Kolla på DENNA VIDEO! Jag fick en sådan klump i magen när jag såg den både för att jag kände mig lite träffad men också för att jag VET att detta är många tjejers vardag. Min självkänsla är dålig när det kommer till både mitt utseende och mig som person och därför vill jag skriva ett öppet inlägg om mina tankar och känslor kring det hela.
Att försöka komma fram vad min dåliga självkänsla grundar sig i är för mig svårt. Det är något jag funderar på mycket och ofta. Jag försöker komma fram till kärnan i problemet och förstå varför jag är så pass självkritisk som jag är många gånger. Varför jag känner att jag inte duger eller är tillräckligt bra som jag är. Jag har genom hela mitt liv haft ett enormt bra självförtroende. Jag tror på mig själv och tror på att jag klarar av allt jag tar mig an. Jag är oftast duktig på att peppa mig själv, tänka positivt och tro på att jag når målet jag satt upp Självkänslan däremot har jag alltid haft problem med. Ni som har hängt med här på bloggen ett tag vet nog om det då jag har skrivit om det flera gånger förr. Jag tycker med andra ord att det jag gör är bra men kan väldigt ofta tycka att JAG inte är bra. Förstår ni skillnaden? Det jag gör är jag nöjd med men mig själv som person har jag alltid någon form av kritik mot. Om jag exempelvis tar mig an att skriva en uppsats på 30 sidor så VET jag att jag fixar det och att jag kommer att göra det grymt. Att jag däremot är en bra fru eller vän eller ser tillräckligt bra ut brottas jag ständigt med. Vissa säger att självkänslan växer på sig med åren men jag tror helt ärligt att det är något man måste jobba sig mot. Jag tror att det är en hård kamp och en daglig kamp. Kampen om att trycka bort hjärnspöken som kommer fram här och var under dagen och förklarar att mitt hår inte är tillräckligt fint, att min hy är ful, att jag inte är tillräckligt rolig, att jag inte är en tillräckligt bra mamma, fru, vän..
Vissa säger också att man måste älska sig själv till 100% innan någon annan kan älska en men det tror jag inte alls på. Hade jag inte haft F så hade jag nog inte lärt mig att älska mig själv ens en bråkdel av vad jag gör idag. Jag var så otroligt trasig när vi träffades och han har verkligen pressat in (och gör fortfarande dagligen) i mitt huvud att jag är tillräckligt fin, snygg, snäll och en bra människa. Han har bidragit till en stor del av min personliga utveckling av kärleken till mig själv och stöttar mig dagligen i kampen på den. På något vis har jag alltid varit osäker över just kärleken till just mig själv medan den är så självklar till exempelvis F eller såklart Jason.
Jag tror ärligt talat att jag inte är ensam om dessa känslor och tankar Det känns som att vi unga tjejer lätt har tankar om att inte räcka till eller vara bra nog. Vissa har det mer och andra mindre men dom flesta av oss har dom nog. Vi känner oss tjocka, fula, inte tillräckligt bra varken på insidan eller utsidan. Man kritiserar sig själv och hittar fel i allt istället för att se allt det fina man är och alla otroliga egenskaper man besitter. Jag tror att sociala medier kan påverka en hel del när det kommer till detta. Man ser bara en perfekt fasad och en perfekt yta med massor av filter. Man känner sig dålig och jämför sig med andra. Även jag lägger ju upp ”fina” bilder på instagram och jag vill med detta inlägg påminna att varken jag eller mitt liv är helt perfekt. Det är en liten snutt av mitt liv som pågår 24 timmar om dygnet. Det hinner hända så otroligt mycket mer än vad som går att fånga på ett gäng bilder.
