Gabriella Joss Gabriella Joss
Allmänt

Första och sista besöket

Ja, nu var det över! F var på ett första besök hos logopeden med Jason igår. Hon skrev av honom därifrån direkt så det blev ett första och sista möte. Hon tyckte att han ar tillräckligt bra på att prata för att inte behöva gå dit, att han såklart inte spikar alla uttal men konstaterade också att han klarar mycket treordsmeningar, att han går att förstå och att han förstår allt man kommunicerar kring och kan föra dialog. Om vi själva är oroliga när han har fyllt fyra år så ska vi höra av oss och skicka efter en egen remiss. Men här och nu så ska vi bara vara och njuta av vår son. SÅ SÅ skönt att det inte var något ”fel” i munnen med tungbandet eller liknande. Jag ska dock be om ett till hörseltest på BVC bara för att vi ska vara säkra på att vi har gjort allt i vår makt för att hjälpa honom ifall det skulle vara något sådant.

Ni anar inte lyckan för mig som mamma! Lyckan över huvud taget kring att han faktiskt kommit igång ordentligt med talet. På bara någon månad har det hänt SÅ mycket.. När jag ser tillbaka typ åtta veckor bort så känns det inte ens som att det är samma barn när det kommer till språket. Wow alltså.. Som många har sagt hela tiden så släpper det när det väl släpper och han babblar så galet mycket. Mycket felaktiga uttal fortfarande som sagt men man förstår det mesta och vi föräldrar förstår allt. Så fint att se då det ändå varit lite av ett orosmoment till och från för mig och F. Ibland kommer det världens mening och vi bara tittar på varandra och ba ”ääääh, sa han just det där!?”.. Så otroligt kul!

Något jag har lärt mig under mina tre år som mamma är att barn verkligen är OLIKA. Jolie kan redan säga flera ord men Jason var så sjukt före henne med finmotoriken samt motoriskt över huvud taget. När han var ett år kunde han äta själv med bestick jättebra + att han kunde dricka själv ur mugg utan att spilla.. Han behövde knappt pipmugg eller liknande. Sjukt att se tillbaka på videos och han är så duktig på sådant! Han har alltid varit grym på att klättra, han kunde knäppa loss sig själv ur vagnen och ur bilbarnstolen (!!) hur tidigt som helst Han förstår logiska saker och kan öppna dom flesta barnsäkra trappgrindarna som finns, skruvade upp burkar och annat supertidigt.  Han är grym på att stå på skidor och skridskor redan nu trots att han bara provat ett fåtal gånger.. Och dessutom är han en så otroligt stor och lång kille med stora fötter och breda axlar. Men det viktigaste av allt är hur otroligt varm och kärleksfull han är. Är det någon som är SNÄLL så är det vår Jason. Ett hjärta av guld har han och det berör mig enormt varje dag att se hur han beter sig mot sin omgivning. Han inspirerar mig! Men ja… Jolie och han har utvecklats så lika men ändå så galet olika under sitt första levnadsår. När jag ser tillbaka på hur Jason var som ettåring och hur Jolie är idag så skiljer det enormt. Alla barn är verkligen SÅ olika och lägger fokus på olika saker. Vissa pratar tidigt, andra går tidigt, vissa får tänder och hår tidigt medan andra blir långa och stora fort… Och som förälder så måste man sluta jämföra sitt barn med andra. Man missar för mycket av sitt egna barn då. Alldeles för mycket. Så ni föräldrar som oroar er för något gällande ert barn. Ta det på allvar – såklart! Kolla upp det med BVC eller vad som helst. Men gräv inte in er i det. För livet är för kort för att missa sitt barn och alla dom fina egenheterna som just det barnet har. NJUT av just ditt barn precis som hen är. 

//Kram från en lycklig och lättad mamma

Kommentarer

  1. Sarah

    Åh det behövde jag verkligen höra nu.. Vår son är 2 mån för tidig och har en kusin som är född 4 dagar efter (han var i tid dock). Man märker så stor skillnad på dom och jämför fast man inte ska eller vill! Försöker tänka på att vår son är prematur men man glömmer lätt bort det för ”dom är lika gamla ändå”.. Blir tokig på mig själv! Vår Jason är 6 månader och kan tex inte sitta själv eller greppa saker med händerna ordentligt utan ser ut som en robot när han försöker lyfta någonting.. 😫 Återigen, ska inte jämföra men du ser ju, man gör det ändå..

    1. Gabriella Joss
      gabriellajoss

      Förstår dig <3 men tänk inte så. NJUT av att ditt barn är friskt, lever och utvecklas. Allt har sin tid!! <3 lovar, kram <3

  2. fanny s

    Åh jag förstår oron…våra två första barn började prata tidigt, min son pratade i meningar när han var 1,5 år! Och när lillasyster kom trodde man ju att hon också skulle vara tidig, men näää det var hon inte! Hon är tre nu och det har lossnat och hon pratar i långa meningar! Men hon pratar inte lika ”rent” som syskonen gjorde i samma ålder. Det är fortfarande mest vi föräldrar som förstår vad hon säger, andra har svårt att urskilja orden. Ibland förstår inte vi heller och då blir hon så himla ledsen vilket skär i mammahjärtat <3 Men hon var snabbare på att gå, klättra etc än de andra två. Barn är verkligen olika som du skriver 🙂

  3. Maria

    Jag var barnvakt i många år åt ett barn som
    Inte pratade nästan något vid 3
    Års ålder. Visade sig att hörseln var kraftigt nedsatt så när han fick hjälp kom alla ord och meningar i full rulle!

