Gabriella Joss Gabriella Joss
Allmänt

Saker som jag önskar vore annorlunda just nu

– Jag hade önskat att vi inte hade lera och slask över hela vår tomt. SÅÅÅ jobbigt och precis a l l t blir så extremt smutsigt. Både ute och inne. Dammsuger och skurar konstant nu och längtar tills vi kan ta tag i vår tomt.

– Jag hade önskat att jag var bättre på att lämna kaos och njuta av stunden. Men jag har så svårt för det! Jag lyckade dock väldigt bra i helgen. Istället för att städa och stöka bort direkt som jag alltid gör annars. Lämnade all disk och mat på golvet och gick ut och bara njöt av solen och mina barn. Klart jag njuter annars också men är alltid så otroligt noga med att städa undan och framförallt att städa undan direkt efter maten osv. Ska försöka bli bättre på att bara låta saker stå och bara vara. Städa kan man ju faktiskt göra sedan..

– Jag önskar att jag inte var så hungrig hela tiden! Är på riktigt hungrig JÄMT. Tror fortfarande att jag är gravid eller så är det en kombination av att jag ammar och har börjat träna en hel del.

– Jag tycker det är så jobbigt att ha fullt minne på min mobil.. Vet inte hur jag lyckas men mina mobiler får alltid fullt minne och blir så sega på ett par månader. Måste bli bättre på att radera eftersom.

– Jason har berättat flera gånger om att ett annat barn är taskigt och elakt på förskolan. Inte bara mot honom men också mot andra barn.. Nu har vi lyft det med pedagogerna så vi hoppas på en förändring. Han sa senast igår att han inte ens vill gå till förskolan för att han är rädd att barnet ska ”slå honom igen” och så ska det fasiken inte vara. Har ni hamnat i sådana här situationer på förskolan någon gång? Vad har ni gjort då?

– Något jag önskar varje dag är att min dotter ska slippa sitt hjärtfel. Och samtidigt så vet jag att det aldrig kommer att hända. Det är den största sorgen i mitt liv och en sorg som förmodligen aldrig kommer att försvinna. Som en annan hjärtemamma skrev till mig så är det verkligen en speciell känsla. En känsla av att man egentligen innerst inne aldrig är helt glad för att man lever i den där bottenlösa sorgen i att ens barn är annorlunda. Just nu mår ju iallafall Jolie bra och det finns ingen som är gladare för det än jag. Jag ber till högre makter att hon ska få fortsätta må såhär bra länge, länge, länge till. <3

Två bilder på F och Jolie från i fredags. Vår underbara, älskade lilla tjej!

Kommentarer

  1. Sandra

    Hej!

    Angående förskolan, kan du be om att få veta vad de har för handlingsplan angående sådana situationer, vad har de för rutiner? Hur arbetar de förebyggande för att minska dessa situationer?, har man kontaktat en special pedagog för att granska gruppen så de kan få fler tips och idéer hur de kan arbeta?
    Pedagogerna kan inte svara specifikt pga tystnads plikt men de bör kunna svara på vad de har för handlingsplan/hur rutinerna ser ut vid utåtagerande barn.

    Sen kan alltid ni be att ni vill att en special pedagog ska kopplas in för er son för att han känner sig otrygg. Det är nämligen så att förskolan har inte rätt att ta in en special pedagog för att granska ett barn om barnets förälder säger nej. Så om det är så att föräldrarna till det utåtagerande barnet har sagt att de inte vill att deras barn ska granskas av en special pedagog får de inte ta in någon tyvärr.

    Hoppas det blir bättre så Jason kan känna sig trygg att gå dit för är aldrig kul när ens barn kommer hem och är ledsen. Min äldsta dotter som är 2,5 var rädd för en tjej på sin förskola då hon knuffat omkull henne och hoppat på hennes huvud efter att hon ramlat samt att detta barn vid andra tillfällen knuffat och slagit både vår dotter och andra. Detta har nu lugnat ner sig. För pratade med personalen och de berättade att en special pedagog var inkopplad samt att de hade börjat arbeta förebyggande för att minska dessa situationer. En sak de sa var att de hade börjat dela upp barngruppen i mindre grupper under dagen för att lättare kunna ha en överblick över barngruppen.