Jag läser böcker om självkänsla direkt jag har en stund över. Det har jag gjort länge. Mina favoriter är och kommer nog alltid att vara dom som Mia Törnblom har skrivit. Hon kan verkligen peppa genuint och det känns nästan som att man har en egen ”pepp-bästis” genom hela boken. Mitt mål inom dom närmsta åren är att må bättre i mig själv och med mig själv. Känna att jag är bäst som jag är och att jag inte måste göra något för att räcka till eller duga. JAG är bra och behöver inte prestera eller göra något annat speciellt för att vara det. Det räcker med att bara vara och finnas. Kärleken till mig själv är något jag verkligen vill jobba på. Jag vet hur viktigt det är att vara vän med sig själv och älska sig själv. Det har för mig gått framåt sedan jag gick gymnasiet och befann mig i tidiga tonår. Självkänslan har alltid varit kass men det har vuxit sig lite starkare en bit i taget. Jag tar mig lite framåt hela tiden för att falla tillbaka en liten bit och sedan komma ännu lite längre vid nästa försök. Detta händer om och om igen men i det stora hela så kommer jag framåt och det är jag glad över. Jag tror att det är viktigt att prata om just självkänsla, självbild och kärleken som man bör ha för sig själv. Speciellt med oss unga tjejer! Den viktigaste relationen man har i livet är ju trots allt den man har till sig själv. Mitt mål är att en vacker dag till 100% känna att jag blir min egna bästa vän och älska mig själv till fullo.
Vet inte vad jag ville komma till med detta inlägg men ville mest skriva om det och visa att ni andra som har samma tankar är SÅ långt ifrån ensamma som det bara går att bli <3 Kramar till er alla och glöm inte att vara snälla med varandra!! Vi tjejer måste stötta, peppa och stå bakom varandra i kampen om att älska oss själva precis som vi är <3
Kommentarer
Sååå viktigt ämne som du tar upp här, jag tror vääldigt många känner igen sig i det du skriver. När jag läste ditt inlägg kändes det nästan som jag själv hade skrivit det haha! De här med självkänslan måste jag jobba med varje dag, flera gånger om dagen. SÅ jobbigt för det tar så mycket glädje ifrån mig, ingenting jag gör duger. Jag känner mig tråkig som person, och vågar inte riktigt alltid släppa ut mitt sanna jag och bara slappna av för då känns det som andra ska tycka jag är helknäpp hahaha.. men sen ska man ju inte bry sig om vad andra tycker och tänker, men de är lättare sagt än gjort Känns som jag alltid måste passa in vart jag än är, och blir ofta obekväm i för stora sällskap där man inte känner så många, just för jag känner att jag inte duger som jag är och inte är tillräckligt rolig. Är så trött på att känna mig dålig, speciellt nu när jag och min man väntar vårt första barn (vecka 23 nu). Jag längtar sååå mycket efter att bli mamma, och jag tror det kommer hjälpa mig med min självkänsla väldigt mycket. Alla dessa hjärnspöken är det som förstör, och jag tror det tar lång tid att bygga upp sin självkänsla. Man måste hela tiden intala sig själv att man duger precis som är, varje dag och inte låta någon annan få en att känna sig dålig. Jag tror självkänslan kan ta flera år att bygga upp, men man måste alltid vara positiv och försöka tänka att det blir bättre bara jag ger mig fan på det. Jag har märkt att jag ofta låter mig påverkas av andra människors kommentarer, och kan ibland ta skämt allt för seriöst. Speciellt när någon skämtar om hur jag är som person, oftast menar folk inget illa men de kan ändå svida just för att man har dålig självkänsla. Nu blev det en väldigt lång kommentar hahah, vill bara säga att jag känner verkligen igen mig och tycker du är helt fantastisk Gabriella! Jag älskar din blogg, och du verkar vara en sån fin och äkta person. Så bra att du delar med dig av personliga inlägg, STOR Kram till dig!! <3