  4. Ida

    Du har så rätt. Har en pojke i Jasons ålder som var tidig i både prat och finmotorik. Sedan har jag tvillingar som är 7 månader och där är det sån himla skillnad, flickan kryper för fullt och jag en helt annan finmotorik, hon är otålig och nyfiken och kvick. Hennes tvillingbror ”pratar” mer, men är som så förnöjd att han mest ligger på en filt och jollrar, han rullar runt och så, men tycks totalt ointresserad av att ta sig fram, finmotoriskt är han också klumpigare. Herrejisses, vi är ju så olika allihopa som vuxna också så varför kan vi inte förstå att barn också är det?

    1. Gabriella Joss
      gabriellajoss

      Men wow! Så kul att det kan vara så olika. Och kul att få se det så ”nära” med två barn i samma ålder samtidigt 🙂 <3 så roligt! Ja, du har SÅ rätt <3 kram

  5. Erika

    Så väl formulerat inlägg. Missar verkligen mitt stora barns utveckling många gånger och fokuserar på vad han inte kan vilket är att vara mjuk och försiktig. Smärtar något enormt att jag är så fokuserad på det och inte på allt han kan. Glömmer bort det och jämför tyvärr. Han har alltid varit verbal och social men också tidig fysisk och smart. Lillasyster är 2.5 år yngre och fortfarande så liten men inte alls som honom. Hon är finmotorisk och försiktig men också verbal tror jag (6 mån). Alla barn är verkligen så olika och det är det som är det fina.

  6. Tessie

    Jättefint skrivet! Alla barn är olika och det är nog väldigt lätt att snöa in på ”sånt som inte följer normen helt”. Viktigt att istället njuta av sitt barn här och nu och vad det faktiskt kan och gör – precis som du säger!

    Tack för en fin blogg!

  7. Agnes

    Du tänker precis rätt! Alla är olika. Min man kunde inte prata, KUNDE INTE, ens att säga hans egna namn var möjligt tills han blev 11 år. Dom försökte med dom bästa talpedagogerna i deras land tills hans själv en dag sa stop. Han ville inte ha mera hjälp. En dag släppte det utav sig själv, han behövde få försöka själv helt enkelt. I slutändan hade det med andningen att göra. Idag kan man inte ens höra att han har haft problem med att kunna prata och att stamma. Om talpedagoger hjälper är det såklart guld, men som du säger är alla olika. Kram

    1. Gabriella Joss
      gabriellajoss

      Så sant.. <3 alla är vi olika och ibland hjälper ingen hjälp i världen! Man måste få ta sin tid också. KRAM <3

  8. Fyrbarnsmamma

    Jag har också haft en sen-pratare. Han började inte prata mer än enstaka ord förrän vid 2,5. (Medan hans storebror lärde sig att läsa någon månad efter tre-årsdagen.) Vid tre pratade han dock bra. Och förseningen var troligtvis kopplade till en npf-diagnos som han fick senare.

    Uttal är, precis som du säger, inget allvarligt om det inte sitter. (Det finns få vuxna människor utan andra diagnoser som inte uttalar rätt när de är vuxna.) Vanligt med sena pratare är att de har vätska i öronen (avhjälps i då fall med rör.) har jag lärt mig av logopeder. Kan ju vara värt att kolla.

  9. M

    Min stora son fick gå väldigt mycket till en logoped och där fick jag reda på att pojkar är duktigare med finmotoriken men sämre på tal. Medans flickor är tvärtom.
    Och det har jag märtk på mina pojkar min stora prata inte förens ca 3 års ålder och min lilla på 18 mån kan inte prata ännu. Han säger bara dada, baba, mama osv.
    Men flickor i min lillas ålder på fsk pratar mer riktiga ord.
    Behöver inte stämma på alla men oftast är det så enligt den logopeden vi var hos

    1. Gabriella Joss
      gabriellajoss

      Åh förstår <3 ja, det är ju så! Det är SÅ olika <3 stämmer rätt bra om man ser till mina vänners barn med, kram

    2. S

      Mina två pojkar är kanske undantagen som bekräftar regeln. Vid 2 årskollerna har båda killarna kunnat prata 5 ordsmeningar och lillebror lärde sig rullande R vid 1 års ålder. Alla barn lär sig i olika takt, storebror 4,5 år är dock forfarande väldigt avig till motoriska övningar som att klä på och av sig själv så alltid är det något som tar lite längre tid 😊 ingen av killarna kan heller knäppa upp bilbarnstolen.

×

Om Gabriella Possler

Hej på dig och vad kul att du har hittat till min blogg! Jag är 25 år, lycklig i livet och mamma till två underbara barn. Bor i mitt drömhus som byggdes 2017/2018, jobbar som mäklarkordinator och driver en av Sveriges största bloggar. Hoppas att du ska tycka att det är kul att hänga med i både med och motgång, ta del av min träning, goda recept, livet med barn och att bolla allt samtidigt som mamma och egen företagare. Kram!


SAMARBETSFÖRFRÅGNINGAR
gabriellajoss@hotmail.com


INSTAGRAM:
@gabriellajpossler


Policies
Cookie- och integritetspolicy


BANNERANNONSERING
Kontakta Stylewish