Hej fina ni! Vi ska strax gå och äta sen middag och har haft en så bra dag idag. Anledningen till varför jag inte är superaktiv är nog mest för att jag började blöda jättemycket igen efter min andra kur med cytotec. Har nu bokat tid både i Stockholm och Umeå för att försöka få vidare hjälp och göra en skrapning. Skrev om detta på instagram igår och fick flera tusen svar från er där vissa blött i över 100 dagar, vissa fått infektion, vissa blodbrist.. det är hemskt hur kvinnovården ser ut och jag blir så arg och ledsen. Men jag har också varit otroligt omedveten om allt då jag tidigare aldrig har behövt särskilt mycket hjälp med något liknande. Många skrev också att just cytotec är förbjudet i vissa kommuner, egentligen är en medicin mot magsår och används mycket i u-länder. Tycker egentligen det är skrämmande över huvud taget att man blir hemskickad med några tabletter och smärtstillande och ska behöva genomgå missfall/abort i sitt egna hem. Fick läsa mycket hemska historier kring det med av er. Några av er har fått så stora infektioner att ni i princip blivit sterila medan andra har fått åka in akut för att aborten har slutat i en så stor blödning att ni svimmat hemma på golvet. Gör ont i mig att läsa. Och detta är inte skräckhistorier på Flashback utan NI, mina följare som delar med er av ER upplevelse. Och ärligt så var det 5% av 100 som hade haft en bra upplevelse av en abortprocess. Det är skrämmande! Anledningen till varför jag vill skriva öppet om detta är för att jag vill att ALLA ni som varit med om liknande ska känna er mindre ensamma. För jag har känt mig sjukt ensam i perioder trots att jag har en så fin pojkvän som alltid finns till 110% när det är jobbigt. Och att blöda i klumpar och stora mängder blod såhär efter nästan två månader är bara helt orimligt. Är rädd för infektion också nu när vi faktiskt befinner oss utomlands. Sedan vill jag ju såklart kunna bli gravid igen och med rester kvar från föregående graviditet blir ju det såklart inte möjligt. Och det är väldigt psykiskt nedbrytande med att behöva se blod varje dag i så många veckor och bli påmind om vilken graviditetsvecka jag hade varit i idag. Nej hörni.. hoppas verkligen jag får hjälp snart så att detta är ur världen. Har hört att man blöder mer och kraftigt efter en skrapning men att blödningen också tar slut efter cirka en vecka. Speciellt när man har fått ut det mesta som jag nog har fått vid detta laget.
Om ni förresten undrar varför jag inte svarar på kommentarer så är det för att datorn fortfarande inte fungerar för mig.. tror tyvärr att jag måste köpa en ny då jag haft min i nästan sju år, använt den varje dag osv. Det verkar som att det knappt går att uppdatera med senaste versionen av safari eller chrome. Önskar er en fin kväll! Kram/G
Kommentarer
Jag förstår dig till 100% varför ni vill ha barn nu. Att träffa sin livs kärlek och få ett barn med den är det ju absolut största och finaste som kan hända. Hoppas du snart blir gravid igen och allt går bra. Kram
Fick göra en skrapning efter min första graviditet. De missade att jag hade en extra moderkaka och ”foster” kvar i livmodern. ” ”Fostret” ramlade ut efter en vecka, när jag gick på toaletten, min man försökte dra bort det men gick inte då moderkakan satt fast. Fick stoppa ut det med en binda och åka så till förlossningen. Hon som tog emot blev helt chockad när jag sa att det satt kvar. Blev akutop i form av skrapning. Bodde inte särskilt mycket efter den. Läkaren sa att hon tömt hela livmodern på innehåll.
Med foster menar jag en klump ca 5-6 cm stor. Såg lite ut som en sexig fläskfile klump, som hängde i en sena upp i underlaget. Väldigt omysigt 🙁
Kära Gabriella,
Kräv ett återbesök. Finns det rester kvar så är mitt tips (men såklart ditt val ❤️) att kräva en skrapning. Jag har genomgått 2 misses abortion. Cytotec hjälpte mig inte alls. Jag blödde länge utan att ”rätt saker kom ut”. När väl skrapning genomfördes var det som att jag hade blött tillräckligt länge innan så det var inte alls farligt efteråt. Jag tror jag småblödde i 1 v. Bokade in ett privat gynbesök med vaginalt ultraljud som därefter kunde konstatera att mensen var på gång. Bokade ett till efter mensen för att få bekräftat att ägglossning var på gång. Den ägglossningen, alltså första efter skrapningen, blev jag gravid och har idag en underbar son.
Kämpa Kämpa Kämpa! Det ÄR jobbigt att stå på sig men du har rätten på din sida ❤️
Jag fick mitt första missfall ungefär samtidigt som dig I mitten av Augusti i år , blev gravid igen direkt efter och fick ett utomkvedshavandeskap, dom kunde dock inte se vart de satt och fick riktigt dålig information från överläkaren angående sprutan metotrexat som ändå är en lätt form av cytostatika, denna kan man få för att slippa operera bort äggledaren, jag fick även riktigt dåligt bemötande då ja bad överläkaren förklara för mig vad hon såg på ultraljudet som fick henne att göra den bedömningen och förklarade min rädsla angående att ta ett sånt starkt preparat då jag inte fått någon förklaring på vad bedömningen är gjord på, riktigt obehagligt att de ska vara såhär och att man inte tas riktigt på allvar, underläkaren på kvinnokliniken var riktigt duktig och beklagade att ja behövt gå igenom de här och hur jag blivit bemött, underläkaren va också den enda som verkade förstå sorgen att de ska bli såhär då man försöker skaffa barn så underläkaren har jag bara positiva erfarenheter av men däremot överläkaren hon har ja bara negativa erfarenheter av , hon visade ingen respekt , ingen förståelse för sorgen då man försöker skaffa barn och de inte blir som man tänkt , usch blir så ledsen av att vissa personer som absolut inte ska vara i nära kontakt med patienter ändå är det och att dom liksom förstör hela ens bild av kvinnovården hon är säkert jätte duktig medicinskt och på de hon kan MEN kan man inte vara en bra medmänniska ska man heller inte prata med patienter överhuvudtaget.
