Fick en fråga om vad jag och F gör när vi inte kommer överens i föräldraskapet. När det gäller uppfostran eller hur vi ska sköta och hantera vissa situationer. Ska jag vara helt ärlig så är vi sjukt överens om typ allt gällande Jason. Vi har samma tänk och syn på uppfostran och hur vi vill att våra barn ska växa upp vilket har gjort det hela väldigt enkelt. MEN! Ska jag vara helt ärlig igen så blir det oftast bråk om vi väl hamnar i en situation där vi inte är överens. Först bråkar vi iallafall… Och efter ett tag får vi helt enkelt prata igenom det ordentligt för att försöka komma fram till en kompromiss som båda tycker känns bra. Det kan exempelvis handla om hur vi ska hantera en viss situation som återkommer i vardagen med Jason. Oftast flyter som sagt allting på väldigt naturligt då vi känner samma om det mesta men ibland ryker vi ihop. Vi måste helt klart bli bättre på att prata igenom dom besluten från start för att undvika tjafs i onödan. Men det är svårt i stunden när båda anser sig själva ha 100% rätt, haha.
Något vi är väldigt överens om är att inte bråka eller ta striderna med varandra framför Jason. Om F sköter något ”fel” med Jason enligt mig så får jag helt enkelt knipa ihop och låta honom göra det och så tar vi det sen istället. Det blir ju så dubbla budskap för barnet om vi vuxna börjar tjafsa över hans huvud om den ena tycker att den andra gör något fel. Förstår ni hur jag menar? Då väntar vi hellre med tjafset till senare. Och så tänker jag att det är smart att alltid visa barnen att vi föräldrar står starka tillsammans i våra beslut. Om Jason vill åka ut på fest som tonåring och F är för snabb med att säga nej vid middagsbordet så kanske jag inte ska börja tjafsa med honom där och då om jag tycker annorlunda. Bättre att prata igenom det i lugn och ro senare och så får vi gå till Jason tillsammans efteråt och förklara att vi har ändrat oss och varför eller liknande. Det är så vi tänker iallafall. Så att barnen vet att mamma och pappa håller varandra om ryggen och är ett team. Kan ju vara skönt iallafall när dom blir lite äldre och börjar köra med oss eller försöker spela ut oss mot varandra, haha.. 😉 För vilka barn/tonåringar har inte försökt med det någon gång!?
Hur gör ni när ni inte kommer överens gällande något i föräldraskapet? Hade varit kul att läsa!
Nybliven pappa och liten Jason =)
Kommentarer
Det skulle kunna vara jag som skrivit detta inlägget. Vi har precis samma syn här hemma som ni. Tycker det är väldigt sunt!
Men vad kul 😀 kram<3
Jag tycker det är så svårt sånt där. Vi är på det stora hela väldigt eniga om hur vi ska uppfostra våra barn, men jag brukar tänka något steg längre på vilka konsekvenser saker kan få än vad maken gör. Det gör att jag tex aldrig ger vår son frukt när han ska äta middag bara för att han pekar på och gnäller för att han vill haha. Maken ger med sig direkt och det kan leda till betydligt mer skrik sen – han ska helt plötsligt ha allt han pekar på jämt! Jag blir ganska sur när jag upptäcker sådantatt, och klarar inte av att hålla det inne, i alla fall inte som gravid nu… tycker lite synd om min man för att jag blir sån
Ja, det är ju det <3 tack för att du delade med dig av hur ni gör! Förstår att du blir sur dock.. Kram <3
Idag anser jag att många tonåringar och barn är väldigt curlade, de vet knappt vad ta bort tallriken efter maten är. De klarar inte att ha ansvar.
lärarna får knappt säga att eleven ifråga inte kommer klara vissa ämnen osv, för då är det konstigt och fel att läraren gör det.
Man ska diskutera och resonera med små barn.
