– Att inte ta alla strider. Ibland får Jason har rätt och ibland får vi ha rätt. Man får välja sina strider och kanske inte säga ”nej” till allt. Jag tänker alltid efter en extra gång. Ibland måste även han få ha rätt och få göra som han vill (ja, inte till varje pris såklart men ni förstår vad jag menar) =)
– Att göra det enkelt för sig. Jag tror på det! Om barnet inte vill äta är det heeelt okej att sätta på en film på mobilen att distrahera med medan man får i dom tuggorna. Det har vi gjort mycket och gör fortfarande. Speciellt när vi är ute på allmänna platser där det finns så mycket att kolla på och Jason helst vill hoppa ur stolen och springa runt. ”Daniel tiger” är min bästa vän där och då. Då kan jag på fem minuter få i honom all mat han behöver och sedan är han mätt och belåten och kan leka igen. Inga sura miner, inget skrik, inga bråk. Jag tror på enkelheten och att man ska göra det lätt för sig själv som förälder. Det ÄR intensivt att ha barn många gånger och att kunna underlätta för sig själv ibland är guld värt.
– Att lita på sin magkänsla och sig själv i sitt föräldraskap. Från den dagen ditt barn föds (eller egentligen från den dagen du går ut med din graviditet) kommer folk att tycka och tänka saker. Att barnet ska sova i egen säng, eller inte. Att barnet ska äta enbart hemgjord mat, eller inte. Att barnet ska ammas, eller inte. Vilka blöjor man ska ha, varför man inte ska ha napp, varför man inte ska använda våtservetter, varför ull är bra men inte fleece, man ska bara handla ekologiskt, plastbanta, absolut inte mer än en sovstund på dagen, förskola är ett måste eller bara barnförvaring där små barn absolut inte ska vara, inget TV-tittande och framförallt inte innan läggdags eller så är det ju kanon med Bolibompa, man ska absolut inte ge socker, man ska minsann potträna från tre månader, den där boken ska barn inte läsa, nej man ska inte vänja dom vid ipad och dom ska inte smörjas med den där krämen osvosvosvosv. Det är såååå mycket tänkande och tyckande om just barn och föräldraskap och det förstår jag. Det är ett ämne som dom flesta har lite kunskap inom då dom själva har barn. Man får inte glömma att man känner sig själv och sitt barn bäst. Jag tror på att man vet vad som är rätt bara man lyssnar till sig själv och lär känna sitt barn. Jag lyssnar på allt alla har att säga. Det är intressant att höra hur andra gör. Och jag respekterar allas tankar och åsikter. Däremot tar jag inte åt mig av allt utan väljer ut det jag själv tycker känns rätt och bra för mig som förälder och för just mina barn. Allt passar inte alla. Alla är vi olika, både vuxna och barn. Lita på dig själv i ditt föräldraskap och se just ditt egna barns behov. Du vet vad som är rätt för just er oavsett vad svärmor, mormor, farfar, bästa vännen, fasters kusin eller svägerskan säger <3
Kommentarer
Det där med att göra det enkelt för sig är så sant!! Går hand i hand med att välja sina strider 😉 Var på semester och bodde på hotell i somras med sonen som snart fyller 2 och vid frukostbuffén (som man alltid längtar efter) så ville han allt annat än sitta still. Han älskar annars frukost men just den här morgonen satt två andra barnfamiljer bredvid oss och han ville spela apa. Efter några minuters svettigt kämpande (tänkte att min son minnsann ska få lära sig att bete sig ute bland folk) så gav jag upp i samma sekund en ostmacka for iväg och han la en stor rund skiva skinka mitt på huvudet. Pippi åkte på illa kvickt och både jag och min sambo (och samtliga andra gäster) kunde avnjuta frukosten i lugn och ro. Man är så rädd för att bli utdömd av andra men vad vet dom egentligen? Sen att han luktade skinka resten av dagen, trots dusch, kunde vi bara skratta åt. 😅
