Gabriella Joss Gabriella Joss
AllmäntKreta 2017

Ljuvliga dagar

Gud så vi har njutit under denna resa. Jag har verkligen känt ”SEMESTER” på riktigt. Det känns jobbigt att vi ska åka hem snart och att F ska jobba igen. Man hamnar som i en liten bubbla när man får umgås såhär villkorslöst med sin familj och inte behöver tänka på mer än att äta, bada, sola och ha det gott. När jag ser blider från Sverige så känns det som en helt annan värld. Hemma har hösten kommit och jag ser både regn och gula löv på marken. Det ska bli mysigt det med faktiskt. Borta bra men hemma bäst! Men ja, ni förstår nog ändå den där känslan av att vilja vara borta liiiite längre. Vi har redan bestämt att vi ska boka in två veckor nästa gång vi åker iväg någonstans.

Hur mår ni? Har ni kommit in i vardagsrutinerna med jobb/skola/förskola än? Önskar er en toppen dag! Stor kram <3

21586072_10214076717253297_204249168_n

21586311_10214076716973290_1224180247_n

Skriv kommentar

  1. Johanna

    Jag har jobbat nu i tre veckor efter ett års föräldraledigt men på söndag åker vi till Kroatien 😄 ska bli såå härligt då det bara regnar här uppe i norr och man blir ju inte mindre sugen när man ser dina härliga bilder 😍 kram

  2. Matilda

    Så härligt! Vi åker till kreta nästa lördag och blir borta i två veckor. Det är första utlandsresan tillsammans för mig och min sambo. Och för vår son som blir ett när vi är iväg. Vi längtar efter sol och bad, men allra mest efter att få vara tillsammans konstant i två hela veckor!

  3. Marta

    Jag började skolan redan 20 augusti och vi har faktiskt kommit in i rutinerna jätte bra. Var en sjuklig person förr men nu har jag mått så bra och verkligen njutit av att kunna göra allt jag vill göra : ) saknar dock familjen jätte mycket så det blir alltid en extra lång mys stund med familjen när man kommit hem. Det är så härligt att verkligen MÅ BRA.
    Önskar dig och din familj en fin kväll < 3

  4. Emilie

    Så härligt det ser ut!! Vi är oxå sugna på att ta en tur till solen, men får vänta tills vår bebis är ute o blivit lite större! Undrar vilket hotell ni bor på om det är barnvänligt även för barn 3-5 år? Rekommenderar ni det? 😃 Ha en härlig semester!!

  5. emma

    åh vad härligt med semester och att ni verkligen har njutit till fullo. vi hade tänk att åka i somras men jag har en rätt jobbig graviditet så vi sket i det. känns onödigt att åka iväg om man bara har ont. såå jag ser verkligen fram emot en solsemester sen när barnet i magen blivit lite äldre. Just nu går jag bara hemma i väntan på bebis. har 27 dagar kvar till BF. Så mina dagar är rätt långa och tråkiga. man vill bara att tiden ska gå lite fortare. kraam

    1. Gabriella Joss
      gabriellajoss

      Ja, det har varit helt underbart <3 tycker ändå att det är bra att du lyssnade på din kropp och inte pressade dig själv att åka. <3 Förstår det! Ni har ju mängder med tid att göra sådant så stressa inte alls 🙂 förstår att dagarna känns långa nu men snart är bebis ute <3 stor kram! du gör det så bra

  6. Helena

    Hur löser ni det med hundarna när ni är borta? Bot också i Umeå och är extremt mån om mina hundar. Har hittills inte hittat något pensionat som verkar vettigt :/

    1. Gabriella Joss
      gabriellajoss

      Min lillebror har hand om dom <3 hade inte heller vågat ge bort till något pensionat då jag inte heller hittat något där omkring som känns helt bra tyvärr :/ kram

  7. Hannele

    Ja tillslut så har vi kommit tillbaka till rutinerna igen och denna gång så suger det då vi har haft en fantastisk sommar tillsammans även om det inte har varit någon riktigt sommar med fint väder men att vi har fått varit tillsammans och ja myst massor förut så längtade jag tills rutinerna kom tillbaka för det var för det mesta bara kaos hela tiden men inte i år 😊 men snart ska vi åka iväg på semester och bara hänga, det ska bli skönt..bort från alla tråkiga måsten.

