…tror jag iallafall! Imorgon har jag tid för igångsättning. Läkaren ville att jag skulle vänta till 38+0 då det inte finns särskilt mycket risker för barnet med att födas ”för tidigt” efter det och sa att varje dag jag klarar av att vara gravid är bra efter det med. 38+0 var i torsdags och imorgon är dagen med stort D och jag är så nervös att jag nästan kallsvettas och skakar. Det finns en minimal risk att jag inte får sättas igång imorgon och det är om det är fullt på förlossningen så vi får verkligen hålla tummarna för att det inte blir så. Är så himla inställd nu! I värsta fall blir det i så fall på tisdag men imorgon är dagen som det är bokat och jag kommer att få ett samtal på morgonen om tid.

Tänkte mest kika in och säga hej. Har verkligen inte hunnit skriva något här för verkliga livet har kommit mellan. Som jag skrivit förr och genom alla år så delar jag typ 10% av mitt liv på sociala medier och denna vecka har det varit fullt upp med allt från storstädning till tvätt, tvätt, tvätt, lunchmöten, fira en av mina bästa vänner som fyllt år, fira min bästis äldsta dotter, två luciatåg på förskola och skola, läxor, träningar, matcher.. Har handlat massor av ingredienser för att kunna baka nyttigheter att äta efter förlossningen som ger mycket energi till amning (och bakat dom med), avlopp har rensats, ärenden har uträttats, sista bokföringen har skickats in för året, Jolie har tappat en tand och present från tandfen har ordnats, inslagning av julklappar och presenter till både Kenzos och Jolies födelsedag för att slippa göra det sen. Årets sista jobb har gjorts och fakturerats för. Alltså det har varit något varje sekund och ikväll har babyskyddet monterats och BB-väskan ska packas. Senare tänkte jag faktiskt åka och handla lite med bästis för vill ha kylen full med godsaker, frukt och snabba mellis till första tiden hemma och tänkte också passa på att babbla hål i hennes huvud om hur nervös jag är, hehe. Ska stöka bort hemma snabbt med, vika sista tvätten och sen äta kvällsfika och mysa lite i sängen innan det är sovdags.

Kenzo blir nattad just nu i sitt egna rum och han har varit SÅ duktig och sovit i sin säng ensam till typ 01senaste tiden. Efter det har han kommit in och sovit vidare mellan oss som vanligt i stora sängen. Men det är häftigt hur snabbt det har gått för honom att anpassa sig och han ÄLSKAR att vara inne i rummet. Han springer in där direkt man säger att det är sovdags efter bad, tandborstning och godnattsaga på tvn. Och så läser man bok för honom där inne precis innan det släcks ner. Gosigaste kvällsrutinen för honom.

På tal om Kenzo så har han varit väldigt ”intensiv” senaste dagarna. Det är som att han vet att något ska hända. Har ju skrivit förut att han blivit väldigt mammig nu när jag varit höggravid men nu är han SUPERmammig, vill vara i famnen hela tiden, dra i mina bröst, blir gnällig om jag inte är i närheten och för minsta lilla. Det är så häftigt att barn känner av sådana här saker tycker jag!? Jag tror det kommer vara en rätt tuff tid för honom när bebisen kommer men jag tror också att det kommer gå över med tiden såklart.. Men svartsjuka kommer absolut att existera för han vill verkligen vara mammas bebis just nu.

Och hur mår jag då? Jag mår faktiskt skit kroppsligt. Alltså jag mår så illa hela tiden, har världens smärta under vänster revben konstant för tror bebisen trycker där så hårt, har jättejobbig foglossning som strålar i hela benen och förvärkar VARJE natt.. Trycker nedåt och ILAR i hela underlivet och rumpan varje gång jag står eller går så vaggar som en pingvin hela tiden. Blir så lättirriterad på ALLT av att ha ont hela tiden med. Men har verkligen varit rätt så positiv och glad ändå (hur det nu går ihop!?) sedan jag fick godkänd igångsättning just för att jag fick ett slutdatum för att vara gravid. Har på något vis lyckats skifta fokus till att förbereda allt inför bebis och vila upp mig så mycket som det går. Men det har varit tunga dagar kroppsligt för mig nu och allt har gjort så ont.