    1. Gabriella Joss
      gabriellajoss

      Det ska jag göra, tack för tips!! 🙂 men guuuud så fruktansvärt att läsa 🙁 herregud.. Man tänker inte att barn ska göra så mot andra barn.. KRAM

  2. Isabel

    Alltså, hur kan du misstänka att du är gravid i flera veckor och inte kolla? 🙈 Jag hade dött av nyfikenhet. Hade inte kunnat hålla mig en dag 😂

      1. Isabel

        Jaha… Åh vad jobbigt när det känns i kroppen att man är gravid men tester säger motsatsen. Man har ju hört att det kan hända att tester är negativa trots att man är gravid. Håller tummarna för dig ❤️❤️

  3. Lissel

    Kan tänka mig att det är svårt att bara låta kaoset vara… kommer också ha svårt för det, men man gör sig nog en tjänst att försöka slappna av lite 🙈

  4. C

    Min son som är lite yngre än Jason har också berättat att ett annat barn puttat på honom o att han blivit ledsen. Nu under några dagar när vi frågat om hans dag, vad han gjort, ätit, vem han lekt med osv på förskolan dyker det upp ofta. Att det här barnet inte är snällt.
    Jag är typ ledsen och irriterad men endå inte. Hade kunnat vara ens eget barn som är ”det barnet” så försöker verkligen tänka ut på vilket sätt man tar upp de. Min son har precis börjat komma igång med talet så är jätte svårt att få en ordentlig bild, o blir så ledsen att han precis nu, 3 år kan berätta sånt här. Äntligen känner jag. Ska nog helt enkelt berätta hur min son upplever det… vet inte vad man ska ”be om” eller ja… jobbigt tycker jag!

    1. Gabriella Joss
      gabriellajoss

      Åh förstår <3 vi tar det på stort allvar och har pratat med pedagogerna så vi hoppas på förbättring och förändring då det barnet tydligen är rätt bråkigt mot många barn. KRAM <3

  5. Leslie

    Ja fast att det är vårat barn som slåss och vi har varit på pedagogerna för att få till så bra samarbete på förskolan och hemma aå vi gör likadant och det har hjälpt verkligen vill inte att något barn ska bli slagen men även att vår son inte ska känna sig utanför för att han har en dåligt beteende som vi kan hjälpa honom med men viktigt att döräldrar informeras och att båda parter vill hjälpa barnet hoppas det löser sig för ingen ska behöva vara rädd för att gå till förskolan

  6. Lovisa

    Hej❤️ Angående dagiset så det låter så tråkigt! Men jag vill vända lite på frågan… jag har en son som inte är elak mot andra barn utan är världens snällaste och är så mån om andra och delar med sig då han är van med sin lillasyster. Han går inte på dagis ännu och är bara hemma med mig och lillasyster. Sonen blir 3år i juli och lillasyster är 13mån. Men ibland när vi är med andra barn så kan han ”smätta” andra. Alltså inte slå utan smätta lite som om han ville något men lite för snabbt gör han det och sådär. Men andra barn blir så ledsna av detta och han lär sig aldrig. Och ibland kan han även komma och krama lite för hårt o för länge så de gråter osv… han är lite hårdhäntare och så snabb i rörelserna så barnen blir rädda för honom. Även en av hans bästa vän säger alltid till mig. Jag vill komma och leka med Adrian igen men jag vill inte att han ska slå mig.
    Detta känns så hemskt för mig och jag vet inte vad jag ska göra för att han ska lära sig heller att ta det mera lugnt…. han pratar ännu inte så det är lite svårare att kommunicera med honom men han är expert på kroppsspråk. så utgående från att vara mamman till barnen som gör andra rädda.. hur gör man?? Hur går man tillväga.. har en sådan stor klump i magen ibland innan vi ska till öppnaförskolan osv.. vad har du för tips osv elr om du vill lyfta frågan. All kärlek till er❤️

    1. Gabriella Joss
      gabriellajoss

      Åh förstår <3 jag har faktiskt ingen aning men någon i kommentarsfältet kanske vet. Det är så svårt det där!! <3 <3 stor kram och hoppas det löser sig.