    1. Gabriella Joss
      gabriellajoss

      Förstår det <3 underbart att ni fått njuta av sommaren ihop iallafall. Ja, semester är typ det bästa som finns 😀 kram <3

Visa alla 16 kommentarer
AllmäntGravid med bebis nummer tvåKreta 2017

Att vara orolig när man är gravid

Att släppa oron under tidig graviditet är inte så lätt och igår fick jag faktiskt två frågor om just det från er. Om hur jag gjorde för att släppa det och försöka att inte oroa mig för missfall bland annat.

Jag kan ju börja med att skriva att jag aldrig släppte det helt. Jag gick runt och oroade mig för precis allt och hela tiden. Jag var så glad över att äntligen ha blivit gravid igen och ville inget annat än att bebis skulle stanna i magen. Vi gjorde ett tidigt ultraljud och efter det kände jag mig glad och lugn! Bara ett par dagar senare kom den dock krypandes igen. ”Tänk om något har hänt med bebisen eller om den har slutat leva efter att vi gjort ultraljudet”. Det var nog då jag bestämde mig för att jag inte kan påverka så mycket utan att det som händer kommer att hända. Just en graviditet kan man inte ha kontroll över och det är bara att acceptera hur svårt det än är.

Efter detta blev det lite lättare. Jag började ”koppla bort” graviditeten mer och vissa dagar glömde jag helt av att jag ens hade plussat. Hade så fullt upp med Jason om dagarna och annat att göra. På kvällarna kunde oron komma över mig igen men då tänkte jag bara att jag inte kan påverka det och att jag helt enkelt får vänta och se. Dom flesta graviditeter går ju bra och får man missfall så kanske inte bebisen var helt frisk ändå och hade haft enorma problem utanför magen. Kroppen är smart och man får lita på den. Sedan tänkte jag också på att missfall är så naturligt och att om det skulle hända mig skulle jag kunna gå vidare från det precis som alla andra som gått igenom ett missfall. Jag skulle inte dö även om det skulle kännas så ett tag efteråt.

Många av er skrev att jag skulle våga vara glad över min graviditet. Att om jag väl skulle få missfall och bli ledsen så skulle jag bli ledsen oavsett om jag hade tillåtit mig själv att vara glad för vårt plus på stickan eller inte. Jag kunde faktiskt inte riktigt låta mig själv vara glad och det är jag ledsen för i efterhand. För det är ju faktiskt sant. Man kan inte riktigt slösa med glädje och händer något så blir man ju ledsen i vilket fall som helst..

Vecka 12 kom vi fram till rätt så snabbt ändå och det var en milstolpe för mig. Jag vet att vad som helst kan hända även efter det men för mig var det en vecka att andas ut i. Jag kände mig lugnare. Orolig var jag fram tills att jag började känna regelbundna rörelser men lugnet spred sig ändå på något vis i hela kroppen. Sedan släppte orostankarna helt nu efter vårt RUL och det var nog ganska snabbt efter det jag började känna bebis rörelser varje dag och ofta.

Jag tror inte att man kan låta bli att oroa sig om man är orolig av sig som person, har gått igenom ett missfall eller liknande tidigare eller har haft en lång väg till graviditet. Det är ju SÅ stort och man får på något vis sådan kärlek till sitt lilla barn med en gång trots att man inte ens kan kalla det för ”barn” i så tidiga veckor som missfall oftast sker i. Jag tror bara att man får acceptera att man inte kan kontrollera eller göra så mycket, njuta av lyckan och nuet så gott man kan och hoppas på det bästa. Lita på sin kropp och på att den oftast vet bäst. Jag har som sagt inga supertips men det var såhär jag tänkte iallafall. Tycker att man ska prata och skriva mer om detta i överlag. Hade själv uppskattat att läsa något liknande när jag satt där livrädd och grät över risken för missfall. Man är långt från ensam även om man kanske känner sig ensammast i världen ibland.

Oroade ni er första veckorna efter att ni hade plussat? Berätta gärna! Kram

21616812_10214076717173295_625450042_o 21622356_10214076717573305_439423815_n21684365_10214076717453302_566992379_o

21616705_10214076717373300_606856112_o21586192_10214076717813311_278612621_n21618552_10214076717213296_1339128853_o

Skriv kommentar

  1. Emma

    Min första graviditet (efter långt kämpande men på första IVF:en) oroade jag mig otroligt nog inte alls. Första syskonförsöket i höstas slutade i missfall och andra försöket lyckades inte alls. Nu är jag gravid efter tredje försöket och har haft några små blödningar och fått göra en massa vaginala ultraljud och ta prover men det gör mig bara mer nervös nästan för det är för tidigt för att se något säkert. Försöker släppa det men är rädd att inte se några hjärtslag på det planerade ultraljudet nästa fredag via ivf-kliniken. Vill vara glad men det är svårt.