Hur tänker du kring sånt ? 🙂 luddig kommentar men hoppas du förstår 😁
Kan skriva ett inlägg om det framöver kanske <3 stor kram 🙂
Min man och jag har ganska olika synsätt om saker men jag lägger mig faktiskt inte i när min sambo gör något som jag inte håller med om (finns ju fler än ett rätt tänker jag) Givetvis inom rimliga gränser. Men han är tex mycket snällare när det kommer till glass och godis. Lillen vet att ett nej är ett nej från mig men att han kan lirka lite med pappa. Nu är jag den som är mest hemma med den lille så ser inte att det skulle skada honom på något sett 🙂
Åh jag förstår 🙂 <3 kram kram
Har ni sålt lgh eller är de hyres lgh ??
Du verkar vara så klok, Gabriella. Ja, kanske Fjodor också, om ni nu tänker lika 😜.
Kan vara bra att tänka på att inte aaaalltid hålla varandra om ryggen. OM man genuint anser att någon gör något ”stort” fel ska man säga det. Eller om man ser att barnet blir ledsen. Eller om man helt enkelt lovat en sak tidigare som den andra föräldern säger nej till lite senare.
Men tror att det är viktigt att dels visa att vi som föräldrar är ett team, som du säger, och dels inte visa allt tjafs. Tror nog att barnet kommer få se både en och tre gånger när föräldrarna är osams, om massa annat 😅. Typ, ”vart ska soffan stå?” ”Ska vi äta den här maten igen?” ”Åhååå, glömde du åka bort med återvinningen fastän jag påminde dig?” Ja, du förstår 🙈
Men vad du är snäll!! Tack <3 Jo absolut! Det har du ju rätt i fina du 🙂 man får gå lite på magkänsla men det är vår tanke i grund och botten. Att vi föräldrar alltid ska stå starka tillsammans och vara ett team. HAHA JA 😉 självklart tycker jag att barnen ska få se föräldrarna tjafsa också. Men som du säger så är det ju fullt av sådana andra tillfällen i vardagen med, hihi. Stor kram <3
Hej och tack för supermysig blogg <3 Kan du inte skriva om hur ni nattar Jason, och kanske efterfråga hur andra gör med sina små? Vi har det inte roligt alls på kvällarna, med en liten som inte vill sova… Nattningarna kan ta upp mot 2 timmar ibland 🙁 Kram!
Men tusen tack <3 Jo absolut! Kan ta upp det i ett inlägg, kram <3
Kan hålla med till en viss del hur ni tänker, samtidigt tycker jag att det är viktigt att våra barn får se att sina föräldrar kan tycka olika, att det är okej. Att man kan bli lite osams, men att man blir sams igen. Tror det också är viktigt i deras uppfostran att få se! Kram ♥️
Åh förstår <3 ja, man får ju göra det man känner är bäst och det man själv tror är rätt. Vi är ju alla så olika. Stor kram fina du <3
Vi pratar väldigt mycket om uppfostran och hur vi tycker att vi skulle agera i olika situationer. Vi är väldigt analytiska bägge två och gillar att vara pålästa och värdera vad vi läst. När det kommer till uppfostran så är det väl mest jag som läser olika artiklar och lite bloggar som tar upp olika scenarion eller ageranden. Som lärare är jag också lite mer intresserad av barnpsykologi och pedagogik. Det brukar vara upprinning till diskussioner ibland och ibland utvärderar vi en situation vi varit med om och tänker om vi kunde gjort annorlunda. Allt det leder ju till att vi blir mer överens tror jag. Att vara lite förberedd och att vi luftat våra egna åsikter innan det händer något, istället för att någon ska tycka att den andra gör fel. Fast det händer förstås också eftersom man inte kan vara förberedd på allt när det gäller små barn. Men att ha en levande diskussion om uppfostran tror jag är viktigt för svetsa teamet. Precis som du tror jag också att det viktigt inför barnen att vi föräldrar backar upp varandra, det ger förtroende och tyngd bakom besluten.
Tack för att du delade med dig! Låter klokt <3 Ja, det är precis så jag tänker 🙂 kram