Haha ellerhur 😉 såå bra att ni körde så. Alla vis är bra!! ;)Haha nej det gör ju ingenting i slutändan! 🙂 Kram kram <3
Så himla bra sagt <3
<3<3<3
Tack för några väl valda ord. Det händer att jag får dåligt samvete om jag sätter igång ”Babblarna” vid något mål då jag har en ganska kräsen kille som inte alltid vill äta. Distraherar jag med Babblarna brukar det alltid funka! Huvudsaken är ju faktiskt att han får i sig näring, inte hur det sker. 🙂
Ja, det är ju det viktigaste 😉 Kram fina du 🙂 <3
Detta är så intressant tycker jag. När jag var gravid så hade jag så mycket tankar om hur jag skulle uppfostra mitt barn, jag skulle aldrig göra på vissa sätt som jag såg att andra föräldrar gjorde, utan jag skulle minsann kunna lösa problem på mycket bättre sätt… Alltså haha, som jag har skrattat åt mig själv för hur jag tänkte. Det är så himla lätt att tro saker men sen är verkligheten inte så. Jag har gjort ALLT som jag sa att jag inte skulle. Jag har mutat henne, jag har låtit hon äta framför plattan, hon har fått borsta tänderna på tokiga platser. Alltså ibland väljer man, som du säger sina strider och gör det enkelt. För det är också så att med barn kan en sak funka fantastiskt ena dagen för att nästa inte alls funka, så ibland måste man i situationen försöka hitta en annan lösning. Alla barn är olika men också är man på olika humör olika dagar. Det är lätt att säga att en barn alltid ska sitta fint vid bordet och äta bra. Men gör vuxna det då? Jag känner ibland att jag inte heller har lust att sitta vid bordet utan vill så gärna bara äta i soffan. Det är liksom inget dåligt i min värld. Så varför skulle det vara dåligt att barn får göra det ibland? Det är oftast ok för vuxna att ha mindre bra dagar eller inte vara på toppenhumör men barn ska alltid vara snäll glada uppföra sig exemplariskt annars gör föräldrarna fel? Så konstigt. Det är ok för barn att inte alltid heller vara på topp. Man hittar sina egna sätt som passar bäst för sin familj, oavsett vad det är. Mår barnet bra är väl det viktigast:)
Ja, det är ju så. Man planerar så mycket men det blir inte alls som man har tänkt sig 😉 Klart man måste få göra så. Det viktigaste är att alla är lyckliga, glada och framförallt att barnet mår bra. Varför komplicera saker när man kan få det lite enklare!? Jag tänker precis som du. Det blir folk av oss alla ändå så länge man blir uppfostrad med värme, trygghet och kärlek och lär sig skillnad på rätt och fel när det kommer till viktiga saker. Att äta i soffan eller inte spelar ju ingen roll. Det gör vi ofta! Det är mysigt funkar bra för oss då vi alla är trötta ibland efter en lång dag. Håller helt med dig, kram <3
Jag håller med dig till fullo!! Jag vet att när min son kom för 4 år sen så va de många som gärna ville komma å säga vad och hur man skulle göra med allt men jag va väldigt bestämd över att inte lyssna så mycket utan göra de rätta för vårat barn och jag tror folk märkte att de inte spelade något större roll hur dom gjorde i sitt föräldraskap för jag gjorde de som kändes bäst för mig och min familj, lika så när dottern kom för 3 år sen, Man är olika som person och man känner sina barn bäst och det är viktigt att inte tappa de för att andra vill att man ska göra på ett visst sätt. Du är en klok och inspirerande kvinna 💗
Så fint att läsa och höra <3 Men tusen tack, blir så glad!! 🙂 <3 Detsamma, kram
Håller med dig- skönt att man litar på sig själv och kan stänga av alla goda råd 🙂
Ja, verkligen 🙂 kram
Låter som så otroligt kloka reflektioner! Tack för att du delade med dig, speciellt kring att du lyssnar på allt och respekterar andras åsikter, men gör det som känns bäst i magen för dig. Fin inställning.
Men tusen tack <3 tack själv! Kram
Vilket bra inlägg!
