Hittade en lite rolig lista som jag skrev när jag var gravid med Jason i magen. Typ tre och ett halvt år sedan nu ungefär. Den första tanken som slår mig är GUD vad jag har vuxit som människa under dessa år. Vet inte om det har med att jag har blivit förälder att göra eller om man bara blir klokare med åren 😉 Aja.. Jag delar med mig av detta här nedan. Lite då och nu! Tankar om hur livet kommer att se ut om 10 år. Vad tror jag idag när det kommer till tankarna jag hade för ett par år sedan?
DÅ: Sen om jag ska drömma mig iväg lite mer och ge ett “roligare svar” så hoppas jag på att min blogg fortsätter i samma takt som den gör idag. Sociala medier är verkligen något jag trivs att jobba inom och vill fortsätta med. Å andra sidan så drar det i det “sociala” i mig och jag älskar att jobba med människor och mänskliga beteenden. Så hade jag börjat plugga i dagens läge så hade det varit till beteendevetare eller personalvetare. Jag hade kunnat tänka mig att hålla i jobb-intervjuer, föreläsa, ha någon form av “ansvarig-roll”. Något där jag får guida, peppa och stötta – möta människor varje dag! Men det får komma längre fram! För just nu har jag inte en aning om exakt vad jag vill, och det vill jag ha koll på innan jag ger mig på någon flerårsutbildning vid universitetet. Jag har läst på universitetet en termin och det var jättekul! Så det vill jag absolut uppleva någon gång i framtiden. Så ja, om 10 år kanske jag har en pågående utbildning eller är färdigbutbildad. Det tror jag iallafall.
NU: Jag älskar fortfarande att arbeta med sociala medier. Det är så himla roligt! Men ja, det sociala saknas många gånger. Jag brinner för att hjälpa andra människor och jag skulle vilja komma ut på arbetsmarknaden igen framöver. Det är kul att få ha kollegor och arbeta i en grupp. När man jobbar som jag gör idag så jobbar man rätt ensam tråkigt nog. Fördelen är ju all tid jag får ihop med barnen. Kul att läsa detta och jag är väl lite inne på samma spår fortfarande. Vill jobba som lärare eller socionom tror jag. Så känns det just nu iallafall.
DÅ: Sedan vill jag också ha en större familj. Nu har vi ju en liten i magen men jag vill trycka ut iallafall två ungar till efter det, haha 😉 Gärna nära mellan barnen i ålder bara för att jag vet hur tacksamt det är att ha syskon som är ungefär lika gamla. Så kanske göra klart allt som har med barn att göra inom fem år! Så att jag och F kan börja leva bara VI två igen när vi är runt 40 med barn som redan är utflugna i 20års-åldern och som kommer hem och hälsar på ofta med sin egna sambo/partner och sina egna barn! Att vi blir en riktigt stor familj helt enkelt. Vill att vårt hem alltid ska vara öppet för barnen oavsett ålder. Det bästa som finns är trots allt att komma hem till sitt barndomshem och känna sig omhändertagen. Detta är dock kanske snarare om 20 år eller mer, men en liten framtidsdröm iallafall.
NU: Här är jag fortfarande enig med mig själv. Vill ha många barn men vill också ”göra bort” alla småbarnsår och bajsblöjor med en gång. Vill att jag och F ska ”få tillbaka” varandra allt mer med årens gång och i samband med att barnen blir allt äldre. Tanken är väl att vi ska vara så gott som barnfria när vi är runt 45 =) Klart att något av barnen kanske bor hemma fortfarande men ni förstår vad jag menar.
DÅ: Om 10 år så tror jag även att vi har byggt upp ett riktigt drömhus från grunden. En 20-miljonersvilla med två våningar, enorm gård, stor pool – ja riktigt lyxigt och fint vill vi ha det! Nära havet också! Och sen vill jag att vi ska ha en lägenhet eller ett hus utomlands dit vi åker hela familjen någon gång per år. Jag vill leva Svensson-livet men med extra guldkant. F ska ha sin civilingenjörs-utbildning som han drömmer om och ha ett bra jobb inom teknik som han älskar. Och jag själv vill som jag skrev tidigare jobba inom sociala medier och med människor. Exakt vad vet jag inte än.