  2. Emma Zetterqvist

    Jag är i v.11 (10+5), jag oroar mig än… har ibland molande känsla å får panik så fort jag tänker på tänk om barnet har slutat utveckla sig å om den är död…. jag försöker att inte tänka på det men är livrädd för de är min andra graviditet efter 3 missfall :-/

  3. Felicia

    Sitter här och googlar en massa och hittade ditt inlägg här. Vi har försökt i två år att få en liten bebis, men det har aldrig gått vägen, tills nu. Här sitter vi lyckliga i vecka 7. Men så himla oroliga, vill knappt prata om de med vänner innan jag vet att den ens är där liksom.. sån skräck.. 🙁

    1. Gabriella Joss
      gabriellajoss

      Åh förstår 🙁 <3 tänk på att OM du får missfall så vill du nog prata med dina vänner. Hade inte låtit mig själv bli stoppad av att berätta om lyckan bara på grund av rädslan för det. Dina vänner är ju just vänner av en anledning. Förstår verkligen hur du menar men njut istället <3 du kommer ändå bli ledsen OM något skulle hända så låt inte sorgen och rädslan ta över det som är så fint och lyckligt här och nu. I dom allra flesta fall så går ju allt dessutom jättebra. STOR Kram <3 <3 <3 och stort lycka till <3

  4. Agnes

    Jag gick till v 11 med mitt första barn när jag fick missfall. Vi hade planerat hur vi skulle berätta för våra föräldrar veckan därpå. Jag hade velat ha barn i aå många år så de var som ett slag i magen. 1 månad efteråt så plussade jag och jag var livrädd och vågadr knappt andas. Födde min efterlängtade dotter Elli för två veckor sedan och hon är det finaste och vackraste jag har skapat hittills i mitt liv. Det var helt enkelt inte meningen första gången, men fy vad hemskt de var ❤️

    1. Gabriella Joss
      gabriellajoss

      Men gud 🙁 <3 så stark du är som gått igenom det <3 Åååååh grattis till lilla Elli!!!! SÅ SÅ SÅ SÅ underbart. Stort grattis <3<3

  5. Cecilia

    Gulliga Gabriella, jag hade hemska tankar och mardrömmar när jag var gravid främst med mitt första barn. Jag förstår dig till fullo att du är orolig för sötnöten i magen ❤️ en blivande Mammas lott tyvärr. Stor kram!

  6. Hannele

    Oja! Var orolig i början och hade svårt att njuta då vi hade ett missfall bakom oss men ju mer tiden gick så blev det lättare men andra graviditeten så var jag lite orolig men efter första ultraljudet så blev jag lugn 😊

  7. Marie

    Ja absolut. Jättemycket! Speciellt eftersom vi var tvugna att göra IVF(ICSI) och då känns det extra nervöst och oroligt. Så mycket jobb och pengar som ligger bakom det då. KRAM

  8. Lina - Graviditet och Inspiration

    Jag är i vecka 15 nu och har varit på vårt andra UL precis. Nu börjar oron släppa men de första veckorna var hemska. Vågade inte vara glad för jag tänkte bara på allt som kunde hända. Men nu har jag bestämt mig för att bara glädjas. Händer något så får jag hantera det då. Nu vill jag bara njuta av att jag har en frisk liten bebis i magen.

  9. Millie

    Jag va precis likadan! Men värst va med andra barnet, med första visste man inte allt för mycket och man va mest bara i nuet men med andra barnet förstod man mer vad man kan förlora så jag gjorde tidigt ultraljud men de hjälpte inte min oro, Jag va rädd att något skulle hända under nästan hela graviditeten, kanske för att jag hade en nära vän som förlorade sitt barn bara dagen innan hon skulle sättas igång så tror att de ökade på hela rädslan lite extra. Men ett par veckor innan beräknad förlossning så va jag så lugn å va inte alls rädd. Måste bara säga att du är så vacker som gravid och såklart annars med ❤ lycka till med allt kram!