Jag menar inte att avfärda eller på något vis nedvärdera de erfarenheter som dina följare delat, samt din egen. Önskar enbart försöka nyansera det lite. Givetvis finns det problem inom kvinnosjukvården och inte minst måste det arbetas med att stärka förtroendet, exempelvis genom bra kommunikation och information och bemötande. (Unga kvinnor är en svår grupp att nå, vilket förstås säkert beror på att man övertid brytt sig för lite om denna grupp). Jag tror det är superviktigt att gyn tydligt informerar: Vad kan man förvänta sig när man genomgår ett missfall och behandling av Cytotec? Vart kan man vända sig med frågor? Vilken blödningsmängd är ”normal” och när behöver man söka sjukvård? Osv. Jag har både positiva och negativa erfarenheter från gyn och de gånger det varit negativt tänker jag att bristerna varit just relaterade till kommunikation och bemötande. Cytotec som behandlingsform har diskuterats länge och jag tycker det är vanskligt att skrämma upp varandra – bättre att föra en dialog med vårdgivaren. Ställ frågorna där! Googla inte! Och slutligen, att fortsätta blöda kan givetvis bero på att det finns graviditetsrester kvar – men det kan också ha med att det kan ta en tid för hormonerna och menscykeln att återställa sig. Jag blödde någon månad efter ett missfall och hade diverse besvär i totalt tre månader efteråt och var övertygad om att det berodde på rester, men det var helt relaterat till hormonnivåerna som ju går från skyhöga (som gravid) till att bli superlåga. En gynläkare sa att det kan ta 3-6 månader innan hormonerna stabiliserat sig. Sist men inte minst önskar jag att alla kunde få samma bemötande som jag fick i samband med att vårt foster konstaterats inte längre leva häromåret, och jag någon dag senare tackade en barnmorska för just det fina och respektfulla bemötandet… jag sa ”det här är ju så vanligt för er” och hon avbröt mig direkt och sa ”För DIG är det inte vanligt och det är det viktiga”.
Tycker ditt inlägg var väldigt bra och det är tydligt att det skiljer sig mellan gynmottagningarna och vem du träffar där. Jag har som sagt varit med om 2 st missed abortion. Jag har sökt otaliga ggr på gynakuten pga konstiga blödningar vilket visade sig i första fallet vara en infektion pga rester. För att få ut allt fick jag totalt 14 st cytotec-tabletter utskrivna (i omgångar för varje akutbesök). En quickfix för akutvården att skicka hem mig med tabletter. Till slut krävde jag skrapning, men fick en vaginal titthålsoperation för att med säkerhet och utan blint förfarande kunna hitta resterna. När missed abortion 2 konstaterades blev jag hemskickad med cytotec. Ingenting hände så dag 2 ringde jag och krävde en akut skrapning.
Alla besök, uppföljningar, säkerställande, initiativ till behandling och samtal har gjorts av mig. Så kommunikation kan jag väl inte hålla med dig om. Snarare en kostnadsfråga, vilket inte ska belasta gynpersonalen…
Fy tusan, jag beklagar verkligen dina negativa erfarenheter. Och som sagt, kommunikation är inte den enda aspekten. Givetvis är det många saker som spelar roll, det jag tänker är mest att ens förväntningar som patient ibland krockar med vad sjukvården faktiskt kan tillhandahålla och att kommunikation och bemötande spelar in sådana gånger. Pga gynekologisk sjukdom har jag haft regelbunden kontakt med gyn i 15 års tid och det är en blandning av erfarenheter, inte alltid positiva. Men jag tror inte lösningen är att söka svaren i andras erfarenheter, utan att det ändå görs bäst i dialog med vårdgivare. Men det är min uppfattning, jag säger inte att den är allenarådande.
Fy så hemskt 😩 Jag har gjort en abort och det gjordes hemma, hade en ”bra” upplevelse men usch så fel det kan bli för den som tex mår dåligt eller får som du att det inte kommer ut? 😢❤️ All styrka till dig! Kram E
är nyfiken på att höra varför vill ni bli gravida så fort? menar inte detta som någon kritik, alla gör som de tycker och jag vet flera som skaffar barn direkt så absolut inget illa menat <3 är mest nyfiken då jag uppfattat att du tyckt det varit ganska skönt att komma ifrån småbarnsåren (vilket jag förstår 100% haha) och att du nu senast hade en sådan jobbig graviditet?? vill ni inte vänta och kunna njuta mer av att bara vara ni två? tack för den bästa bloggen!!
Men vi kvinnor måste protestera. Fy vad många råkar illa ut inom vården. Jag uppmanar alla att anmäla om dom farit illa. Kram och ta hand om er. Vi är värda bättre! ❤
Hej!
Cytotec är inget som hjälpt mig någon gång vid alla mina missfall. Fick alltid skrapas. Men jag kan säga att skrapningen var en befrielse… från att blöda massvis, klumpigt till att nästan bli helt blödningsfri direkt efter. Jag kände mig helt tom, på ett bra sätt… nästan inget blod, ingen smärta, fick livet tillbaka.
Stor kram