Hej fina ni!

Många klagar på uppdateringen och jag måste faktiskt få klaga tillbaka. Är det något som stör så behöver man faktiskt inte läsa. Jag gör så gott jag kan och jag är inte bloggare på heltid. Jag har många gånger funderat på att bara vara hemma och blogga men jag har för mycket driv för att göra det. Jag älskar att ha många bollar i luften och jag älskar att lära mig nytt och testa nytt. Jag har ett heltidsjobb, två vovvar, ett stort hem, en man och massor med fina vänner. Ni är helt underbara och jag bryr mig om varenda en av er men samtidigt så förstår jag inte hur man kan vara så besatt av en blogg att man blir ARG när personen inte uppdaterar. Vill ni läsa och följa mig så gör det – och om inte så inte! Uppdateringen kommer förmodligen alltid att gå i perioder och självklart hade jag mer tid att skriva när jag var hemma på heltid och enbart bloggade. Hoppas att ni har förståelse för detta! Så att ni vet så gör jag det jag kan och det jag känner att jag orkar och klarar av. Bloggen är inte hela mitt liv men den är absolut en stor del av det! Jag skulle dock aldrig låta den gå ut över min hälsa och göra den till ett stressmoment. Så nu vet ni det. Och stör det er fortfarande så kan jag tyvärr inte göra så mycket åt det isåfall. 

Tråkig start på veckans första inlägg! Men kände att jag ville få det sagt. Annars så kom jag hem seeeent i natt efter att F somnade och inte kom och hämtade mig på centralstationen som han skulle. Jag var SÅ rädd. Det är så jävla olikt honom att ”glömma” mig och jag trodde ärligt talat att han var död. Jag ringde både min mamma och hans mamma i panik och grät när han inte svarade i telefonen eller någon annanstans. Hela släkten blev SÅ orolig och alla började ringa runt och fråga och söka. När jag kom in genom ytterdörren och förväntade mig att se ett lik (haha) så hittar jag honom sovandes i sängen. Hade både min och hans mamma i luren samtidigt då för att jag skulle slippa se ”det hemska” själv. FY SÅ HAN SKÄMDES. Tyckte så syndom honom när han fick ringa runt till vänner och familj och försäkra om att han varokej. Låter så jääääääääävla larvigt när jag skriver det men med tanke på att jag har känt honom i fem år och aldrig varit med om något liknande så trodde jag verkligen att något var fel. Kommer skratta gott åt denna händelse om några veckor tror jag. Idag är jag dock fortfarande lite skärrad när hela livets gång hann passera i mina tankar där jag föreställde mig hur det skulle se utan honom. Man ska uppskatta det man har! (Sitter faktiskt och skrattar nu när jag skriver detta för det låter verkligen SÅ OTROLIGT TÖNTIGT när jag skriver det, haha)

Efter jobbet ska vi träna och sen ska paket hämtas och kylen ska fyllas inför veckan. Önskar er en underbar dag så hörs vi lite senare! Stor kram!

Fortsätter i mammas hälsospår och trycker i mig gröt till frukost. Det tar verkligen emot och jag gillar verkligen inte smaken och konsistensen. Massor med kanel och hampafrön hade jag på iallafall. 

Mina hårfavoriter – HÄR, HÄR och HÄR. Använder dom alltid när jag ska locka håret (+värmeskydd och spray). Tangle teezern har verkligen varit min räddning sen jag blev håröm för ett par år sedan.