Är du orolig för att Jason ska vara svartsjuk på bebisen?
Nej, jag tänker att det är en naturlig reaktion i så fall. Är inte orolig för det och tänker inte så mycket på det. Med tanke på hur Jason är som person så tror jag inte att det kommer att bli så.. Men man vet ju aldrig när man väl är i situationen heller. Det kommer ju att vara så stort och nytt för oss alla och han ska helt plötsligt dela på mamma och pappa med någon annan. Men det håller ju förhoppningsvis inte i sig för alltid även om avundsjukan skulle komma fram ett tag. Vi kommer att göra vårt bästa för att han ALDRIG ska känna sig som nummer två och behöva bli avundsjuk på grund av att han känner sig mindre viktig. Men avundsjukan kan ju komma ändå såklart. Vi tar det som det kommer.
Hur gör man för att tänka på annat än att bli gravid när man verkligen, verkligen vill bli gravid?
Åh, det är en så svår fråga.. Jag har faktiskt inget bra svar. Jag blev ju gravid med Jason när jag typ hade bestämt mig för att inte bli gravid.. Hade så mycket annat i mitt liv just där och då och slutade tänka på det. DÅ kom plusset. Helt sjukt egentligen. Det kanske bara var ett sammanträffande egentligen men vi hade ju försökt aktivt i över ett år innan det. Här kan du läsa mer om vår resa dit. Det är hemskt att försöka bli med barn och inte lyckas. Man blir besviken, ledsen och stressad gång på gång på gång. Jag har faktiskt inga bra råd eller tips men sök hjälp om ni har försökt länge och inte lyckats. Annars är det bara att försöka leva livet så gott det går utan att tänka på det. Fokusera på allt det fina du har och är och när du minst anar det så dyker förhoppningsvis det där plusset upp.. =)
Vem av er är den som sätter gränser? Och vem går Jason till när han är ledsen?
Han går till den som är närmast till hands när han är ledsen. Är han i köket med F och blir ledsen så går han till sin pappa. Är vi däremot båda två i samma rum så går han oftast till mig som det ser ut idag. F är den som är bäst på att sätta gränser. Men jag blir allt bättre på det jag med ju äldre Jason blir. Vi trodde att det skulle vara tvärtom när vi väntade honom och att jag skulle vara den ”stränga föräldern” men SÅ fel vi hade =)
Hur gör ni med er ekonomi och era pengar?
Vi har gemensam ekonomi. Ett konto och två kort till det. Vi har inget mitt eller ditt förutom var sitt eget pensionssparande, hehe. Dit dras det dock pengar från våra gemensamma pengar varje månad och vi sparar samma summa båda två varje månad.
Kommentarer
Vår lilla kille hade aldrig visat någon sida av att vara svartsjuk eller betett sig illa, världens goaste och finaste lilla kille! Men när han fick en lillebror (han var ca 2,5 år då) så såg vi att han faktiskt tyckte det var jobbigt och vid vissa tillfällen blev väldigt svartsjuk. Det jag vill säga är att ta det inte som något fel ifall Jason skulle visa detta, precis som du säger är det en naturlig reaktion och händer faktiskt dem flesta. Låt han vara med så mycket det går och ta hand om bebis, det hjälper & det är bara en liten stund! Redan efter en månad slutade vår kille med att vara svartsjuk. Nu bråkar den däremot ibland som syskon gör men deras band är det finaste jag sett <3 Lycka till med allt, du är fantastisk!
Men åååh så underbart 🙂 ja det är nog väldigt olika från barn till barn men det är helt normalt med svartsjuka när det kommer en ny liten till familjen tänker jag 🙂 <3 tack för att udd elake med dig. Låter såå underbart med syskonkärlek och det bandet! Längtar tills jag får se det mellan mina små trots lite svartsjuka längs vägen 😉 KRAM <3 <3 och tack detsamma!!<3
Vi har haft svårt med vår son gällande bebis. I början ville han inte alls acceptera en bebis. Det var bara popcorn och mat i mammas mage. Sakta men säkert avancerade vi till bebis. Lillebrorsor tar ju ens bilar osv. Och nu, med 10 veckor kvar 😅 pratar vi om lillebror utan protester. Det känns väldigt skönt men samtidigt är jag orolig över hur han ska ta lillebror när han väl kommer. Vår son är väldigt bestämd och man måste verkligen prata om saker som ska hända innan för att han ska acceptera det. Så vi pratar lite om det varje dag och försöker prata om både det bra och det mindre bra med en lillebror 😅
Angående att försöka bli gravid så är det bästa att ”bara” tänka bort det. Med vår son försökte vi i flera månader men det var när jag sa stopp till ägglossningoch räkna och ha benen upp i luften och önskade att vi hade sex för att det var roligt och inte för att vi skulle bli gravida som jag blev gravid.