Men alltså tack!!! Blir helt rörd av så fina ord!! <3 <3 du är bäst fina du!! Tack för tt du delade med dig. Din text berörde mig. Jag lovar att du kommer att utvecklas enormt när du blir mamma! Det gjorde jag! Men har fortfarande en lång väg kvar att gå. Stort lycka till med allt och grattis!! <3 <3 kram
Jag brukar påminna mig själv om hur jag ser på andra och sedan vara lika ödmjuk mot mig själv. Som exempel så tänker jag ofta om andra människor att de gör sitt bästa, lite ”walk a mile in their shoes”, och då blir man ju inte lika dömande, eller hur? Ett till exempel är citatet som Noora i skam har på väggen, tror det är något i stil med ”everyone’s fighting a battle you know nothing about. Be kind, always.” Detsamma gäller en själv, att göra sitt bästa räcker. Man kan inte på förhand veta allt och göra allt rätt, man kan bara försöka. När man älskar en person så accepterar man ju denne inklusive fel och brister, det vore ju bisarrt att säga till någon att man enbart älskar dem när de är och gör bra. Samma sak gäller en själv. Du har ingen anledning att vara hård mot dig själv Gabriella, var snäll mot dig själv så ska du se att det även blir så mycket enklare att vara en trygg och glad mamma/fru/vän och allt annat du kan tänkas vilja uppnå i livet. Kram
Jättebra tänkt fina du!! <3 och tack snälla för så bra pepp. Betyder så mycket, kram <3
Känner så igen mig i det du skriver! Precis så känner även jag… visst är det konstigt? Så svårt att känna sig nöjd. Vill alltid förändra något och söker nya saker vilket jag tror är ett svar på bristen av självkänslan som är på flykt. Vet inte men gissar att det hör ihop med att jag aldrig riktigt känner mig nöjd med något utan ska förändra och förbättra saker… allt utom min 3 fantastiska barn som jag tycker är det mest perfekt på denna jord <3 ja du förstår nog mina tankar runt ämnet! Du är duktig på att skriva och en stor inspiration för mig 🙂 kram <3
Men tack!! Blir så glad fina du <3 Skönt att man inte är ensam i dessa tankar. Förstår precis hur du känner. KRAM <3
Varför? Enkelt svar: Därför att vi tjejer växer upp i ett samhälle som är konstruerat efter att få oss att ständigt känna oss otillräckliga. Det räcker ju att sätta på TVn så har du ex antal reklamsnuttar där kvinnor uppmanas bli snyggare och attraktivare genom diverse produkter. ”Du är inte tillräckligt snygg nu, men om du köper den här mascaran/hårfärgen/hudkrämen/ansiktsrengöringen etc så blir allt bra” (tills nästa produkt kommer ut). I tidningar uppmanas vi bli bättre älskare, bli smalare, få tydligare muskler, få mer energi, få snygga naglar/snyggt hår/snygga kläder/vacker hy osv osv. Skvallerblaskorna rasar när kändisar går upp i vikt, när de går ner i vikt, om de äter en hamburgare eller om de petar näsan. Även i språket finns det tydliga antydningar om att vara tjej inte är särskilt önskvärt (kasta som en tjej, tjejernas brännbollsrack – för vi kan ju inte vara bra på att träffa bollar (??), tjejer är fjolliga, hysteriska) Det är oftast kvinnan i ett förhållande som väntas ta ansvar för relationer (vem kommer ihåg alla födelsedagar, och att köpa present och kort? tex). Killar pratar om tjejer i mångt och mycket som något som är ”knullbart” eller ej (även om det inte sägs rakt ut). Tjejer döms först och främst på vårt utseende. Vi ska vara sexiga, men inte FÖR sexiga, vi måste sminka oss, men man får absolut inte ha FÖÖR mycket smink för då ser man ut som en slampa (eh?), vi får inte ha för utmnanade kläder, men absolut inte heller vara tråkiga… Det är så så så mycket dubbeltydiga budskap kring hur vi ”ska” vara så det inte konstigt att tjejer har dålig självkänsla. Inget vi gör duger ju…. När jag började reflektera kring det här ökade min egna självkänsla rätt mycket. Varför ska jag behöva anpassa mig efter helt orimliga normer? Nä, jag får se ut precis hur jag vill, får ta precis hur mycket plats jag vill, le precis hur mycket jag vill. Normer är skit och bara skadliga för människors självkänsla. Inte bara tjejers, även om de drabbas i mycket högre grad än killar tyvärr.