    2. Elin

      Utifrån vad du skriver låter det som att din son kan ha någon diagnos. Då kan det hända att barnet blir för hårdhänt å gör illa andra barn/ gör andra barn ledsna på olika sätt även fast det egentligen är ett väldigt snällt barn. Att han är sen i talet, i kombination med beteendet, kan också vara ett tecken på diagnos. Kanske något att kolla upp? Jag har själv adhd och beskrivningen av din son passar ganska bra in på hur jag var som barn.

      1. Rebecka

        Det behöver verkligen inte betyda att han har någon diagnos. Tycker att det är tråkigt att man drar diagnos-kortet så fort det är något. Viktigt att tänka på är att barn inte är på 1 sätt, barn är och blir olika i olika situationer. Eftersom han inte har talet än så är det kanske hans sätt att uttrycka sig på. Va närvarande vid samspelssituationer med andra barn och stötta. Fortsätt träffa andra barn regelbundet. Hoppas det ordnar sig ☺️

  7. Cissi

    Ang ”konstant hunger” (och dina gravid-symptom) läs detta: https://www.mabra.com/ner-i-vikt-med-hormonell-balans/

    Sen vill jag tipsa om boken Hormonbibeln 2.0. Där står MASSOR om hormoner och kroppens funktion samt vad som sker vid obalans osv. Har läst om bla hungerhormonet där. Superbra bok enligt mig. Det är mycket att ta in då man läser Hormonbibeln 2.0 så man får läsa i omgångar men den är så intressant ☺

    Själv gav jag upp hjälp hos läkaren där jag år efter år stämplades som utbränd trots långa sjukskrivningar, stresshanteringskurser, kbt, uppsägning av jobb och att jag inte längre stressade eller var för fysisk. Jag stressade inte upp i tankeväg. Inga katastroftankar eller dylikt. Jag kände mig inte utbränd, men hade symptom som stämde med det. Fick iaf aldrig hjälp, bara rådet att ”återhämta mig genom vila och meditation samt lätt motion”. Istället har jag gått min egen väg till ett bättre mående genom att läsa massor av böcker. Bekostat egna prover m.m. för att ta reda på grundorsaker till mitt ”utbrända-mående”. Kroppen blir utbränd om den inte får rätt olja och rätt bränsle. Ingen vila eller meditation kan lösa det problemet. Bilen startar ju inte efter soppa-torsk bara den får vila en stund. Samma sak är det med kroppen!

    Då man är gravid så går hormonerna lite bananas, sedan går det normalt tillbaka då hormonet sjunker igen. Men detta hormonkaos händer oxå vid obalans i kroppen (pga tex fysisk/mental stress). Man behöver alltså inte vara gravid för att känna sig glömsk, supertrött, svälld, hungrig, ofokucerade, svajig i humöret, utebliven mens osv. osv.

    Vid näringsbrister så kan inte heller kroppen ta hand om alla gifter man får i sig genom mat, rengöringsmedel, smink, hygienartiklar m.m. Då lagras gifterna i kroppen istället. Detta i sin tur kan orsaka Candida (svampöverväxt, som bla kan ge symptom likt utbrändhet). Kolla in håranalys, näringskällan för mer info.

    Har du kollat upp balansen mellan fettsyrorna i blodet? Kanske värt att göra det, ni som äter mycket vegetariskt. Viktigt med rätt balans för att kroppen ska kunna fungera optimalt, på cellnivå. Det finns små små flaxande fingrar på cellmembranet. Dessa fingrar hjälper till att transportera hormonet i kroppen. Cellmembranet måste dessutom vara tillräckligt mjukt. Är det för hårt så kan inte cellen ta det den behöver och heller inte göra sig av med det den inte behöver. Kroppen behöver smörjas inifrån, med rätt fett. Oftast tar omega6 över då det finns i väldigt mycket mat. Tex hel och halvfabrikat. Och vi har alldeles för lite omega3 = obalans