Samma sak med lillebror. Vi hade en väldigt hektisk vår och efter missfallet i höstas hade vi inte så stor fokus på en till bebis men hade börjat prata om det. Tror jag kan räkna till två ggr som vi fick till det under den perioden där lillebror blev till 😅
Och gällande ekonomi har vi delad, så fort jag blev gravid ordnade vi med gemensamma konton osv men det var egentligen inte ngn större skillnad sedan tidigare. Vi har mer eller mindre haft gemensam ekonomi sedan start och det har alltid funkat för oss. Men det är ju olika för alla 😊
Kram
Åh förstår <3 vad skönt att det går framåt iallafall 🙂 Låter ju toppen! Så är han redo när lillebror väl anländer 😉 Kommer att gå så bra så <3 Ja, jag tror också det.. Var ju samma för mig. Men kan tänka mig att det är en dålig tröst för dom som verkligen önskar ett plus.. <3 Låter ju perfekt 🙂 kram kram fina du
Hej igen! 🙂 När vi fick vårt 2 barn det är 1 år och 3 månader mellan dom. Så blev den äldsta svartsjuk. Hon ville inte vara hos mig i början var ca 1 vecka då var det bara pappa som gällde hon ville inte ens sitta hos mig. Du kan ju tänka dig hur man kände sig då med alla hormoner i kroppen, herregud jag va helt förstörd trodde att hon hatade mig för all framtid. Men det försvann och hon älskar sin lillebror mest av allt 🙂 Dom förstår så mycket och vill hjälpa till, hämtar napp eller leksaker, tog handduk och torkade honom och så. Men ville berätta att de kan hända men att de går över 🙂 Det är bara mammans känslor och hormoner som kan ta över och man kan bli superledsen ♡
Åh förstår det <3 kan tänka mig att man blir lite extra känslig och tycker det är extra jobbigt när man har så mycket hormoner också.. 🙂 <3 men det går ju över som du säger och syskonkärleken tar form istället. STOR Kram <3
Något helt annat. Kan inte du skriva om hur ni introducerade mat till Jason när det var dags att gå över mer och mer till mat? Lite så där steg för steg. Har en 7 månaders och vissa dagar verkar hon inte vara intresserad av annat än amning. Känna som man står och stampar lite. Skulle vara så intressant att ta del av tips från er då Jason verkar så duktig med att äta det mesta! Kram
Jo absolut, kan göra det framöver, kram <3
Anser du att det är fel att inte ha gemensam ekonomi? Jag och min sambo har ett gemensamt sparkontot där vi sätter över mest pengar per månad men sen egna. Dagen vi gifter oss tror jag vi kommer behålla samma sett. Jag tycker gemensamt är svårt och känns fel för mig. Jag vill kunna köpa vad jag vill för mina pengar och inte känna mig dum för att jag köpt något min sambo/man inte alls vill ha och lika för honom. Samma med överaskningar. Det skulle aldrig gå för jag kollar mitt kontoutdrag varje dag min sambo en gång i månaden då skulle jag se direkt om han köpt något haha. Är så olika, hur ser du/ni på det hela?
Nej, tycker verkligen att det är upp till varje par. För vissa fungerar det och för andra inte. Jag skulle aldrig vilja ha ”egen” ekonomi medan andra (som du säger) absolut inte vill ha delad <3 finns verkligen inga rätt eller fel tycker jag, kram 🙂
Vi har delat ekonomi men inte bara ett konto med 2 kort. Vi har snarare gjort tvärtom. Vi har varsitt lönekonto men har gjort en budget för hela året och sätter då in samma summa varje månad på det kontot. Från det kontot dras alla räkningar osv. Sen har vi ett huskonto. Därifrån dras huslån och buffertspar för oväntade kostnader. Sen har vi även ett gemensamt sparkonto, vi har även privata sparkonton, pensionspar samt barnens spar. På det sättet har vi ju gemensam ekonomi men ändå egen. Min man kan på det viset inte de vad jag köper i present till honom. Funkar fint för oss, vi har varit gifta i 10 år 🤣
Låter ju jättebra 🙂 Det viktigaste är ju att alla är nöjda och mår bra med hur man har det, kram <3