Att släppa oron under tidig graviditet är inte så lätt och igår fick jag faktiskt två frågor om just det från er. Om hur jag gjorde för att släppa det och försöka att inte oroa mig för missfall bland annat.
Jag kan ju börja med att skriva att jag aldrig släppte det helt. Jag gick runt och oroade mig för precis allt och hela tiden. Jag var så glad över att äntligen ha blivit gravid igen och ville inget annat än att bebis skulle stanna i magen. Vi gjorde ett tidigt ultraljud och efter det kände jag mig glad och lugn! Bara ett par dagar senare kom den dock krypandes igen. ”Tänk om något har hänt med bebisen eller om den har slutat leva efter att vi gjort ultraljudet”. Det var nog då jag bestämde mig för att jag inte kan påverka så mycket utan att det som händer kommer att hända. Just en graviditet kan man inte ha kontroll över och det är bara att acceptera hur svårt det än är.
Efter detta blev det lite lättare. Jag började ”koppla bort” graviditeten mer och vissa dagar glömde jag helt av att jag ens hade plussat. Hade så fullt upp med Jason om dagarna och annat att göra. På kvällarna kunde oron komma över mig igen men då tänkte jag bara att jag inte kan påverka det och att jag helt enkelt får vänta och se. Dom flesta graviditeter går ju bra och får man missfall så kanske inte bebisen var helt frisk ändå och hade haft enorma problem utanför magen. Kroppen är smart och man får lita på den. Sedan tänkte jag också på att missfall är så naturligt och att om det skulle hända mig skulle jag kunna gå vidare från det precis som alla andra som gått igenom ett missfall. Jag skulle inte dö även om det skulle kännas så ett tag efteråt.
Många av er skrev att jag skulle våga vara glad över min graviditet. Att om jag väl skulle få missfall och bli ledsen så skulle jag bli ledsen oavsett om jag hade tillåtit mig själv att vara glad för vårt plus på stickan eller inte. Jag kunde faktiskt inte riktigt låta mig själv vara glad och det är jag ledsen för i efterhand. För det är ju faktiskt sant. Man kan inte riktigt slösa med glädje och händer något så blir man ju ledsen i vilket fall som helst..
Vecka 12 kom vi fram till rätt så snabbt ändå och det var en milstolpe för mig. Jag vet att vad som helst kan hända även efter det men för mig var det en vecka att andas ut i. Jag kände mig lugnare. Orolig var jag fram tills att jag började känna regelbundna rörelser men lugnet spred sig ändå på något vis i hela kroppen. Sedan släppte orostankarna helt nu efter vårt RUL och det var nog ganska snabbt efter det jag började känna bebis rörelser varje dag och ofta.
Jag tror inte att man kan låta bli att oroa sig om man är orolig av sig som person, har gått igenom ett missfall eller liknande tidigare eller har haft en lång väg till graviditet. Det är ju SÅ stort och man får på något vis sådan kärlek till sitt lilla barn med en gång trots att man inte ens kan kalla det för ”barn” i så tidiga veckor som missfall oftast sker i. Jag tror bara att man får acceptera att man inte kan kontrollera eller göra så mycket, njuta av lyckan och nuet så gott man kan och hoppas på det bästa. Lita på sin kropp och på att den oftast vet bäst. Jag har som sagt inga supertips men det var såhär jag tänkte iallafall. Tycker att man ska prata och skriva mer om detta i överlag. Hade själv uppskattat att läsa något liknande när jag satt där livrädd och grät över risken för missfall. Man är långt från ensam även om man kanske känner sig ensammast i världen ibland.
Oroade ni er första veckorna efter att ni hade plussat? Berätta gärna! Kram




Jag har jobbat nu i tre veckor efter ett års föräldraledigt men på söndag åker vi till Kroatien 😄 ska bli såå härligt då det bara regnar här uppe i norr och man blir ju inte mindre sugen när man ser dina härliga bilder 😍 kram
Ååååh härligt 🙂 njut massor!!<3
Så härligt! Vi åker till kreta nästa lördag och blir borta i två veckor. Det är första utlandsresan tillsammans för mig och min sambo. Och för vår son som blir ett när vi är iväg. Vi längtar efter sol och bad, men allra mest efter att få vara tillsammans konstant i två hela veckor!
Men underbart!! Njut massor <3 <3 kram
Jag började skolan redan 20 augusti och vi har faktiskt kommit in i rutinerna jätte bra. Var en sjuklig person förr men nu har jag mått så bra och verkligen njutit av att kunna göra allt jag vill göra : ) saknar dock familjen jätte mycket så det blir alltid en extra lång mys stund med familjen när man kommit hem. Det är så härligt att verkligen MÅ BRA.
Önskar dig och din familj en fin kväll < 3
Åh vad skönt att komma in i rutiner trots att det är skönt att ha semester med <3 kram kram och tack detsamma 🙂
Så härligt det ser ut!! Vi är oxå sugna på att ta en tur till solen, men får vänta tills vår bebis är ute o blivit lite större! Undrar vilket hotell ni bor på om det är barnvänligt även för barn 3-5 år? Rekommenderar ni det? 😃 Ha en härlig semester!!
Har skrivit en recension om semestern, hotellet osv som kommer upp imorgon så kika in då!! 🙂 kram och tack <3
åh vad härligt med semester och att ni verkligen har njutit till fullo. vi hade tänk att åka i somras men jag har en rätt jobbig graviditet så vi sket i det. känns onödigt att åka iväg om man bara har ont. såå jag ser verkligen fram emot en solsemester sen när barnet i magen blivit lite äldre. Just nu går jag bara hemma i väntan på bebis. har 27 dagar kvar till BF. Så mina dagar är rätt långa och tråkiga. man vill bara att tiden ska gå lite fortare. kraam
Ja, det har varit helt underbart <3 tycker ändå att det är bra att du lyssnade på din kropp och inte pressade dig själv att åka. <3 Förstår det! Ni har ju mängder med tid att göra sådant så stressa inte alls 🙂 förstår att dagarna känns långa nu men snart är bebis ute <3 stor kram! du gör det så bra
Hur löser ni det med hundarna när ni är borta? Bot också i Umeå och är extremt mån om mina hundar. Har hittills inte hittat något pensionat som verkar vettigt :/
Min lillebror har hand om dom <3 hade inte heller vågat ge bort till något pensionat då jag inte heller hittat något där omkring som känns helt bra tyvärr :/ kram
Ja tillslut så har vi kommit tillbaka till rutinerna igen och denna gång så suger det då vi har haft en fantastisk sommar tillsammans även om det inte har varit någon riktigt sommar med fint väder men att vi har fått varit tillsammans och ja myst massor förut så längtade jag tills rutinerna kom tillbaka för det var för det mesta bara kaos hela tiden men inte i år 😊 men snart ska vi åka iväg på semester och bara hänga, det ska bli skönt..bort från alla tråkiga måsten.
Förstår det <3 underbart att ni fått njuta av sommaren ihop iallafall. Ja, semester är typ det bästa som finns 😀 kram <3
Kan du skriva en recension om hotellet?
Med vänlig hälsning,
Mamma som längtar efter semester
Yes, jag ska absolut göra det 🙂 stor kram <3