    1. Gabriella Joss
      gabriellajoss

      Nej men ellerhur! Så är det verkligen <3 tack för att du delade med dig och tusen tack! Blir så himla glad, stor kram 🙂

  10. Anna

    Jag fick missfall i vecka 7 i min allra första graviditet, vi var så himla ledsna båda två. Sen blev jag gravid en månad senare och den graviditeten gick fint och vi fick vår dotter. Nu är jag gravid i v 20+6 med andra barnet och än så länge ser allt jätte bra ut och vi hoppas såklart på att allt blir bra denna gång med. Men klart man oroar sig för missfall hela tiden. Är mycket lugnare nu dock efter andra ultraljudet där bm sa att allt såg perfekt ut med vår lilla kille där inne. 😍

    1. Gabriella Joss
      gabriellajoss

      Åh förstår det 🙁 så starkt att ta sig vidare från det!! <3 fina du.. Och åååh grattis!! SÅ SÅ underbart. Så glad jag blir för er skull. Massor med kramar 🙂 <3

  11. Sara

    När vi blev gravida var det oplanerat och jag kan inte påstå att jag minns om jag var orolig eller inte men troligtvis inte. När vi bestämmer oss för att ge V ett syskon tror jag att jag kommer vara mer orolig eftersom det säkerligen blir mer planerat, om du förstår? Sedan tror jag man gör bäst i att försöka fokusera på annat och hålla sig sysselsatt, att oroa sig kommer inte göra någon nytta även om det säkert är lättare sagt än gjort. ☺

    1. Gabriella Joss
      gabriellajoss

      Förstår absolut 🙂 <3 man vet ju också mer vad man har att förvänta sig när man är/ska bli gravid igen så då står mer på spel eller vad man ska säga 🙂 kram

  12. Johanna

    När jag väntade I (nu 17mån) blev jag glad över plusset… (och chockad för vi trodde vi missat ägglossningen och tänkte först börja försöka månaden efter) men sen ör jag en orolig själ,så jag tackade varje dag för stt bebis ville vara kvar i magen,men tog ändå inte till mig bebisen helt och gladdes inte till hundra procent. Jag var rädd att älska barnet helt enkelt. Men efter RUL 2 (1an var en dålig historia, lite för tidigt..) så började jag våga glädjas ännu mer.

    Det är nog mitt klokaste råd. Är du gravid, var glad där och då. Om framtiden vet ingen, men just nu har du liv i din mage och det är fantastiskt. <3

  13. Tess

    Oja, jag är nog en sån som oroar mig för allt. Jag måste jobba hårt för att vara i nuet och njuta av vad jag har just nu. Min oro tog inte slut under hela graviditeten. Och nu sitter jag här med min nyfödda son i famnen och oron byter skepnad till den ständiga oron att förlora någon av alla jag älskar. Han tillhör den skaran nu. Sen är det väl en del av att vara mamma. Oron hjälper oss skydda våra barn. Tror det var Knivlisa som skrev i nått reportage i Vi Föräldrar att hon inte skäms för att vara hönsmamma eftersom det hjälper henne förutse och förebygga olyckor och skaderisk. Nått sånt. Jag håller med. Det är klart det är jobbigt att vara orolig hela tiden, men det håller mig också alert på vad som KAN hända.

    1. Gabriella Joss
      gabriellajoss

      Åh förstår det <3 jaa, när bebis väl är ute så oroar man sig för massor av annat. Och sluta oroa sig gör man nog aldrig heller. Du har faktiskt rätt 🙂 så är det ju! Kram kram <3

  14. Therese Nordin

    Oro var min vardag. Efter att äntligen blivit gravid efter 3 år med IVF så var allting otroligt läskigt. Hjälpte inte att jag hade haft 2 missfall och när jag började blöda i v6 gick hela min värld under. Åkte in och ut på gynakuten i flera veckor för att jag blödde, men bebisen levde! Han ligger nu och sover och blir 4 veckor på fredag 🙂

  15. Matilda T

    Jag oroade mig ganska länge, någonstans efter vecka 16 började jag bli lugn men jag hade hyperemesis gravidarum (extremt illamående) och kräktes massor och gick ner i vikt så jag var rädd av den anledningen, trodde inte bebis fick i sig tillräckligt. Allt gick iallafall bra, födelsevikt 3975g, och nu är vår lilla tjej 5 månader, fullt frisk och mår jättebra 🙂

