– Jag älskar dig! Vi säger det här hemma till varandra så ofta som möjligt under dagen för vi tycker inte att man kan påminna varandra om det för ofta =) När F och jag blev tillsammans så var han såååå obekväm med att säga det då han inte är uppvuxen med det medan jag tvärtom är från ett hem där man sa det till varandra varje dag. Men nu har han lärt sig 😉 Jag tycker det är fint!

– Jag är så stolt över dig! För ja, det är jag ju! Jag är verkligen stoltast i världen över mina barn och säger det till Jason typ 56 gånger om dagen, haha.

– Jo, du klarar det där.. Jag tror på dig! Jag vill att barnen ska våga utmana sig själva och ge sig på saker som dom kanske inte trodde att dom kunde klara av. Jag älskar känslan av att se Jason tveka och sedan bli sådär galet glad och lycklig över att ha klarat det där som han inte trodde att han skulle klara. Jag vill uppmana dom till att våga prova och inte ge upp i första taget. Sedan hjälper jag till om det inte går hela vägen såklart. ”Men nästa gång klarar du det nog själv!”

– Du är det bästa som har hänt mig och jag är så tacksam över att du finns” Säger nog detta varje kväll innan läggdags. Går inte att påminna dom för många gånger. Dom betyder ju hela världen för mig.

Saker som vi gör: 

– Bestämmer gemensamt vad vi ska äta för frukost. Kanske inte en jättestor grej egentligen då vi alltid ger olika alternativ (typ; gröt med banan, äppelmos och kanel, yoghurt och flingor osv) men roligt för Jason att få vara delaktig och hjälpa till med dessa beslut hemma.

– Försöker inkludera barnen i matlagningen hemma och ge små arbetsuppgifter som dom klarar av. Jolie får röra i bunkar med en sked än så länge men Jason får skala ägg, måtta upp när vi bakar osv. Han tycker det är så roligt!

– Om barnen ser oss tjafsa så ser vi alltid till att dom hör oss säga förlåt till varandra och bli sams också. Jag tror inte att barn far illa av att se sina föräldrar vara ovänner ibland utan att dom tar lärdom av att man KAN vara osams men att man också kan bli vänner, säga förlåt och gå vidare. Allt som är mänskligt är fint och vettigt att lära sina barn tycker jag.

– Klappar i håret och kramar om tills dom somnar

– Pratar igenom dagen när vi precis har lagt oss i sängen för att somna. Vad har varit bra? Vad har varit mindre bra? Fanns det något speciellt under dagen som var extra kul, jobbigt, ledsamt, spännande?

– Läser bok innan läggdags

– Kramas, pussas och busar mycket. Vi skrattar mycket tillsammans och flamsar massor. Det är roligt att våra barn har samma humor som vi och vi har jättekul ihop!

– Har med oss barnen! Ja, allt blir jobbigare med barn men tänk vilka minnen man kan skapa ihop! Sedan har vi ju inte haft någon som ställer upp som barnvakt mer än någon gång per år typ (så vi har varit ”illa tvungna” att ha med våra barn) men WOW vad mycket fint vi kan se tillbaka på. Alla resor ihop, alla aktiviteter – stora som små. Vi har haft med dom på restauranger, spa, utomlands, på olika tillställningar, jobbrelaterat.. Dom är alltid med och det är fint både för oss och för dom på så många plan. Dom lär sig och vi lär oss och vi får mycket värdefulla minnen ihop =) Sedan ska jag vara ärlig och skriva att det såklart hade varit härligt med barnvakt ibland med MEN det är faktiskt mest för barnens skull. Hade varit kul med någon som var så engagerad i dom som jag vet att ex. vissa mor/farföräldrar är. För deras skull, för att det är fint för dom att få ha den där extra vuxna. Men dom har ju oss och vårt engagemang är 100-procentigt. Så det räcker, hoppas jag <3