Tänkte fråga, hur känner just ni för förskola? Varför har ni valt att ha Jason hemma?
Frågar för jag tycker det är en bra grej att ni gjort så, endast nyfiken på hur ni tänker 🙂
Tack snälla <3 alltså jag tycker att förskola är HELT fantastiskt. Vilken tillgång att vi har det som vi har det här i Sverige. Och pedagogerna är så himla bra och har kött på benen och bra utbildning. Jag uppskattar verkligen hela systemet och tycker att det är jättebra. Vi personligen har valt att ha honom hemma just för att vi kan och inte känner något behov av förskola än. Han stimuleras dagligen då vi alltid hittar på roliga saker, träffar andra människor, gör olika aktiviteter (han har bland annat börjat dansskola varje helg nu också) och så känner jag också att han är lite för liten. Det är ju en smaksak men han kan inte ens prata än mer än ett fåtal ord. Vill så gärna att han ska kunna berätta hemma vad som har hänt under dagen innan han börjar. Jag tror på att han skulle trivas som bäst på föris när han är runt tre/fyra år. Jag hade ju en tanke att han skulle börja 15/h i veckan när jag mådde så illa som jag gjorde ett tag nu under graviditeten men det var i så fall mest för min skull. Så att jag skulle få återhämta mig lite då jag spydde så mycket och mådde så dåligt. Men nu mår jag bra igen så känner inte det behovet längre. Så länge vi märker att han mår bra hemma och så länge jag känner att jag kan hålla honom sysselsatt, glad och tillfreds så behöver han inte gå på förskola. Jag tror att man som förälder kan stimulera sitt barn själv hemma i dom allra flesta fall och att förskola blir mer av ett behov när man har ett jobb man måste gå till. Och så vill jag ju umgås med Jason så mycket jag bara kan, han är ju bara liten en gång 🙂 Sedan tycker jag att alla gör precis som dom vill. Man känner ju sig själv och sitt barn bäst 🙂 Oj, vad långt det blev nu, haha 😉 Kram <3
Tack så mycket för ditt svar! Roligt att läsa:)
Håller med dig helt. Tycker du har jätte bra tankar kring föräldrarskap.
Tiden går så fort!
Man får ta vara på tiden med dom.
Min äldsta dotter är 5 och minsta 1 och vart ”hemma” så länge också. Tiden flyger förbi även fast jag spenderat varje dag med dom, bara ett år kvar och hon går hon i skolan!
Känns helt sjukt! Hehe.
Jätte fin blogg<3
Men vad roligt!! 🙂 ja, det går FÖR fort!! Helt sjukt <3 men så mysigt att läsa. Var själv hemma med min mamma väldigt länge med så jag minns den tiden med glädje. Det är fint att kunna ge sina barn det, kram kram och tack <3
Fasen vad klok du är! Fler borde vara som du, som är peppande i allas olikheter kring förälderskap och uppfostran. Jag håller med i dina tankar kring detta och framförallt att man känner sitt eget barn och behov bäst själv. Det finns så många åsikter om vad som är rätt och fel, vilket jag tycker är synd för tror tyvärr många blir påverkade och tillslut blir det en enda stor norm som många känner sig tvungna att följa för att känna sig som en ok förälder. Så länge man älskar sitt barn och vill ”hen” det bästa, vilket ju de allra flesta gör, så ska man lita och tro på sig själv som förälder! 🙂 <3
Men tack snälla du! 🙂 Jag tror PRECIS som du! Det är hemskt att så många känner så 🙁 Speciellt så många unga föräldrar som kanske blir helt överkörda av någon äldre släkting eller så som tycker sig veta bäst.. <3 Håller med dig! Stor kram 🙂 <3
Vilket himla bra inlägg. Så klokt. Magkänslan är verkligen den bästa känslan. Jag tycker nu också att just magkänslan blivit mycket tydligare med barn nummer 2. Även om han såklart är en egen individ.och skiljer sig en del från storasyster, så känner jag mig lugnare den här gången och litar mer på min känsla nu. Jag känner mig trygg i att allt löser sig på bästa sätt vad som än händer. Som sagt vi känner våra barn bäst och vet vad de behöver och vad som funkar.