  16. Ayla Wallin

    Jag trodde innan jag blev gravid att jag skulle oroa mig jättemycket den första tiden, men jag fick hyperemisis så jag spydde 15 ggr/dygn och bodde på sjukhus från v.7- 17 med dropp 12h/ dygn. Så vi fick även endel extra ultraljud. Jag var såklart orolig ibland men för det mesta tänkte jag bara på att klara av dagen ♡ Jag vet att du mådde väldigt dåligt när du väntade Jason, hade du också hyperemisis? Blev denna graviditet annorlunda? Jag vill verkligen skaffa ett syskon till våran son framöver men jag är LIVRÄDD att bli så sjuk igen som jag blev.
    Jag älskar att titta på och följa er, ni är underbara☆ så roligt att följa någon som är lika gammal och lever så lika med ändå så olika liv. ha det bäst kram♡

    1. Gabriella Joss
      gabriellajoss

      Ja, det förstår jag <3 jag mådde sämre med Jason än denna graviditet trots att jag mådde SKIT och spydde typ dygnet runt i början med denna bebis i magen med. Men det gick över snabbare denna gång och jag tog mig igenom det lättare. Det är HEMSKT att må sådär dåligt. FY 🙁 <3 <3 och jag var livrädd över att denna graviditet skulle vara likadan med illamåendet men nu när jag är igenom det är jag så glad och det har varit så värt det <3 tusen tack fina du, blir så glad 🙂 STOR kram <3

  17. Hanna

    I fredags plussade vi äntligen efter att ha försökt i 2år och har haft det så tufft under den tiden, två missfall och mycket frustration över att inget vill gå som man själv vill. Nu hoppas vi att den vill stanna kvar och vi äntligen får bli tre i maj.

    Det är så skönt att läsa sådana här inlägg, jag försöker verkligen tänka på annat än att oroa mig just nu men det är lättare sagt än gjort <3

    1. Gabriella Joss
      gabriellajoss

      Men stort grattis!!!! <3 <3 håller alla tummar och tår för er och berätta gärna hur det går längs vägen <3 stor kram 🙂

  18. Emma

    Ja men gud vad jag oroade mig mycket i början. Vi försökte i 6 månader, vilket inte är länge men det var jobbiga månader för oss iallafall. Jag var så orolig och kunde absolut inte njuta av graviditeten förens vi gjorde ultraljud i vecka 12. Vi gjorde även ett ultraljud i vecka 8 och det gjorde att jag släppte oron lite men jag var fortfarande ganska orolig. Nu går jag in i vecka 37 imorgon och det är så nära att få träffa våran bebis ! 😍😍

  19. Josefine

    Precis plussat och SÅ orolig du har så rätt i de du skriver och väldigt skönt att läsa. Man är nog bara så rädd om de man har och redan nu älskar bara tanken på att en till liten bebis skall komma.
    Kram o tack för ett pepp-inlägg!

  20. Elin

    Hej 😊.
    Jag har lite frågor angående din graviditet och syn på kroppens förändring. Jag precis som du väntar mitt andra barn (v.7 nu). Jag vet att detta bara är ytligt men kan ändå inte låta bli att känna så här. T.ex så hatar jag att behöva känna mig tjock igen, speciellt dom första veckorna när man mest känner sig lite småfet. Jag tycker det är jobbigt och känner mig obekväm att vara naken inför min sambo. Hur känner du för detta? Är det något som bekommer dig eller känner du dig tillfreds med det 😊. Undrar även hur du känner inför kropppens ev förändringar efter graviditeten. Oroar det dig att inte få tillbaka din gamla kropp som den en gång var. Tack för en bra blogg 😊

    1. Gabriella Joss
      gabriellajoss

      Jag är inte obekväm alls med att vara naken framför F MEN jag trivs inte i min egna kropp alls som gravid. Längtar efter att få min mage tillbaka, känna mig lätt och nätt igen, inte ha stora, ömma och svullna bröst, inte ha vätska överallt. Ja, du förstår <3 Jag känner ingen hets gällande utseendet egentligen men KÄNSLAN av att ha sin kropp för sig själv, känna sig bekväm i sin kropp och slippa vara stor och tung saknar jag 🙂 <3 du är långt ifrån ensam att känna så. Kroppen förändras både under graviditeten och efter och man kan ju inte påverka så mycket vad som händer egentligen. Eftersom att jag återhämtade mig så bra efter Jason och "fick tillbaka" min kropp igen osv så känner jag mig ganska säker i att jag ska få det denna gång med. Det är dock inte utseendet som lockar mig mest utan känslan av att vara JAG igen eller vad man ska säga. Kommer att låta återhämtningen ta den tid den tar och boosta kroppen med bra och god mat (och unna mig såklart), motion och träning. Och till sist kommer jag nog att vara bekväm igen. Kram och tusen tack för fina ord <3