Psykiskt har det ändå varit okej sista tiden. Hade jag inte fått tid för igångsättning så hade jag nog varit värre idag än för två veckor sedan. Jag bröt ju ihop helt inne hos läkaren på första mötet och bara grät. Var livrädd att bli djupt deprimerad för kände verkligen att inget i mitt liv spelade någon roll och att jag redan började komma dit.. Hade inte självmordstankar men kände bara ingen glädje ALLS. Alltså inte över något. Grät typ hela tiden, kände mig så deppig och visste inte hur jag skulle orka hela vägen in i mål. Och var också orolig att en depression i sin tur skulle utlösa en förlossningsdepression. Jag är ju en person som verkligen inte klarar av hormoner och PMS, graviditeter och allt som har med det att göra är sjukt tuffa för mig. Har haft det jobbigt alla fyra gånger men ”ljög” en del med mina två första barn som jag skrivit förr då jag var 19 och 21 år gammal, livrädd att bli dömd eller anmäld till socialtjänsten typ ;p Idag är jag nästan 30, bryr mig inte ett skit om vad andra tycker och märker att det gör skillnad för andra kvinnor i samma sits att det finns andra som pratar öppet om hur ruttet det kan vara att genomgå en graviditet. Att allt inte är fluffiga moln och att man älskar det. Och när jag dessutom inte kan träna, inte orkar äta ”rätt” (brukar ju köra rätt strikt utan gluten, socker osv) så blir det ännu värre med mitt mående PÅ alla dessa hormoner. Så länge jag gymmar varje dag, äter bra och sover bra så kan jag alltid hålla mitt psyke i schack i mitt vardagsliv och känner knappt av PMS eller mensvärk. Jag har läst på jättemycket om att leva efter sin menscykel och det har gjort att jag har haft det så mycket enklare med just PMS, smärtor kring mens och allt det. Tror absolut jag har PMDS exempelvis (om man läser symptom) men tar hand om mig själv på ett vis som gör att jag inte känner av det. Slänger in ett lite tips om att följa Women Sync och läsa deras bok med! Jag hade läst massor innan också (ni som har följt mig vet ju att jag började under en period i livet där jag kräktes blod, fick acne osv) men deras bok är en bra sammanfattning om du vill hjälpa din kropp och leva efter din cykel. Även om du vill bli gravid eller lindra PCOS. Googla på ”Women sync” så hittar ni information.

Men ja, under en lång graviditet med illamående och kramper i magsäcken i 25 veckor som avlöses av foglossning, smärtor och allt vad det nu är.. Alltså det blir iiiiinte bra för mig. Jag hade gjort om allt för alla mina barn alla dagar i veckan men det har varit riktigt tungt och denna fjärde gång har varit den tyngsta både psykiskt och fysiskt. Och hade inte läkaren sett mig och hört mig så hade jag nog inte ens kunnat ha lite livsglädje nu eller ens orkat vara mamma till mina barn!? Nu har jag istället orkat och jag känner en enorm tacksamhet till honom och för hans medmänsklighet som jag nämnt i tidigare inlägg.

Gud vilket babbel från min sida! Hoppas inlägget gick att läsa. Så himla osammanhängande och taget direkt från mina tankar men kändes skönt att skriva av sig lite efter rätt många dagar utan att blogga. Och såhär kvällen innan en förlossning är det vääääldigt pirrigt, nervöst, oroligt och tankar och känslor överallt.

Lite bilder från kamerarullen sedan vi hördes sist: 

Haft myskvällar med bästis i soffan! Vi ser Bonde Söker Fru just nu och tänk att vid nästa avsnitt så har jag en bebis i famnen. Overkligt.