    Ännu ett tips då jag ändå pratade om gifter.. Ni som äter mycket bönor. Skippa tetrapack och blötlägg (24h) och koka/skölj noga dina egna bönor ist. Det går att frysa in och sedan ta fram då dom behövs. Det finns gifter i bönorna som ger mer skada än nytta i kroppen ifall man får i sig dom. Bönor i tetrapack är inte alltid att lita på vad gäller blötläggningen/kokningen/sköljningen. Inte ens ekologiska bönor eftersom odlingen inte har något med hanteringen att göra. Menar såklart inte att alla tetrapack är dåliga, men det säkraste är att hantera själv om man bara vet hur man ska göra och vill minimera intaget av gifter 😊

    Jag har massor av bön-böcker men kan tipsa om Sköna bönan där man även kan läsa om blötläggning och kokning 😊

    Å en sak till ang gifter.. Har man ”läckande tarm” så åker gifterna ut genom tarmväggen och vidare ut i blodet istället för ut där dom ska. Viktigt att ha en tät tarmvägg. Kommer gifterna ut i blodet istället så skapar det oreda i kroppen. Inflammationer/sjukdomar. Googla på benbuljong och läckande tarm så får du nog veta mer/se recept (själv har jag läst i böcker om det).

    Huh, nu blev det mycket och hattigt här då jag skenade iväg på min egna resa i hälsoträsket 🙈 Ville bara nämna hunger-hormonet som tycks ha tagit över hos dig 😅

  8. Rebecka

    Usch vad det gör ont i mammahjärtat när de säger att andra barn inte är ”snälla” mot dem
    😢
    Vår 3-åring kom förra året hem med ett tydligt rött bitmärke på armen. Ingen sa något när jag hämtade. Dagen efter frågade jag men de hade inte sett något. För några veckor sedan bet samma barn min son IGEN. När jag frågade personalen fick jag som svar att sonen varit ”på” och den andra pojken då försvarade sig.
    Visst, det köper jag men tycker ändå att bita är att gå över gränsen. Händer det igen vet jag faktiskt inte vad vi ska göra 😔

    Hoppas Jasons förskola tar det på allvar💙

    1. Gabriella Joss
      gabriellajoss

      Men hjärtat då 🙁 <3 Håller helt med dig!! Jag kommer att gå så långt jag behöver med detta då det såklart finns gränser. Klart att barn är elaka mot varandra ibland och taskiga osv men det ska inte ske dagligen från samma barn och att någon bits/slåss osv gång på gång är något som bör tas på stort allvar!! <3 kram och hoppas allt löser sig.

  9. Sarah

    Vår son hade problem med ett annat barn på förskolan. Han berättade att hon retade honom för hans skor (som han för övrigt fuöökomöogt älskar och är skit stolt övet) men som han helt plötsligt en dag inte ville ha längre… och vi undrade ju givetvis varför och berättade lite skamset att M hade tyckt att dom var fula och töntiga…. Jag förklarade att det skall aldrig spela någon roll vad andra tycker.. tycker du att dom är fina så är dom det, för dig. Vad M tycker är inte viktigt. Men det är såklart inte alltid så lätt för en då 3 åring att förstå…. pappan i familjen är inte den smidigaste i världen och tyckte att han skulle säga att M är ful… Det har han tack och lov inte gjort…. Vi pratade med pedagogerna och de förstod egentligen inte vad problemet var…. Det spelar väl ingen roll att hon har sagt så menade dom på…. så vi kontaktade föräldrarna istället. Nu bor vi ett väldigt litet samhälle så alla vet vem alla är. Men jag accepterar inte att någon är elak mot mina barn, och givetvis inte att mina barn är det mot något annat barn heller.
    En gång vet min lille son ett jämnårig barn och jag ringde självklart till föräldrarna och bad om ursäkt.

    Lång kommentar men det jag vill ha sagt är i alla fall att lyssnar inte pedagogerna så försök att ta kontakt med föräldrarna själv.