Bra skrivet!! Kram <3
Så bra inlägg ❤❤❤. Jag har samma problem. Folk som känner mig väl säger att jag sätter för höga krav på mig själv som är orimliga ibland. Sen när jag ej klarar de orimluga kraven blir jag besviken på mig själv. Det påverkar min självkänsla. Enligt mig själv är jag aldrig bra nog. Jag dugger inte och måste alltid kämpa mer trotts jag fått mycket gjort. Ver tyvärr ej varför det är så. Kram
Men ellerhur!! Du är perfekt som du är <3 är precis som du dock.. Tänker samma banor, kram <3
Till stora delar håller jag med, men jag tycker inte du borde skriva att vi tjejer känner oss tjocka, fula osv. För det första får du det att låta som att om man är tjock är man något negativt, som att vara ful. För det andra kan man inte känna sig tjock, det är ingen känsla utan något man ÄR. Du kan inte heller känna dig mörkhyad. Ofta när tjejer säger ”jag känner mig tjock” menar de svullen, mätt eller bara.. ful. För en som faktiskt ÄR tjock, som jag, så är detta extremt nedlåtande och varje gång jag läser något liknande så får min självkänsla sig en törn. Jag tycker det är synd att du inte kan reflektera lite mer när du skriver, för du skrev ett inlägg som skulle peppa oss läsare, men istället stänger jag nu ner mobilen med en klump i magen. Tyvärr.
Men fina du!! Förlåt! Var ju absolut inte menat att du skulle känna så.. Kanske var klumpigt skrivet av mig och då ber jag otroligt mycket om ursäkt. Stor kram till dig och DU ÄR FIN!! Precis som du är <3 ber återigen om ursäkt om jag uttryckte mig lite klumpigt, kram <3
Tack! Vad fint att du säger förlåt. Då känns det bättre igen 🙂 Kram <3
Men självklart. Återigen förlåt <3 stor kram!
Jag tycker det är så tråkigt att vi definierar och mäter oss med våra prestationer. Precis där tycker jag att det blir fel. För vi ÄR inte det vi GÖR. Där är en skillnad och för mig är det superviktigt att spegla av detta på våra barn genom att inte definiera dem med att de är duktiga med det de presterar, utan istället leva oss in i deras upplevelser och uppmuntra deras goda egenskaper. T.ex att man är en snäll person, istället för duktig.
Du är inte en 30 sidor lång uppsats. Men det är en prestation att skriva den. Än är vi inte klara, hoppas du kommer till insikt med ditt egenvärde snart, det är du värd <3
Du har SÅ rätt, kram<3
Åh jag har också dålig självkänsla. Eller jag vet att jag duger. Men ja avskyr stora delar av hur jag ser ut. lång näsa.. Korta fransar. Snea tänder. Mörk under ögonen. Knappt nå bryn. Börjar även bli tunnhårig. För stora händer. för tjocka armar. Hoja listan kan göras lång !
Men jag älskar min egna personlighet, hur jag är som mamma och sambo m.m Dock avskyr ja att jag aldrig orkar bjuda grannar på kaffe, att jag inte kan vara en roligare vän osv…. Önskade ibland att min avslappnade sida även kunde hålla i sig bland bekanta osv.. Ja inte är de bara en sak man stör sig på.. man har mkt o jobba med om man så säger :/
Och så blir man ibland arg på sig själv när man inte orkar så mkt som man borde i min ålder. Har diagnosen ADD bla.
Bra inlägg !
Åh fina du <3 du är helt perfekt!! Men vet hur svårt det är att se det själv. Är likadan! Ser bara det dåliga med mig själv hela tiden. Stor kram och skickar massor med pepp<3
Tycker det är starkt av dig att ha kommit så långt i ditt jobb med din självkänsla. Jag är 35år och har varit/är i exakt samma situation som du. Att ha dålig självkänsla är lite som att vara nykter alkoholist. Du måste jobba på det resten av ditt liv och du behöver ha folk runtomkring dig som stöttar och peppar och inte drar ner dig! Fantastiskt glad att du också hittat en sådan person som hjälper dig de dagarna man inte riktigt orkar peppa sig själv.
Hejja dig!
Tack för att du delade med dig!! <3 vi är grymma! Kram
Kan rekommendera en bok.
Det sitter i HUVUDET av Michael Södermalm.
Tack för tips, kram!
Jag tyckte min självkänsla och självförtroende blev mycket bättre när jag blev mamma. Helt plötsligt har man ett annat liv att leva för och och det ytliga blev oviktigt. Även om det naturligtvis finns dagar där man inte är på topp så är jag ändå en glad och välmående mamma.
