Hej Gabriella. Detta har ingenting med ditt inlägg att göra utan behöver bara lite råd. Även om jag inte känner dig så känns det ändå som att jag gör det då jag följt dig i ett par år nu, haha. Jag har nyss fått reda på att jag är gravid (är 19 år) och har helt blandade känslor över det. Min partner är inte alls glad och känner sig inte redo. Men jag kan verkligen inte göra abort. Jag mår så sjukt dåligt över detta och vet inte riktigt vem jag ska prata med det om. Jag menar, jag vill ju inte bli lämnad för att jag väljer att behålla det, jag vill att den ska ha båda sina föräldrar och få en massa kärlek. Många kramar till er, du är helt fantastisk ❤️
Hej fina du! Vill börja med att tacka för så fina ord! Tack <3 Åh, vilken svår situation du är i.. Förstår verkligen att det känns jobbigt och tungt och att du känner dig ensam.. Det hade jag också gjort. Jag tycker helt ärligt att du ska följa din magkänsla och ditt hjärta! Själva frågan är ju egentligen så svår för hans känslor är såklart också viktiga.. Å andra sidan tycker jag att din känslor i det hela är VIKTIGARE. Låter kanske jättekonstigt i mångas öron men det är DU som i så fall ska gå igenom aborten och det är i din kropp det lilla livet växer. Det är du som ska behöva ta den största smällen både psykiskt och fysiskt när det kommer till en abort. Ingen har egentligen rätt att bestämma över vad som ska hända förutom du. Kan du inte göra abort så ska du inte göra det. Punkt slut. Ni har hamnat i den här situationen tillsammans och ni kan inte göra det som har hänt ogjort. Du är gravid nu och ni får helt enkelt göra det bästa av det. Jag hoppas verkligen att din kille tar sitt ansvar och förnuft till fånga och står kvar vid din sida och stöttar dig i ditt beslut. Allt kommer att gå jättebra och så länge du är säker på att du inte vill göra abort så ska du inte känna dig tvingad till att göra det heller. Ni har som sagt hamnat där tillsammans och får hjälpas åt att göra det bästa av det som är här och nu. Ni kan inte göra det ogjort men ni kan göra det ni ska göra som ett team. Så prata med honom och förklara exakt hur du känner och ge honom tid att smälta allt. Att bli gravid och få barn är bland det största som kan hända en i livet så det är klart att det väcker mycket tankar och känslor även hos honom. Ta ditt beslut och stå fast vid det. Lita på ditt hjärta och dina egna tankar och känslor. Allt annat löser sig med tiden! Jag håller verkligen tummarna för att han ska stötta dig i ditt beslut i slutändan. Skickar massor med kramar tillbaka till dig och berätta gärna hur det har gått. Du är också helt fantastisk! <3
Det absolut bästa som har hänt mig!!! <3 Som många av er vet så fick jag panik och övervägde abort när jag blev gravid trots att jag hade önskat graviditet under en lång tid.. Jag reagerade verkligen inte alls som jag trodde (läs mer om det här) och det är helt okej.. Graviditet och ett plus på stickan kan verkligen väcka miljoner av känslor och det är det största beslutet jag har tagit i mitt liv. För mig blev det också det bästa beslutet någonsin.
Kommentarer
Oj oj, vet inte ens hur jag hamnade på detta inlägget igen!
Det var så längesen jag skrev detta och blir både glad och ledsen av det! Ville väl bara helt enkelt säga att allt går super bra för mig och gick in i vecka 33 idag. Min pojkvän är kvar och behövde nog bara lite tid (tog dock några månader) att smälta det hela, det sista kommer väl för han när han får se och hålla i sin son! Massor av kramar till dig Gabriella ❤️
Men ååååh grattis underbara du!! Nu är det ju så nära!! 🙂 <3 <3 Kul att vi ligger så nära i veckorna med, kram kram
Hej! Hoppas att du som skickat in detta inlägg läser min kommentar.
Jag är också 19 år och mamma till en liten flicka på 3 veckor. När jag och min pojkvän fick reda på att vi var gravida så reagerade han negativt, en reaktion som är VÄLDIGT vanlig när killar får reda på att de ska bli pappor, oavsett om det var planerat eller ej. Du skriver att du är rädd att bli lämnad om du väljer att behålla ditt barn. men det är värre om du tar bort ditt barn bara för att fortsätta vara med denna kille. Gör du en abort endast för att han pressar dig kommer ert förhållande aldrig vara sig likt och ärligt talat borde ni nog göra slut direkt ifall han försöker pressa dig till något som du inte vill. Ditt barn kommer att få all kärlek som det behöver från dig, sin mamma. Bara se på alla unga självständiga mammor där ute!