  21. V9

    Oron finns väl alltid där tycker jag. Bara för man kommer förbi dom.där 12 veckorna behöver det ju inte betyda att allt kommer gå super. Nu fick jag ju missfall i vecka 9 för några månader sen och det var ett av dom värsta ögonblicken i mitt liv. Man fattade nog innerst inne när man va på väg till akuten den där helgdagen att det var missfall på gång men man tar inte in det förrän de säger att det verkligen ÄR ett missfall. Då rasade ju allt. Man bygger upp så mycket redan innan och tänker sig ett liv med den här lilla bebisen, för mig är det en bebis jag förlorade även att det va i v 9 ”bara”. Men det va vår bebis. Fortfarande jobbigt när man tänker på det, men vi försöker med syskon fortfarande så hoppas det tar sig snart. Hoppas ni har en fin semester.

  22. Amanda

    Hej! Ni är så underbara och fantastiska! Vi väntade vårt andra barn och vi fick missfall i v12.. det var ett MA där kroppen inte förstod att fostret inte levde längre, utan allt fortsatte att växa förutom fostret. De sa att fostret dog tidigt. Men du ser vi fram emot att plussa igen snart!
    Kramar till er💕

  23. Rebecca

    Så bra skrivet, precis vad jag behövde läsa just nu <3 jag är gravid i vecka 7 efter en IVF-behandling och är väldigt orolig, men du har så rätt i det du skriver och jag försöker tänka likadant. Längtar tills efter vecka 12, tror att jag kommer känna mig lite lugnare då även om oron mer eller mindre alltid lär finnas där. Stort grattis och lycka till med lillasyster <3 kram!

    1. Gabriella Joss
      gabriellajoss

      Så kul att du gillade inlägget 🙂 <3 kommer att gå så bra!! Berätta gärna hur det går längs vägen <3 håller tummarna för er 🙂 tack och kram!

  24. Julia

    Jag oroade mig fram till vecka 12, sedan släppte det. Dock kom oron tillbaka när lillan var ute – psd och allt annat som kan hända. Jag oroar mig fortfarande, men på en ”hälsosam” nivå. Pratade med min mamma, som sa att man alltid kommer vara orolig för sina barn, att det är en del av föräldraskapet 🙂

    1. Gabriella Joss
      gabriellajoss

      Ja, man slutar ju aldrig oroa sig och det blir nästan värre när man har sitt lilla hjärta på utsidan <3 tror också det, kram

Visa alla 52 kommentarer
AllmäntKreta 2017

Lite bilder

21691008_10214076716693283_1290506350_n

En trött Jason efter en heldag av bad. Vi badar verkligen hela tiden här och han älskar det. Jag och F är dock tröttare än honom på kvällarna och han har lyckats hålla sig vaken till typ 22.00 varje kväll. Men det är dom flesta barnen här så det är bara roligt att han orkar =)

21586089_10214076716853287_139634006_n

Så fint med alla olivträd som finns precis överallt!

21584709_10214076717013291_329613578_n

Nu när jag är gravid så är mina favoritbadkläder helt klart dom från Love by Lola. Tycker att dom är bekväma och inte trycker åt någonstans. Har två par bikinis därifrån med mig.

21586198_10214076716373275_76122392_n

Vi åt moussaka på hotellet och det var faktiskt ganska gott. Man fick dock enorma portioner så vi orkade knappt hälften.

21624358_10214076716533279_741960625_n

Nybadad kille! <3

21584805_10214076716573280_996868374_n

Lilla lillasyster i magen. Igår gick vi in i vecka 23 och det slog mig att jag inte ens har bloggat om vecka 22. Andra graviditeten är verkligen helt annorlunda och man har inte alls lika stenkoll på veckorna. Kommer ihåg när jag väntade Jason och satt med appen hela tiden och tänkte att ”imorgon byter vi vecka” och ”åh, tänk att nästa vecka kan bebisen göra det där och väger såhär mycket”.. Nu har jag inte koll alls, hehe.

21621985_10214076717893313_1884382074_n

Känna lite på vattnet.

21622271_10214076717853312_1788365713_n

Solnedgångarna här är så fina. När solen sedan väl går ner så blir det sååå mörkt. Det är så mysigt här.

21584801_10214076716653282_480158310_n

21553295_10214076716413276_618879087_n

Här skulle vi precis bege oss mot Lollo och Bernie-disco. Jason tyckte att det var jätteroligt och var så glad hela tiden. Mitt hjärta skuttar av kärlek och lycka när jag får se honom sådär full i glädje på livet.