En av mina närmsta vänner var hos oss och hjälpte Jason med läxläsning medan jag fixade massor av annat. Och alltså kolla resultatet!? Blev så chockad. Så himla grym han är!

Vissa dagar har sett ut såhär med. Har inte varit igång varje dag. Känslor och hormoner överallt, gråtit en del, försökt sova bort smärtor och trötthet.

Självkärlek är nyckeln till allt. Mycket ansiktsmasker, hårinpackningar.. En varm dusch, smörja in magen, raka benen, ligga under värmefilt i sängen. Har gjort allt för att hålla mitt psyke i schack och verkligen unnat mig mycket tid till att pyssla om mig själv.

Två supertrötta barn på väg till tidigt luciatåg. Är imponerad att vi hann i tid då det var en tiiiiiidig morgon. Jolie var en så fin lucia och sjöng så fint!

Luciafirande nummer två hos Kenzo!

Trerätters julbord!

Frukostmys hos bästis!

Babyskyddet är så fint! Bebbes pappa installerade det nu ikväll så snart får jag stoppa en bebis i det!? Hur sjukt!? Kan inte förstå..

Druckit hallonbladste! Ska fortsätta dricka efter förlossningen med.

Min barndomsvän kom hit och lagade middag. Halloumiburgare med fetaostkräm, potatis i ugn och tzatsiki! Så gott. Och jag fick vila i soffan hela tiden.

Firat min bästis äldsta dotter som fyllt hela 12 år! Sedan har vi ju fått tre barn med 6-9 månaders mellanrum och nu får ju även jag min fjärde. Sjukt ändå att vi prickat in tre ungar så tight och med samma kön. Hennes äldsta och min yngsta är med andra ord dom som vi inte lyckats föda typ samtidigt ;p

Dagens mamma och mage.

Idag har barnen tänt tredje ljuset.

Varit ute en kort sväng. Dom stora var dock ute rätt länge innan den lilla fick ansluta en stund. Var 14 minusgrader idag!

Spelat spel med Jason och Jolie i mängder.

Och charader har jag också kört med dom. Jag var sämst av oss tre ;p

Avslutade denna söndag med en middag med alla mina tre barn.

Efter bad och tandborstning så kröp Kenzo ner såhär bakom soffkuddarna för att se sin godnattsaga.

Han får alltid se ”natti natti djuren” (sök på YouTube) och det är väldigt lugnt och mysigt. Han älskar ju djur så han sitter och pekar och härmar deras läten. Sedan får han som sagt alltid läsa bok med innan sovdags.

Önskar er en fin kväll. Stor kram/G

Och hej fina ni!

Hoppas allt är bra med er. Jag mår inte jättebra men kämpar på. Börjar bli rejält nervös inför förlossningen och att få träffa min lilla son. Jag hoppas verkligen att allt ska gå bra för både honom och mig och att han ska få födas frisk och stark. Så det är typ det jag mestadels går runt och tänker på och som cirkulerar i mitt huvud.

Imorse märkte jag att det var helt blött i min tröja och det hade runnit massor med mjölk överallt. Var tvungen att trycka lite på brösten för tänkte att det var orimligt mycket mjölk i så fall som kommit igång och vid trycket så kände jag att JA det var absolut mjölken som har runnit till redan. Kroppen är så cool. Minns att min första barnmorska Lisbeth i Göteborg sa ”tänk vad mycket hormoner man måste ha i kroppen för att skapa ett helt liv och sedan dessutom producera mjölk” och det är verkligen så sjukt. Men häftigt är det. Kvinnokroppen är otrolig och jag är tacksam till min kropp som tagit sig igenom 9 månaders graviditet igen rätt tätt efter en annan graviditet. Jag är jättestolt och jättetacksam för att den inte har svikit mig och att den jobbar på högvarv varje dag för att ge bebben allt han behöver.