Sen finns chansen att din partner bara behöver lite tid att smälta nyheten. För min kille tog det nästan 5 månader!
Jag har varit i din sits och vet precis hur det känns. Men tro mig, ditt barn är värt ALLT. När du får upp henne/honom på ditt bröst om 9 månader kommer allt detta vara som bortblåst och du kommer undra vad du ens gjorde innan du blev mamma till din skatt.
En abort är ett medicinskt ingrepp som oavsett vad man tycker har risker, tex att inte kunna bli gravid senare. Vill du verkligen riskera att aldrig mer ha en bebis i magen eftersom du gjorde en abort på din första? Det låter på dig som om du vill och kan behålla ditt barn. Allt annat löser sig med tiden.
Skickar en stor kram till dig. Ta hand om dig och lyssna på vad DU säger, inte någon annan. Vill du prata med mig så kanske du kan kontakta Gabriella så kan hon säkert föra vidare min mailadress 🙂
Kram <3
Fint skrivet <3 blir så glad att du delade med dig. Hoppas att hon läser detta!! Stor kram <3
Så fina och klocka ord av alla. Gud va glad jag blir av både ditt inlägg Gabriella men även hur många som fakriskt lägger ner tid på detta, det betyder så mycket i denna situation. det är väl mest det att, man har en bild i huvudet hur det ska vara och vill ju såklart uppnå dessa ”tankar”, Men det mitt huvud brottas med just nu är tankar som.., han säger att jag ska göra det som känns bäst, men hur kan det kännas bäst För mig när jag vet att det inte känns bäst för honom? Vad är värst att leva med : att veta att man tagit bort ett ”barn” som man verkligen vill ha eller på något sätt tvingat på den man älskar ett barn?
Nu är det ju dock så att alla vet ju hur barn blir till, det är inte en nyhet och särkilt inte för killen. Hade han varit så rädd att detta skulle hända kunde han tänkt mer på det, särkilt när barn som samtalsämne inte är nytt för oss. Massa kramar till er alla, kommer somna med ett leende på läpparna efter detta inlägg och alla de fina och stöttande kommentarerna ❤️
Men ååh tack själv finis!! <3 <3 Hoppas verkligen att allt löser sig till det bättre och som du säger så är det ingen nyhet hur barn blir till. Har man sex får man räkna med att bli förälder oavsett hur mycket man skyddar sig. Det finns alltid en risk/chans <3 STOR kram <3<3 Du är stark och bäst!!
Hej. Frågeställaren. Jag var i en liknande situation. Var 20 när jag upptäckte att jag svar gravid. Min partner kände sig inte heller redo. Men jag kunde inte ta bort lilla ärtan. Vi pratade mycket om det. Och jag kom fram till att jag inte kan. Och isf får jag leva själv med bebis. Pappan tyckte dock att det ju såklart var bådas ansvar. Och efter många om och men bestämde vi oss för att behålla. Berätta för honom hur du känner. Har även blivit gravid en gång till och genomförde då en abort. (har tre barn, 26år och varit gravid fyra gånger. Vi har väldigt lätt för att bli det verkar det som) men då fick vi jätte bra hjälp genom gen med samtal hos kurator för att komma fram till beslut. Så kan ni inte sälja bestämma skulle jag absolut tipsa om att söka hjälp hos dem med samtals stöd. Hjälpte mig /oss mkt.
Fint att du delade med dig <3 Kram 🙂
Viktigt att veta är att man aldrig ångrar ett barn som man skaffar. Det är ett megastort ansvar, men sååå värt det!! Att få älska sin lilla skatt och se honom/henne växa upp är det absolut bästa som finns. Till tjejen som skrev kommentaren; du kommer älska ditt barn ljusår mer om du väljer att behålla det, än din partner om du avslutar graviditeten för hans skull. Och vad som än händer så löser det sig, det gör det alltid. <3
Du har så rätt <3 Jättefint skrivet, kram <3
Jag var i samma situation när jag var 21, abort fanns inte på kartan & min partner var inte alls positiv till graviditeten. Nu är jag ensamstående mamma till en underbar liten människa som börjar skolan till hösten. Älskar att jag fått en sån fin gåva i mitt liv. <3
Allt löser sig till slut <3 och du har nog inte ångrat din skatt en sekund utan är tacksam för ditt beslut varje dag!? Det är jag iallafall. Ett barn är det finaste man kan få. STOR kram <3
Jag är otroligt tacksam! Han är mitt allt, mitt liv skulle inte vara detsamma utan honom. Kram <3
Förstår dig precis <3 kram kram
Usch vilken jobbig sits!