Eller så brukar jag tänka på att det finns många som insjuknar i nån hemsk obotlig sjukdom och då jag står framför spegeln och klagar över något litet meningslöst!
Förresten lycka till med huset ❤️
Kram
Vad skönt att det har blivit bättre <3 håller med dig om att det har blivit bättre faktiskt.. Men för min del är jag fortfarande långt ifrån där. Tusen tack fina du och stor kram <3
Hej Gabriella! 🙂 Vad klok du är. Landa i dig själv nu med allt och hur bra just du är, på ditt egna sätt. Är lättare sagt än gjort att ibland jämföra sig med andra osv.. men när jobbiga tankar kommer ska du plocka fram ditt alldeles unika och tänka att det ändå inte gör en gott att jämföra. Slå bort de tankarna(lättare sagt än gjort men hmm..)Är så mycket man inte vet om andra människor också, som de sliter ont kring och som de inte ”har” som du har. Alla är vi och kommer ju alltid vara olika. Och det är ju så, ingen annan än en själv vet ju om sitt inre. Hur det än är på bilder eller bloggar. Stanna upp nu och slå armarna om dig. Du är med all säkerhet en fantastisk vän, fru, mamma, Gabriella, och var glad över den insikten du har kring det du skriver ovanför och att du verkar kunna och försöka se, tänka och känna ur andras perspektiv också. Du ger nog så otroligt mycket till många genom att bara vara dig själv, både i din närhet och genom dina ord i din blogg. Hoppas du får en trevlig kväll!! 🙂
Haha förlåt för min smått flummiga kommentar..
Hej fina du <3 åh tusen tack för en så peppig och bra kommentar!! Stort tack <3 blir så himla glad. Kram och detsamma <3
Vill bara tacka dig för detta inlägget, känns skönt att man inte är ensam om detta. Älskar din blogg och tycker du är en fantastisk förebild för många. Kram på dig
Men fina du, tusen tack!! KRAM <3
Bra inlägg 🙂
Tack <3
Jag fick förut dåligt självförtroende när jag såg dig, inget illa mot dig. Allt satt i mitt huvud. I mina ögon var/är du den perfekta. Det perfekta håret, kroppen, ögonen, naglarna, ansiktet…bara allt med dig är perfekt. Ser inte ner på dig någonstans, jämförde ofta mig själv med dig och ansåg mig själv vara ful. Som sagt så satt det i i´mitt huvud. Men jag fortsätter kolla på dig än idag, inte enbart för att du är perfekt utan också för att du kan förmedla dessa saker om dig själv. Alla är sitt egna ”jag”. Jag började lära mig att älska mig själv och beundra dig, istället för att hata mig själv och bara älska dig. <3 <3 <3 Detta inlägg tog starkt på mig, är glad att du skrev det.
Men åh, tar det som en enorm komplimang. Tack finis <3 Glöm aldrig att du är helt perfekt som du är!! Världens finaste är du! KRAM <3
Förstår dig fullt ut. Jag är bäst på att utföra saker, skriva bra uppsatser, få alla rätt på prov osv.. men är jag en bra fru och ser jag tillräckligt bra ut? Det tror inte jag. Det finns olika typer av självkänsla spm du beskriver, självkänslan om hur just jag ser på mig själv är något jag verkligen måste jobba med & tack för att du delar med dig. ❤
Men ellerhur!! Tack själv <3 kram
Jag brukar inte kommentera blogginlägg men nu känner jah verkligen för det, Så otrolgit bra du tar med sånt här i din blogg Gabriella! Vill verkligen säga det är otroligr bra! Du är min förebild!
Kram på dig!
Men alltså tack!!! <3 <3 blir så glad, kram
Tack för ditt inlägg! Känner exakt som du, väldigt ofta. Det är hemskt när det tar över ens vardag men det är bara att fortsätta kämpa! Tack för att du delar med dig så man inte känner sig så ensam med det här problemet.
Du är långt ifrån ensam!! Stor kram <3
Verkligen ett så bra och viktigt inlägg som jag själv som tjej verkligen kan relatera till! <3
Tack snälla du <3 kram kram