NU: HAHA!! Sitter och skrattar högt åt att jag vill ha en villa för 20 miljoner. Det lär aldrig hända. Tycker vi har dyra kostnader nu med vårt hus för cirka 4,5 miljoner! Nej, det får bli ett maxtak här runt 5 miljoner. Kommer aldrig vilja har mer lån än vad vi har idag. Hade nog inte allt för bra koll på pengar när jag skrev det där inlägget, haha! Nära havet vill jag inte heller ha längre för är livrädd att något av barnen ska gå ner till vattnet och drunkna utan att vi märker. Har blivit så förbannat rädd sedan Jolie föddes med hjärtfel. Känner mig så ”dödlig” nu på något vis.. Vill inte bo nära någon stor väg heller.. Värsta mardrömmen är ju att ett barn ska springa ut på vägen och bli påkört.. Vänder sig i magen av bara tanken. F har ju börjat plugga men inte till civilingenjör utan civilekonom. Så han lär nog vara i mål med sitt drömjobb om 10 år tänker jag. Att jag vill leva ett vanligt Svensson-liv med guldkant stämmer väldigt bra. Det är mitt mål i livet och en del av målet är ju resan dit. Så vi försöker leva med guldkant varje dag. Livet är för kort för annat.
DÅ: Om 10 år hoppas jag även att jag utvecklats mer som människa och byggt på mig själv mer. Jag har ganska dålig självkänsla fortfarande och det är något jag har tampats med större delen av mitt liv. Självförtroendet däremot är det inget fel på och jag vet att jag alltid klarar det jag tar mig an och når mina mål. Så där är jag tvärtemot riktigt säker i mig själv! Men just att känna att JAG duger har jag svårt för och har haft under större delen av mitt liv. Vet inte varför egentligen! Har alltid blivit uppfostrad med att jag duger precis som jag är och att jag räcker till. Att jag bara behöver vara JAG. Men det är nog en av mina största inre laster som jag hoppas att jag ska vara av med då. Att jag ska känna att jag är tillräckligt bra som jag är, tillräckligt vacker och ja att JAG duger bara genom att vara just jag.
NU: Här har det gått framåt.. Men tror jag kommer att behöva jobba med detta i många år till. Har så svårt att förstå att jag duger som jag är. Att jag är bra och fin som jag är. Jobbar med mig själv gällande detta varje dag. Självförtroendet är fortfarande rätt bra. Vet att jag klarar det jag vill om jag bara jobbar hårt för det.
Lite kul ändå att läsa sådana här listor. Jag tycker alltid att jag var en omogen snorunge utan koll på något i livet när jag ser tillbaka ett par år. Lär väl känna samma sak om mig själv idag när jag ser tillbaka på år 2018 om fem år? Vem vet.. Häftigt att ha en blogg att kunna se tillbaka i på det här viset och se sin egna personliga utveckling iallafall.
Kommentarer
Åh så roligt! Så himla hög igenkänning på detta! Älskar själv att skriva och tittar ibland genom texter jag skrivit för flera år sedan och blir så full i skratt ibland men samtidigt känns det så skönt att få en slags bekräftelse på att man blivit äldre och mognat!
Tycker verkligen du har växt och utvecklats mycket sedan graviditeten med Jason, extra kul just för man har ju gjort det själv så man har kunnat ”växa” tillsammans med dig!
Kram
Men ååh vad kul att du gillar 😀 och vad roligt att du hängt med så länge, tack för så fina ord. KRAM <3
Så kul att läsa! Minns när du jag lästa det första gången 🙂 häftigt att själv får se ”svart på vitt” att man faktiskt ändras som person, när man kanske egentligen tänker att ”jag har alltid varit såhär” 😀 <3
Haha men vad kul 😉 jaa, det är ju faktiskt så! 😀 kram <3