21584742_10214076717053292_1494026298_n

Skriv kommentar

  1. Malin

    Så härligt det ser ut! Vi åker till Kreta på söndag! Hur varmt är det? Är det kofta på kvällarna som gäller, eller är det varmare?
    Hoppas ni får fina sista dagar!

    1. Gabriella Joss
      gabriellajoss

      Härligt 🙂 nej det är sååå varmt! Svettas ihjäl dag som kväll! Är typ 29-31 grader hela tiden känns det som, kram

Visa alla 6 kommentarer
AllmäntDagens fråga

Undrar du något?

Jag svarar ju på alla kommentarer i kommentarsfältet som ni vet men är det något speciellt ni undrar så tänkte jag svara på lite frågor nu i dagarna. Undrar ni kanske något om denna resa, hotellet, husbygge, att vara gravid igen – vad som helst!? Tveka inte att fråga så svarar jag på frågor i ett eget inlägg nu framöver. Stor kram! <3

21682705_10214076716293273_2048879695_o

Skriv kommentar

  1. Songul

    Hej jag och min kompis tänkte åka till Barcelona första veckan i december hur är det där då? Skulle du rekommendera att åka dit i december eller skulle du heldre åka till London då?

  2. O

    Vet ju att du och F är supertighta, men finns det något du inte kan göra/känner dig bekväm med framför honom? Typ rapa, fisa och ja, vad som helst haha 🙂 kram

  3. Hannele

    Gjorde du någon efterkontroll efter du hade fått Jason? Om inte varför? *nyfiken* och kommer du i såna fall göra det när du har fått barn nr 2?

    Du skrev förut om amningen med Jason, ammar du fortfarande honom och kommer du amma honom sen också när lillasyster kommer? 😊

  4. Matilda

    Har länge velat unna mig en hårförlängning och hade mer än gärna tagit emot dina tips kring detta. Vad har du testat och vad tycker just DU är bäst?
    Kram

  5. Aya

    Hej fina! <3 har följt dig så otroligt länge men aldrig riktigt kommenterat och varit aktiv om man säger så hahah, tror jag klickade in på din instagram redan innan du va gravid med Jason så de va ett tag sen! Men min fråga är: blir du någonsin orolig över att Jason kommer tycka att det är jobbigt med ett så offentligt liv? Kram <3

  6. Sofie

    Jag undrar om du skulle kunna skriva lite om skillnaden mellan första och andra graviditeten? 🙂 lite hur du mår, kroppen, hir du tänler osv. Vore superintressant! Har själv ett barn och skulle så gärna vilja ha ett syskon, men känner mig livrädd för att bli gravid igen då jag mådde så fruktansvärt dåligt sist och spydde hela graviditeten. Du verkar så himla härlig, behöver pepp!

  7. Ronja

    Åh, älskar att ställa frågor, haha! <3 Här kommer några:
    Var det en självklarhet att du skulle ta Fs efternamn då ni gifte er (ingen aning vad du hette innan)? Och du skrev något i stil med "lillasyster J" (min gissning är Juliette eller Jasmine förresten, hihi), tänker ni ha initialerna JJ som tema på era barn? Tänkte då ni vill ha många så det kan ju bli svårt senare att hitta namn på "j". ☺
    Ha en bra resa och vecka!

  8. Elin

    Hej!
    Jag undrar när du bestämde dig för att publicera bilder på Jason på bloggen/instagram? I början doldes hans ansikte om jag inte minns fel! Vad fick dig/er att ändra åsikt? 🙂 Kram

  9. Emma

    Kan du inte skriva lite inlägg om vad du tycker man behöver köpa innan bebis kommer, hur mycket kläder osv. Samt vad ni tänkt packa i er BB väska. Är gravid med första barnet och har så mycket frågor.

    Har också en annan fråga om inte du kan svara på den kanske någon annan läsare kan. Jag är nu gravid och både rider och går på zumba. Hur länge kan man fortsätta med detta när man är gravid? 🙂

  10. Alva

    Har du någonsin fått negativa kommentarer från personer i din närhet kring att vara ung mamma, gifta sig ung osv? Jag fyller snart 20 och tycker att de allra flesta i min närhet pratar ”illa” om att vara ung mamma. Jag själv vill absolut vara ung mamma och om jag kan få barn vill jag bli gravid inom en snar framtid. Men så himla tråkigt att folk runt om kring en ser det som något negativt. Så berätta gärna om dina erfarenheter!
    Kram =) <3

  11. Sara

    Hej!
    Kan du inte berätta om senaste bvc besöket med Jason? Hur lång är han? Väger han? huvudomfång?
    Följer han sin kurva?