    1. Gabriella Joss
      gabriellajoss

      Nej men fy mitt hjärta går sönder 🙁 <3 du har så rätt!! Jag är likadan och kommer att vara hård med att rätt ska vara rätt oavsett åt vilket håll det är. Det är inte bara andra barn som ska vara snälla mot mina barn såklart utan GIVETVIS tvärtom med. Kommer vara noga med att få en ursäkt men också be om ursäkt om det skulle bli en omvänd situation. Det är vi som lär våra barn om rätt och fel så tycker det är extremt viktigt. KRAM

  10. Kajsa

    Hej! Jag jobbar på förskola och är tyvärr med om liknande sak fast då från förskolans sida. Vi har barn som är väldigt impulsiva och har svårt att fundera före de gör och går då och biter andra barn eller skuffar/slår/kniper. Själv måste man alltid ha ett öga på det barnet för att försöka hindra att något annat barn får ont. Visst är vi pedagoger med barnen hela dagarna och försöker så gott vi kan förklara för barnen att man inte slår/bits…men tyvärr känns det ofta som om vi är maktlösa om inte föräldrarna har samma linje hemma där barnet tar efter och spenderar mycket tid. Ville bara dela med mig från en annan synvinkel som kanske inte syns på förskolan 😊
    Hoppas det löser sig för er på Jasons förskola! 💕
    Du har en alldeles härlig blogg och är en ljuvlig person! 💕

  11. J

    Han ska absolut inte behöva känna så. Bra att ni tar upp problem dkrekt. Det man däremot behöver tänka på också är att barnet som slåss förmodligen har en del svårigheter. Inte alltför sällan är sådant beteende första tecken på adhd och autism, att inte riktigt klara av att hantera sina impulser och känslor. Så hur jobbigt Jason än har det, försök ha förståelse för den andra sidan också. I all välmening från en som har en son med multifunktionsnedsättningar i himlen, en systerson med adhd och arbetar som pedagog inom npf området❤️

    1. Gabriella Joss
      gabriellajoss

      Ja, så är det ju! Han har varit så mot många andra barn med så därför tycker jag att det ska tas på ännu större allvar 🙂 <3 förstår helt vad du menar såklart men vill ändå inte att något barn ska vara rädd att gå till förskolan på grund av något annat barn. Då får man ju se över hur man ska lösa situationen på bästa vis för alla, kram <3

  12. Anonym

    Hej läste det där om förskolan och det är absolut inte okej. Men vill berätta en sak. Min dotter är 5 år nu och blir 6 men hennes beteende började ändras när hon var 4 år från att ha varit världens snällaste till att börja slåss det var alltid något när jag kom och skulle hämta jag grät i princip varje gång pedagogerna pratade med mig om vad som hänt. Och ingen visste varför hon gjorde som hon gjorde.

    Tills hon en dag berättade på förskolan att hon blir slagen hos sin pappa. Det gjordes en soc anmälan och allt hände väldigt fort hon fick inte längre träffa sin pappa.

    Detta är en ned kortat version men det jag ville förtydliga är att just det där barnet kanske har något i bagaget eftersom hen gör sånt. Men det betyder inte att det är okej att göra så. 🙂 men super att ni lyft detta med pedagogerna.

    1. Gabriella Joss
      gabriellajoss

      Åh förstår helt 🙁 <3 så otroligt fruktansvärt att läsa. Gör ont i mig.. 🙁 <3 ja, så kan det ju SÅKLART vara.. 🙁 <3 kram kram

