Många har bett mig att skriva om bristningar. Både om mina tankar kring bristningar i allmänhet och om jag har fått några själv. Varför vet jag faktiskt inte men har fått både mail och kommentarer om det. Tänkte skriva ett inlägg om det för sakens skull just på grund av önskemålen. Ärligt talat så tycker jag inte att det är så mycket att skriva om. Alla är vi olika och alla är vi lika vackra. Några bristningar (eller för den delen MÅNGA bristningar) spelar ingen som helst roll och definierar inte din skönhet. Vissa får bristningar under viktnedgång eller viktuppgång, andra får bristningar under graviditet och andra under tonåren. VIssa får dom inte alls. Hur du har fått dom eller om du har fått dom spelar ingen roll och att du har dom spelar inte heller någon roll. Alla är vi människor och alla har vi våra ”fel” och ”brister” som gör just oss vackra och unika. Det finns ju ingen där ute som går runt och är helt perfekt. Eller vad innebär egentligen ordet perfekt? Enligt mig så är vi alla unika och perfekta precis som vi är men man har gärna en mall framför sig av vad som är snyggt och inte. Tyvärr. Sen så tycker jag att det är viktigt att tänka på att instagram/bloggar/tidningar och hela denna värld av sociala medier bara visar folks bästa sidor – ofta retuscherat och med filter. Ni ser ju exempelvis inte hur enorma problem jag har med min hy just nu, eller hur? Jag brukar kunna dela med mig av det mesta men jag har verkligen fått galna utbrott runt munnen och hakan som gör både ont och är knallröda. Anledningen till varför ni inte ser dom är för att jag väljer att inte visa dom på bilder. Svårare än så är det inte och precis så funkar det med allt annat. Alla har vi våra skavanker som vi kanske gärna döljer, och det är helt okej! Man måste inte visa upp allt för hela världen. Särskilt inte sådant som man kanske är obekväm med och fortfarande försöker lära sig att leva med. Men viktigt att tänka på är helt enkelt bara att ingen saknar dessa ”skavanker”. Hur gärna man än vill tro det baserat på bilder och annat i sociala medier. Jag älskar mig själv och jag är tacksam för min kropp. Den bär upp mig, den tar mig framåt och den är frisk och stark. Jag har byggt upp den själv med nyttig kost och träning och är stolt över den. Jag är mer än nöjd med mitt yttre och jag är mer än nöjd med mitt inre. Jag jämför mig inte med andra utan utgår alltid från mig själv. Efter graviditeten så hoppas jag att mina hudproblem försvinner, och det tror jag också att dom kommer att göra. Men jag har accepterat dom just nu. Jag bär ju trots allt på ett barn och är hormonell som tusan! Min kropp går ju igenom det största som finns. Varför trycka ner den istället för att hylla den och komma ihåg hur fantastisk den är som hjälper en annan människa till världen!? I mina ögon är jag perfekt på mitt vis. Och jag tycker att vi alla ska älska oss själva och hylla oss själva. Vi mer än bara DUGER som vi är. Vi är PERFEKTA som vi är!

Tillbaka till ämnet.. Hudproblemen har ju egentligen inget med ämnet att göra men ville mest förklara att vi alla har något som vi dras med eller tycker är lite jobbigt. Jag har själv inte fått några bristningar under graviditeten och sedan innan har jag EN bristning på insidan av låret som jag fick som tonåring. Den syns inte alls idag mer än om jag sitter med benet i en viss vinkel och trycker ihop huden samtidigt. Graviditeten är inte över ännu och dom kan såklart fortfarande dyka upp men ska man se till det genetiska så tror jag att jag kommer att komma undan då dom andra kvinnorna i min familj av äldre generationer har fött flera barn utan att få några. Det känns skönt – ja. Och hade jag fått bristningar hade jag nog blivit ledsen – ja. Det är inget att skjuta under stolen med. Så känner jag! Men precis som med allt annat så hade jag fått lära mig att leva med det. Alla reagerar vi olika på olika saker och vissa kanske inte bryr sig alls medan andra blir helt förstörda. Allt är lika okej för vi har alla olika personligheter och känslor kring saker. Det viktigaste är att komma ihåg att just DU är perfekt precis som du är. För alla är vi vackra och unika med eller utan bristningar och med eller utan alla andra ”skavanker” som livet ger oss med årens gång. Så glöm aldrig att just DU som läser detta är perfekt precis som du är. <3

Magen i vecka 12 och magen i vecka 35. Allas kroppar funkar olika och är olika. Det är viktigt att komma ihåg. Och det är viktigt att sluta jämföra sig själv med andra utan utgå från sig själv och vara det bästa av just sig själv och sitt egna ”jag”. =)