Som ni vet så är jag en lättstressad själ och det är något jag är väldigt medveten om och försöker jobba aktivt med varje dag. Det jag alltid gör när jag känner att jag stressar upp mig är att dricka ett stort glas iskallt vatten och ta tre djupa andetag. Jag har väldigt stresskänslig mage och det har känts av nu på senaste. Är ni som jag och stressar upp er över allt och ingenting eller kan ni ta det lite lugnare? Jag avundas alla som INTE stressar upp sig. F är ett exempel på en ostressad människa som jag känner. Han är kolugn och även i situationer där nog dom flesta HADE stressat så behåller han lugnet.

Här är en liten lista med saker som jag lätt stressar över: 

När det är stökigt hemma – Jag försöker verkligen bli bättre här men ett stökigt hem = inte bra för min stressnivå. Dessutom stressar jag alltid ner lite när jag städar. Att dammsuga är en favorit för att stressa ner..

Min hjärna låser sig ofta när jag stressar upp mig över mina sociala medier och bloggen. Jag kan känna press kring att leverera ett X antal inlägg och vill att X antal personer ska besöka bloggen osv. När jag väl stressar över detta så blir det bara värre och jag kan inte leverera något alls istället. Snacka om att det blir en ond cirkel.

Ekonomi kan jag stressa över då jag shoppar rätt mycket. Jag kan bli besviken på mig själv när jag inte följer månadens budget till punkt och pricka utan kanske slösar lite mer än vad jag sparar en månad. Detta år har vi därför valt att göra så att vi inte har exakta summor som mål varje månad utan mer ett större mål över en längre tid. Det känns skönt och jag upplever redan att jag har stressat ner lite på just denna punkt tack vare det

Jag är dålig på att ta mig iväg i bra tid när jag ska göra något och det slutar alltid med att vi får stressa ihjäl oss här hemma för att lyckas komma den tiden vi har sagt. Det är något som vi måste jobba på tillsammans, jag och F. .

Att boka upp mig på för mycket är jag expert på. Jag vill hinna träffa alla nära och kära som vill träffa mig och det slutar ibland med kaos då jag har lätt för att dubbelboka på samma dag. Jag blir också otroligt stressad när jag kommer på att jag inte har svarat på någons sms eller inte har hunnit ringa tillbaka till någon som försökt att nå mig.

Jag pratade faktiskt om min stress när jag besökte LOPPI i måndags. Det var skönt att få dela tankar och få höra lite erfarenheter kring det hela från andras perspektiv. Vi konstaterade ganska snabbt att det inte alltid är så att man faktiskt HAR mycket att stressa över utan att det snarare är så att man bygger upp för höga krav på sig själv och sedan blir besviken och inte känner sig tillräckligt bra när man inte lever upp till dom. Ingen annan har dessa krav på en utan det är något man själv har byggt upp i sitt egna huvud. Jag tror att det är så otroligt viktigt att man har vetskap om sina stressproblem just för att det faktisk ÄR ohälsosamt att stressa över saker. Det kan sluta otroligt illa om man stressar mycket under längre tid.

Jag anstränger mig verkligen dagligen för att komma ihåg att jag duger som jag är, att det jag gör är bra nog och att det inte är hela världen om jag glömmer ett sms eller inte lägger undan så mycket pengar som jag hade önskat att jag gjorde. Att det är stökigt hemma är ju också helt okej! Tur att jag är ung och har mycket tid på mig att jobba med mig själv. Jag är inte perfekt (och vet om att jag inte är det) och ingen annan förväntar sig att jag ska vara det heller. Jag ser fram emot tills jag är i mål när det kommer till att inte vara så lättstressad över saker som bara sitter i mitt egna huvud. Men med små steg så kommer jag nog dit till sist =) Det hade varit givande att få gå och prata med någon professionell gällande att hantera stress och hela den processen. Förhoppningsvis är det något jag ska göra så småningom. Just nu läser jag en bok om stresshantering (boken heter: ”lär dig leva: mindre stress och mer närvaro”) och jag tycker att den har varit givande såhär långt.

Guuud vilket luddigt inlägg det blev! Men jag vet att många av er önskar lite mer personliga inlägg så här fick ni ett. En inblick i mitt huvud och något som jag faktiskt kämpar med och mot varje dag.