Har kört fast, behöver nya idéer.
Har en divansoffa, lik eran fast ljusgrå. Den står längsmed en helvägg. Över den skulle jag vilja ha något. Olika posters eller något tänker jag. Men vet inte vad!! Snälla säg att du kanske har någon jättebra idé? Hehe. Har väldigt vitt / grått / silver hemma.
STOR KRAM och hoppas Jason haft en toppen födelsedag. <3

Hej <3 jag verkligen älskar din blogg. Det finns en sak jag behöver tips med! Det är så att jag har min prins, han heter Fredric. Vi blev tillsammans 1/11-2015. alltså snart 2 år sedan. Det är så att vi har varit förlovade sen 29 augusti och vi bor även tillsammans sen 1 september 2016. lite mer än ett år tillbaks. Vi kommer väldigt bra överens, vi har alltid roligt, vi bråkar väldigt ofta och i delar många tankar tillsammans alltså vi har samma åsikter om väldigt mycket. Vi är som gjorde för varandra men… Jag är 17 år och han är 18.( vi båda fyller år 15 januari så nu i januari blir jag 18 och han 19). Jag vet sen många månader tillsammans att det är han som jag kommer leva med. Men i dagens samhälle så ung som jag är så säger alla "pojkar kommer och går" osv.. blir såå trött på att höra det. bara för att jag är ung behöver det inte betyda att jag inte kommer leva med Fredric i alla år liksom. Vi har pratat om att gifta oss 2018 då jag blir 18 år men vet att alla i min släkt kommer vilja att jag väntar, väntar tills jag är 100% säker men det har jag redan varit. Hade jag varit nära månader äldre hade jag redan gift mig med han, det ända som hindrar är att jag inte är 18 så det blir olagligt. Jag och Fredric och min bästa vän har redan pratat om hur bröllopet ska va, vart, när och allt. vi har valt låtar osv. Men vi är jätte oroliga på vad våra familjer ska säga då vi är unga… Nu är det så att på min pojkväns/sambo/fästmans sida är det att hans kusiner, mor, mormor och morfar verkligen avskyr mig. På min sida har jag inte kontakt med min far, kusiner och farbror. Så skickar vi inbjudan kommer nog inte ånga vara så glada. Fredrics mor har inte ens sagt grattis till oss än att vi är förlovade och hon lär ej göra det heller. Jag vill vara med han men det är så svårt med detta med familjer. Vill såklart att våra barn ska ha mormor o morfar, farmor och farfar men det blir så svårt när jag är "osams" med Fredric mamma, han är osams med sin pappa, min pappa finns inte för mig sen 2012. Det finns så många som är "emot" vårat förhållande. Men jag vill va med honom för alltid. Hur ska jag göra för att krossa så få hjärtan om möjligt. Hur gjorde ni när ni gifte er för du var också "ung" när du gifte dig och tror inte samhället ändrat sig så mycket. Jag behöver verkligen din hjälp! <3 Mvh Alexandra