  13. Nathalie

    Började en ny ppjke i min sons grupp i början av april 2018 han gav sig direkt på min son genom att slå, och mordhota och jag lyfte detta med pedagogerna genast. Inget hände tiden gick sen vart det sommar då började det med att min son alltid var rädd och ledsen för att somna på söndags kvällarna för då visste han att nu va det måndag igen. Måndag morgon det första han gjorde innan han tog av sig kläderna på dagis var att fråga om den andra pojken va där. Va han det vände han i dörren skrek och blev helt hysterisk va han inte där gick han och lekte på en gång. I början på augusti blev det så illa att pedagogerna fick slita min son ur mina armar då han skrek för sitt liv och va så rädd han skrek sig blå och vissa morgnar ville han kräkas ( jag hade inte möjligheten att gå hemma med honom ekonomiskt) detta är alltså 5 månader sen första tillsägelsen med pedagogerna och jag hade minst 1 i veckan. Då en morgon va det en annan pedagog som öppnade och såg denna extremt ledsna kille och fick då höra hela historien hon tog genast tag i saken och ordnade så vi fick flytta till den andra avdelningen ( det va inte vad jag ville men det var det som fick ske ) och hon skulle även lex anmäla detta. Och får då reda på att habs tidiga pedagoger inte ens gjort en enda notering om detta utan har bara bett om förflyttning till annan förskola pga att dom inte kommit bra överrens med mig! Så här står jag nu med hans nya fröknar och kämpar för mitt liv med att få dom att förstå hur djupa spår detta satt sig i min pojke och hur förändrad han blivit i sig själv och sitt soråk efter att ha blivit behandlad såhär så länge och dom säger bara att vi kan inget göra och kan inget säga om drt då det inte finns några noteringar om detta. Så här står jag nu och dom tror att jag hittar på. Så stå på er skriv upp datum osv kontakta själva förskolechefen om det behövs.

    1. Gabriella Joss
      gabriellajoss

      Men herre min skapare 🙁 <3 så fruktansvärt att läsa!! INGET barn ska behöva känna sådär!! Herregud.. Skickar all pepp och kärlek till dig!! Det kommer bli bra, det MÅSTE det bli!! All kärlek <3

  14. Nathalie

    Min son är i en liknande situation, de finns ett barn som slåss väldigt mycket på förskolan, han slår alla barn och även vuxna ibland, jag vet att pedagogerna jobbar med de hela tiden men sånt där är så himla svårt! Är själv förskollärare och vet hur svårt de är att få ett barn att sluta slåss, samtidigt så har ju de barnet lika mycket rätt att va där som alla andra barn och just i förskolan blir de ännu svårare då barnen är så pass små och man kan inte ställa samma krav på dem som i skolan, dock kommer de ju bara bli värre för de barnet som slåss också då ingen kommer vilja va med hen och alla är kommer vara rädda för hen vilket gör att hen kommer ha svårt att få kompisar vilket i sig kan resultera i att barnet slåss ännu mer… vet inte riktigt vad jag ville få fram förutom att vi är i samma situation och jag hittar inte heller nån bra lösning på de tyvärr 😔

    1. Gabriella Joss
      gabriellajoss

      Förstår helt 🙁 <3 Ja, detta barn är tydligen såhär mot fler barn än Jason. Ja, det är en sjukt tuff och svår situation från alla håll känns det som.. KRAM

  15. Erika

    Inte varit med om att ett barn slagits på förskolan men för drygt ett år sedan blev sonen biten ÅTTA gånger av ett annat barn 😔 Något man aldrig trodde skulle hända! Efter det fick det barnet aldrig vara ensam med dom andra barnen, hade alltid en resurs med sig. Bra att ni tar upp problemet direkt med pedagogerna!

    1. Gabriella Joss
      gabriellajoss

      MEN HERREGUD 🙁 <3 förstår helt.. Bra att dom gjorde så iallafall! Så SKA det vara. Får inte hända sådana där saker, kram

  16. R

    Hade samma problem med mitt barn på dagis , att ett barn va elak mot honom och även andra . Tog upp de med hans dagmamma & dom tog upp de med barnets föräldrar. Så till slut blev de bättre 🙂

×

Om Gabriella Possler

Hej på dig och vad kul att du har hittat till min blogg! Jag är 25 år, lycklig i livet och mamma till två underbara barn. Bor i mitt drömhus som byggdes 2017/2018, jobbar som mäklarkordinator och driver en av Sveriges största bloggar. Hoppas att du ska tycka att det är kul att hänga med i både med och motgång, ta del av min träning, goda recept, livet med barn och att bolla allt samtidigt som mamma och egen företagare. Kram!


SAMARBETSFÖRFRÅGNINGAR
gabriellajoss@hotmail.com


INSTAGRAM:
@gabriellajpossler


Policies
Cookie- och integritetspolicy


BANNERANNONSERING
Kontakta Stylewish