Jag har suttit och kollat lite statistik nu på morgonen och fy tusan vad stor min blogg har blivit på så himla kort tid! Tänk att ni är flera tusen som kikar in här varje dag. Tycker det är så himla häftigt och kan knappt fatta själv att det är så många som är intresserade av att följa mig och mitt liv. Kommer ihåg när jag var yngre, läste storbloggar och drömde om att ha ett lika ”spännande” liv, haha.. Nu har ju inte jag en miljon besökare per dag, men är så otroligt tacksam för alla er som är här inne och klickar och lämnar fina kommentarer efter er. På den senaste tiden har jag inte råkat ut för så många ”troll” heller faktiskt, utan dom flesta av er känns som underbara människor som kommer med tips, stöd, råd och feedback. Tack så enormt mycket för det! <3 

Jag råkar dock fortfarande ut för kanske en-två kommentarer någon gång i veckan dör någon berättar för mig att jag inte alls har stora bröst utan att jag bara trycker upp dom eller att jag inte borde ha gift mig så ung och att jag är tragisk för det. Jag har aldrig förstått mig på folk som sitter och spyr galla över andra människor, speciellt inte anonymt via en blogg. Fine, jag kan erkänna att jag fortfarande kan sitta med vänner och läsa någon lokal blogg, skratta lite och inte förstå hur en person tänkte när den klädde sig i just den tröjan. Ja, alla är vi elaka ibland och ja, alla pratar och diskuterar nog andra människor. Läste i någon tidning att 96% av allt vi pratar om handlar om andra. Och det är väl ändå helt okej? Det tycker jag iallafall! Människan är spännande och alla är så egna och speciella och självklart fina på sitt egna vis! Det är intressant att prata om andra och kommer nog alltid att vara det. Jag förstår att folk diskuterar även mig, mina val av kläder, min livs-situation, vad jag äter, hur jag redigerar mina bilder osv. Jag gör detsamma mot andra! Men just att sitta och skriva ELAKA kommentarer kommer jag aldrig att förstå. Varför vill man göra detta? Jag hoppas att det beror på avundsjuka och inte att den personen faktiskt HATAR mig så mycket. För då hoppas jag att personen i fråga söker hjälp, för så mycket hat kan man väl inte känna mot någon som man aldrig har träffat? 

Alexandra Bring skrev ett inlägg HÄR om ett troll som trakasserat henne under längre tid och jag började nästan gråta när jag såg kommetarerna. HERREGUD! Det finns för helvete en GRÄNS. Hur fan kan man bete sig på detta vis? Och jag kan förstå att man blir provocerad av vissa människor, det blir även jag! Men då GÅR JAG INTE IN PÅ DERAS BLOGG. PUNKT SLUT. Hur kan man lägga så mycket tid och energi på att skriva så extremt vidriga saker åt en person som man stirrar på genom en skärm. Jag blir helt ärligt äcklad. 

Det är modigt att blogga tycker jag. Att kasta ut sig själv, sitt liv, sitt utseende och sina värderingar på internet. Jag tycker att alla som driver en större blogg är STARKA. För att ta emot skit varje dag/vecka/månad är extremt påfrestande. Speciellt från en anonym hatare som man inte kan konfrontera eller få tag i. Det suger i magen när jag förstår att även jag en vacker dag kommer råka ut för ett troll som bombar mig med rent hat. Jag kan helt ärligt säga att jag tar åt mig av alla kommentarer jag får. Jag är en öppen människa och jag tar åt mig av vad andra tycker och tänker. Vissa saker kan jag skaka av mig och andra inte. Kommer ihåg en gång när jag fick en kommentar om hur vidrig och falsk jag verkar vara. Jag låg vaken en hel natt och funderade på vad denna människa menade och vad personen baserade dessa ord på. Många stora bloggar har ju till och med en helt egen person som går igenom alla kommentarer innan dom publiceras för att slippa se allt själv. Tänk att det är så ”okej” att hata någon på nätet. Att göra illa någon och skriva nästan precis vad man vill, utan att bry sig om den andras känslor. Man har ett val och man kan välja att skita i att klicka sig in på en blogg som drivs av en person som stör en så mycket. 

Fy vilket negativt inlägg, förlåt för det. Men när jag väl har börjat skriva något lite djupare kan oftast inte fingrarna stanna på tangentbordet. Jag vill avsluta med lite kärlek till er som är så fina iallafall. För det är ni ju! Nästan allihop! Ni är en stor del av min vardag och jag skulle vilja krama om er allihop. Tack för att ni finns och tack för allt fint ni skriver till mig. ALL KÄRLEK TILL ER <3 Ni är bäst!!! Och ni som ändå har läst såhär långt får jättegärna skriva en kommentar om vilka ni är. Hade varit så spännande att läsa! Önskar er alla en helt underbar start på veckan! PUSS <3