Det är nog viktigt att tänka på att relationen även blir påverkad av en eventuell abort.
Hon är rädd för att bli lämnad om hon behåller barnet, men är hon beredd på att hon kanske lämnar honom efter en abort? Hon kanske rentav börjar hata honom och blir tvungen att leva ett liv med ånger, skuldkänslor och saknaden efter ett barn hon skulle behållt.
Jag blev mamma för 6 månader sedan. Jag är 29 år och fick barn med min man. Vi har varit tillsammans i 6 år och har mer eller mindre alltid velat ha barn. Vår relation har alltid varit stark och rätt självklar för oss och även alla runtomkring men fyfan vilka prövande månader. Har funderat på familjerådgivning flera gånger och känt att det varit riktigt jäkla tufft. Det är alltså en enorm påfrestning och om han redan från början inte vill ha barn kan det bli mycket ”du har förstört mitt liv” från killens sida och så hemskt för ett barn att eventuellt växa upp till en sådan inställning från faderns håll. Ta inte lätt på beslutet men är helt på Gabriellas sida, i slutändan är det DITT val men även ditt ansvar och alla barn förtjänar att växa upp i ett kärleksfullt hem (vilket inte behöver betyda 2 föräldrar, många hade haft en bättre uppväxt med en lycklig förälder än två olyckliga) med bra förutsättningar att växa upp och bli en god individ som bidrar till samhället på ett positivt sätt.
Fundera noga och väl. Ditt beslut förändrar och påverkar inte bara ditt liv, utan din partner, barnet, din familj, hans familj och ett helt samhälle runtom barnet.
Vilket beslut du än tar så är du stark. Det är inget lätt beslut och du ska ha stort creed för vad du än väljer att göra.
Styrkekramar!
Jättebra skrivet!! <3 Så sjukt bra tankar och ord! Hoppas att tjejen som skrev detta läser din kommentar. STOR kram <3
Ett litet råd! Om du bestämmer dig för att behålla barnet, tänk igenom så att det beslutet även gäller om det skulle visa sig att du står utan din pojkvän! Om du kan tänka dig att göra den resan själv så är det ju bara att köra och hoppas att pojkvännen landar i sina känslor och väljer att vara delaktig! Om inte, så kanske det är bättre att gå och prata med någon om abort och se om du kan tänka dig det – men det är bara du som kan känna vad som känns rätt 🙂
Jättebra skrivet! 🙂 Det är väldigt sant! Kram
Jag tycker hon gör rätt i att behålla barnet om det är det hon vill göra. Att göra abort är alltid riskfyllt och risken finns att hon inte blir gravid igen när hon faktiskt försöker. 19 år är fortfarande ungt, det är inte säkert att ni två fortfarande är tillsammans om 2 år ens, även om man är väldigt kär för stunden utecklas man otroligt mycket under dessa år och kan växa ifrån varandra. Nu är det inte säkert att det blir så i ditt fall men tänk om du gör abort, sen tar det slut och när du träffar din nästa kan du inte längre bli gravid. Nu är ju detta lite in worst case men kan vara bra att tänka lite så. Behåller du barnet kommer du ha kvar ditt barn iaf, så länge du har möjlighet dvs ekonomi osv att kunna ta hand om barnet så får din kille vara med så mycket han vill. Hoppas det löser sig, stor kram!
Ja, det är ju väldigt sant! Så kloka tankar. Allt löser sig verkligen med tiden och vad som än händer kommer man aldrig att ångra sitt barn. Stor kram <3
Reaktionen som pojkvännen i frågan uppvisar är väldigt vanlig. Det finns många kvinnor som hamnar i samma sits. Avvakta lite o se om tanken på ett barn kan mogna lite. Ta gärna hjälp av personal på mvc, ungdomsmottagning eller abortmottagning. De är erfarna i denna fråga. Och det är som Gabriella skriver kvinnan som har sista ordet, det är hennes kropp o hennes hälsa. De män som inte kan tänka sig ett barn, har ett stort ansvar att se till att inga barn blir till. Lycka till.
Ja, det är så himla vanligt att killar reagerar så.. Vet så många vänner som varit i samma sits men som idag knappt minns det för att pappan är så delaktig som det bara går att bli.. 🙂 Men sedan får man ju inte räkna med att han stannar kvar men ändå.. Man kan hoppas på det bästa 🙂 KRAM <3