Annars då? Idag ska jag göra lite ärenden, handla tvättmedel och godis till BB-väskan. Det mesta börjar bli redo för den lille här hemma och jag längtar så till att få hålla honom i mina armar. Nu är det så himla nära verkligen. Blir helt rörd och tårig nu när jag tänker på det. ÄNTLIGEN är graviditeten snart över och jag kommer få den finaste belöningen i världen. Och min lilla, lilla Kenzo ska bli storebror. Kollade på bilder på honom nyss och blev så rörd över honom och hur stor han har blivit med. Han är så snäll, klok och charmig. Och jag älskar honom mer för varje dag som går. Imorse när jag lämnade honom på förskolan var han inte ens ledsen utan kramade mig jättelänge, vinkade och sa hejdå och jag gick ut med tårar över hur stor och.. fin han är. Min lilla, stora son. Är så rädd att inte räcka till åt alla barnen och klara av fyra men så har jag nog känt varje gång jag ska få en bebis. Samtidigt så är jag inte rädd att inte älska lika mycket denna gång. Vet att det är den vanligaste känslan när man ska få barn.. HUR ska jag kunna älska en till lika mycket? Men det vet jag redan att jag kommer. Rädslan denna gång är mer att inte vara tillräcklig för alla fyra för dom alla förtjänar det allra bästa. Och jag vill kunna ge det till dom alla hela livet.

Nej hörni. Jag är så hormonell, blödig och känslig. Att vara såhär höggravid är verkligen det känsligaste man kan gå igenom som kvinna och jag vet att ni vet. Även post partum såklart. Har så nära till tårar och sitter som sagt här och gråter nu för att jag är så rörd över att mina barn är så stora och fina och att det snart kommer en liten lillebror.

Hoppas att ni får en fin dag och här kommer lite bilder från dagarna som varit sedan vi hördes sist: 

En liten korv som fick äta sushi i helgen mellan alla ärenden.

Jag har köpt två små pyjamaser till bebisen.

Försöker komma ihåg att ta mina vitaminer varje dag och har nu mot förlossningen även börjat med nattljusolja. Viktigt att få i sig järn med då man förlorar en del blod av att föda barn.

Handlade med magen!

En av mina barndomsvänner var här för myskväll och Förrädarna i vanlig ordning.

Ätit så god pizza! På pinsabröd. Heter det så!? Jättegott!

Haft bästisar här för lekdate.

Mammorna fikade medan tjejerna lekte.

Gjort pepparkaksglass till min lilla kille.

Myskväll med min bästa vän!

Och lagat middag med en annan nära vän också här hemma.

Kenzo har fått träffa tomten! Han blev LIVRÄDD, haha. Ville ta en bild när han stod bredvid men han vägrade. Han fick en pepparkaka iallafall. Sötnosen.

Var på IKEA och jag köpte stora kuddar till Kenzos nya säng.

Handlade också lucialinne och allt annat Jolie behöver till veckans lucia med klassen.

Fått en babykasse av barnmorskan.

Ätit frukost hos bästis!

Har typ tre plagg i garderoben som passar nu ;p

Äggröra och smoothie tillf frukost! Älskar västerbottensost i äggröra, mhmm.

Halloumipasta till lunch hos bästis.

En hiss-selfie. Kanske den sista med magen!? Skulle tro det va? Sjukt ändå.

Jag och en av mina vänner packade upp alla bebiskläder i lådor och det blev plötsligt så så så så verkligt. Det är så nära nu.

Små mössor och vantar. Det mesta från när Jason och Jolie var små men jag har också köpt lite nytt.

Även Kenzos kläder har fått komma upp i en ny garderob. Han har FÖR mycket kläder, haha.

Äter så sällan på MAX men senaste månaderna har vi gjort det typ två gånger. Han älskade det denna gång och hatade det förra gången!? Men han åt massor nu!

Min lilla, söta höna <3

Puss och kram/G