– Jag blev getingstucken på två ställen samtidigt. Vi satte oss i bilen och på något mirakulöst vis hade getingen suttit och väntat in mig på mitt säte. Den attackerade min mage och när jag slog bort den stack den mig på lillfingret med. Sist jag blev stucken av en jordgeting som yngre fick jag en rätt kraftig reaktion så min man fick panik och ba ”VI MÅSTE TILL AKUTEN!”. Så vi åkte dit och dom hade koll på mig en stund. Klarade mig bra som tur var och fick lite medicin. Visste för övrigt inte ens att dom kunde sticka två gånger men det är tydligen bin som bara kan göra det en gång.
– Jason slog upp huvudet när han busade med sina vänner i en gammal labyrint. Vi befann oss på en ö en bit utanför Umeå och man tar sig bara dit med båt. Han spräckte ena sidan av skallen och det var ett helt öppet sår som bara blödde. Och ja, jag höll på att svimma. Som tur var så var både min man och min bästa väns sambo där och tog kontroll över situationen. Vi fick skjuts över med båt direkt så att vi kunde ta bilen till akuten. Visade sig att det såg värre ut än vad det var och han fick limma ihop sitt stackars huvud.
– Jag råkade äta chips som friterats i jordnötsolja på väg hem från Norge och jag är superallergisk. Som tur var så fattade jag snart att jag ätit något med jordnötter och spottade ut allt istället för att svälja. Kliade i munnen och halsen i någon timme men gick med sig sen. Både jag och min bror är allergiska och han har till och med varit inlagd för anafylaktisk chock. Jätteläskigt när man är i ett annat land med även om det bara var Norge, hehe.
– Jag snubblade över min man som låg på golvet och slog i foten rejält i vårt marmorbord. Jag tycker ändå att jag är smärttålig men det gjorde så ont så att tårarna rann. Hela ovansidan av min fot är nu blå ;p Och har varit i någon vecka. Har faktiskt aldrig sett live när ett blåmärke skapas men man såg verkligen hur blodet rann ut under huden. Det ”roliga” är att min käre make gjorde något likvärdigt för ett tag sedan och bröt hela foten. Hej otur.
– Vår värmepump i huset har strulat rätt länge. Men vi har inte förstått det. Vi hade så kallt i huset i vintras + att vår elräkning var hälften så dyr som alla grannars. Vi frös verkligen ihjäl inomhus! Men vi tänkte att ”det ska väl vara så” för det är ju vinter. Nu på slutet har den börjat leva om och tjuta och det visade sig att en fläkt i pumpen var trasig. Har haft tekniker på plats nu som har åtgärdat och nu väntar vi bara på den härliga fakturan + att vi måste lösa allt pappersarbete till två försäkringsbolag. Ingen stor grej egentligen kanske men ändå väldigt otur med tanke på att den bara är fem år och inte borde gå sönder.
– Sedan måste jag skriva om en ÄCKLIG händelse när vi var i Norge. Jag hatar ju fästingar och det är min stora skräck när det kommer till kryp och liknande. Mannen la handen på mitt lår och det RAMLAR ner en fästing på mig som springer runt jättesnabbt. Haha, får panik i hela kroppen när jag tänker på det. Ni som hatar fästingar lika mycket kan nog förstå den äääääckliga känslan av att den trillar ner på ens lår när man är helt oförberedd.
– Jag blev biten av en huggorm. Men märkte det aldrig. Jag reagerar ju ganska starkt på myggbett och hade väldigt många stora sådana över hela kroppen för någon månad sedan. Reflekterade inte över det och tänkte att även huggormsbettet bara var ett myggbett. När alla myggbett försvunnit så fanns det kvar och jag visade det för mannen som ba ”MEN DET DÄR ÄR JU ETT ORMBETT”. Skickade bild till en läkare via en app som ville att jag skulle åka in akut. Det gjorde jag inte utan bokade en tid hos vårdcentralen och läkaren som skulle kika på bettet där trodde absolut inte att det var något sådant fram till att han såg hur det såg ut och absolut blev säker på att det faktiskt visst var just ett bett från en orm. Som tur var hände det aldrig något med mig då dom flesta klarar sig bra vid bett från huggorm. Men hur otur!?
– Kenzos larm larmade rött för första gången sedan han föddes. Jag fick sådan hjärtklappning och han var helt slö i kroppen när jag tog upp honom men han var ju mitt i sömnen. Så hoppas och tror att det larmade fel men det var SÅ läskigt.
Två bilder som är tagna för ett par veckor sedan på mig och min bebis <3
Kommentarer
Vil bara skriva att jag förstår dig 100% i din hälsoångest. Har lika. Grejen är den att när man har det och tänker tänk om, tänk om och sen faktiskt så slår det in och i mitt fall som för dig, fick också samma typ av cancer. Så blir det ju verkligen okej, ja men det var inte vara oro utan det blir så också. Och sen att man dessutom att större chans att få cancer igen än någon som inte haft cancer (när cellerna väl lärt sig att dela sig fel så kan de ju göra det igen mer än på en som bara varit frisk). Gör ju inte saken bättre så har haft samma kamp som du. Jag ska också söka hjälp hur att hantera det.
Kan inte du tipsa om vilka ytterkläder ni kommer köra till alla barnen i höst och vinter? Såååå kul att du är tillbaka och hoppas att du mår bättre snart ❤️