Vi kör förresten också paddan till maten ibland. Näringsintag går före bordsskick vissa dagar. Jag tänker att det lär hon sig nog tids nog ändå 😊
Tack fina du <3 Ja, jag håller verkligen med dig om det 🙂 Ja, det kan jag tänka mig. Tror jag kommer känna så nu med lillasyster också. Man får njuta lite mer av barn nummer två har jag hört. Jaa, ibland är det enklaste utvägen och det viktigaste är ju att dom får i sig maten. Stor kram 🙂
Om mitt barn väljer att inte äta men jag vet att hen måste äta så kommer jag övertyga barnet utan en mobil och istället fråga hur hen vill ha maten som. Jag tror också det blir jobbigt om barnet vill sitta med mobilen i förskolan och äta fastän personalen säger att man inte får det om de har en regel. Så det kan vara negativt med att använda en mobil medan barnet äter mat. Finns vissa barn som vill äta men de kanske inte vill att potatisen och såsen ska blandas med varandra och då kan barnet skrika. Tillslut kan man reda på det och kan ge barnet mat i olika former och se vad som passar barnet.
Smart att du testar dig fram så 🙂 Härligt att ni hittat det som passar bäst för just er 🙂 Kram <3
Ibland är barn bara distraherade av annat trots att de är hungriga, det behöver inte bero på fel på maten. Då funkar det ju bäst att ta bort distraktionen med någon avledning. Lite svårt att rationalisera med en 2-åring ;D Vår dotter har inga som helst problem på förskolan trots ipad-tittande vid maten hemma ibland, då började hon ändå på förskola sent. Barn har stenkoll på att regler kan vara olika på olika ställen redan i tidig ålder. Därför får t ex mormor bestämma regler när hon är med barnet oavsett om det skulle krocka med våra. Det har aldrig varit några problem.
Jag tycker det är så imponerande av dig Gabriella som svarar på besserwisser-kommentarer på ett trevligt sätt utan att ens försöka försvara dig. Du bara accepterar att man tycker olika utan att ta det personligt, det är coolt. Jag tror det är pga ödmjukheten som du får så FÅ negativa kommentarer, trots att du verkar ha ”allt” vilket ofta brukar sticka folk i ögonen och framkalla avundsjuka. Tummen upp 🙂
Nej men precis 🙂 Jason kan ha jättesvårt att fokusera på mat över huvud taget när vi är på ex. en allmän plats eller om han bara börjar bli för trött mot kvällen när vi ska äta. Ibland blir han det även om han sovit bra på dagen osv. Då är det skönt att kunna ta till med lite hjälp från en filmsnutt 🙂 Vad du är snäll!! Blir så himla, himla glad <3 tusen tack verkligen. <3 Stor kram och ha en fin kväll!
Fast jag jobbar som förskollärare och har faktiskt aldrig någonsin varit med om att ett barn vill sitta med paddan under måltiden, trots att jag tror att många av barnens föräldrar tar till detta knepet hemma 🙂 barn är smartare och mer anpassningsbara än man tror och vet att det går att trotsa mamma och pappa lite extra än vad det funkar med sina fröknar,, vilket är ett sunt och tryggt beteende 🙂
Mia, tror precis som du att barn är anpassningsbara och vet att olika saker gäller på olika ställen. Kul att du jobbar som förskollärare och kan bekräfta det! Stor kram 🙂
Sen tror jag, som Gabriella sa, att Jason är för liten för att kunna uttrycka sig på det sättet. Alltså att förklara vad som är ”fel” på maten eller sättet den serveras på 🙂
Tycker inte heller man ska vara så rädd för att allt sitter kvar när barnen blir äldre, jag och brorsan satt många gånger framför TV:n och åt mat när vi var små (fanns inga ipads haha), inte så att det var svårt för oss att äta i skolmatsalen utan en TV.
Jaa, ellerhur 🙂 kram <3