    Älskar din ärlighet ❤️
    Massa kramar!

  12. Emma

    Du har säkert fått den här frågan hundra gånger, men hur gör ni med bilstol till Jason när ni reser? Jag tänker mest resan från flygplatsen till hotellet. Vi har eventuellt tänkt resa nästa sommar (till Gran Canaria), men jag är lite rädd för om man måste ha barnen i knät, eller hur det funkar. De har ju inte riktigt samma bilsäkerhet i många andra länder.

  13. Victoria

    Hej! Så otroligt vacker du är med din lilla mage 😊 Tänkte bara fråga om du slutat visa ansiktet på Jason på dina bilder som du lägger ut och vad är isf anledningen?

  14. Madeleine

    Hej Gabriella!
    Jag undrar hur ni ska göra när lillasyster kommer, ska ni alla sova i samma säng?
    Eller ska ni flytta över Jason till ett eget rum?
    Kommer han inte vakna av att baby vaknar på nätterna?
    Stor kram och grattis igen till nya bebisen i magen 🤗💓

  15. Sara

    Vill gärna ha tips på resa med barn! Ni har ju rest en hel del med Jason 🙂 Tips på hur man gör flygresan lätthanterlig framför allt! Ska snart flyga med en 4-månaders nämligen 🙂

  16. Sofia

    Kul med frågestund! 😍
    -Skulle inte Fjodor börja plugga nu i höst?
    -Har också för mig att du vill plugga? Till vad och när?
    -När börjar Jason dagis?
    -Vill inte du ta körkort? Det underlättar ju så i vardagen 😊
    Kram 💛

  17. J

    Hej! Jag undrar vad lillasyster ska heta 🙂 sen oxå om det är möjligt att få träffa o lära känna dig, du verkar vara en toppentjej! Kram<3

Visa alla 42 kommentarer
AllmäntKreta 2017

Varför har det varit tyst här inne?

Hej fina!

Förlåt för ett sent inlägg men jag har inte kunnat blogga fram tills nu.. Så tråkigt! Hela vimedbarn.se har haft lite strul och det är därför inga inlägg har dykt upp. Men nu så! Hur mår ni? Vi mår toppen och njuter av en av våra sista två heldagar här. På torsdag bär det av hemåt men det känns härligt att vi iallafall har någon dag som ligger framför oss. Jag har redan börjat kika på nya resor! Blir alltid sådan när vi är eller har varit någonstans. Man vill bara vara i värmen och blir nästan beroende av allt som en sådan här familjeresa innebär. Men ja, det är bara drömmar och nu kommer vi nog inte åka iväg på ett bra tag. Huset och allt som har med det att göra ska ju fixas och ordnas med och dessutom så blir vi ju fyra om bara ett par månader. Det är mycket fint som ligger framför oss nu.

Men ja! Nu ska vi njuta av våra sista dagar här iallafall. Känner mig så galet mycket mer gravidsvullen och vätskefylld när det är såhär varmt. haha. Kollade ner på mina fötter och vader igår och fick nästan en chock över hus stora dom kändes.. Men det är det värt för att få vara här 😉 Älskar ju sol och värme så mycket!

Önskar er en härlig dag! Kram!

21621963_10214076717133294_1432815967_n

Skriv kommentar

  1. Elin

    Så himla fint verkligen! Och så mysigt ni verkar ha.

    Jag skriver mycket på min blogg om djupa och känsliga ämnen, jag delar med mig av erfarenheter och hoppas kunna styrka och inspirera personer i samma situation. Kika gärna in! Kram

×

Om Gabriella Possler

Hej på dig och vad kul att du har hittat till min blogg! Jag är 25 år, lycklig i livet och mamma till två underbara barn. Bor i mitt drömhus som byggdes 2017/2018, jobbar som mäklarkordinator och driver en av Sveriges största bloggar. Hoppas att du ska tycka att det är kul att hänga med i både med och motgång, ta del av min träning, goda recept, livet med barn och att bolla allt samtidigt som mamma och egen företagare. Kram!


SAMARBETSFÖRFRÅGNINGAR
[email protected]


INSTAGRAM:
@gabriellajpossler


Policies
Cookie- och integritetspolicy


BANNERANNONSERING
Kontakta Stylewish