motgång, ta del av min träning, goda recept, livet med barn och att bolla allt samtidigt som mamma och egen företagare. Kram!


SAMARBETSFÖRFRÅGNINGAR
gabriellajoss@hotmail.com


INSTAGRAM:
@gabriellajpossler


Policies
Cookie- och integritetspolicy


BANNERANNONSERING
Kontakta Stylewish