Hej vänner och god kväll!
Hoppas allt är fint med er. Jag är tankspridd idag och lite stressad över allt som komma skall. Samtidigt har ett lugn infunnit sig. Äntligen hemma och på plats. Mamma är här (ja, jag är världens mammagris) och bara det gör att allt känns så bra. Hon skämmer bort mig som vanligt med goda egen-gjorda juicer, nyttiga pannkakor och annat. Är alltid en trygghet att ha henne nära till hands och speciellt sedan jag fick Jason.
Förstår att många av er säkert undrar hur flygresan gick så tänkte berätta lite om den nu. Vi vaknade tidigt imorse och jag hade sovit himla oroligt. Inte alls många timmar. Kladdade på lite smink och sedan var det bara att sätta sig i bilen. Jason sov hela vägen till flygplatsen och även under tiden som jag checkade in, lämnade bagage osv. F hjälpte mig hela vägen och sedan stod jag helt plötsligt där själv med min väska och en åttakilos bebis på armen. Tårarna började bränna bakom ögonlocken och jag kände mig så himla sårbar och ensam. Vet inte ens varför. Förmodligen för att jag hamnade i en helt ny situation och kände stor press i den då jag bar på mitt älskade barn. Dom som kollade bagaget var så himla gulliga och sa att allt skulle gå utmärkt. Lite längre bort såg jag en annan mamma som bar runt på sin nyfödda och genast kändes det lite mindre ensamt. Jag och denna främmande kvinna blev helt plötsligt ett team (utan hennes vetskap, haha) och bara synen av henne fick mig att tuffa till mig och sköta situationen. Planet var superlitet i och med att det var ett direktflyg från Göteborg till Umeå utan mellanlandning. Vi fick två egna säten längst fram i planet och Jason sov nästan hela vägen. Precis innan vi skulle landa så vaknade han och fick bröstet, åt lite och började sedan le och skratta. Vi pratade hela vägen fram och jag var så lättad över att han tog det hela så bra. Inte ett missnöjt pip och bara sååå glad och sprudlande. Väl framme hemma hos min familj så var det dock som om något klickade i honom. Han skrek och skrek och skrek på ett vis som jag aldrig hört tidigare. Hela jag gick sönder i tusen bitar av smärta då hans vrål verkligen var hjärtskärande. Det tog aldrig slut heller! Mamma tog till sist över och tvättade honom i badkaret för att sedan lägga honom i vagnen och gunga runt honom. Han somnade och efter ett tag vaknade han upp igen och var på strålande humör. Tror att resan påverkade honom en del trots att han sov större delen av vägen. Han kände nog också av hur rädd, osäker och stressad jag var. Nej fy. Är så glad att vi är framme nu iallafall. Skickar en stor godnatt-kram till er alla och tackar denna fredag för dagens äventyr. Hörs imorgon!
Såhär sov han på mig i princip hela resan. <3
Kommentarer
Åh då var det du! Jag såg dig precis när du skulle gå på planet, jag hade brunt hår i en toffs, helsvarta kläder och glodde på dig jättemycket haha 😀 Hoppas allt gick bra, jag flög för första gången och för mig gick allt bra, kram
Men åååååh vad kul <3 Skönt att det gick bra för dig, det gick bra för oss med 😉 kram underbaraste du<3
Skönt att redan gick så bra, grymma ni e! Känner igen de där panik gråten då inget hjälper, oroa dej inte det är normalt o kommer då o då! Oftast e d sömnen som spökar. Så skönt för dej att va nära hos mamma, finns verkligen inget bättre! Kram!
Tack underbara du <3 jamen ellerhur! 🙂 KRAM
Konstig fråga kanske, haha.. har tänkt på detta ett tag.. Men hur uttalar ni ”Jason”? är det som det stavas? eller säger man typ ” jäjson” ? 🙂
”jäjson” 🙂 kram
Härligt att höra att flygresan gick bra! Trots att Jason reagerade sådär i efterhand, lilla fina killen <3
Jamen visst <3 kram fina
Vad bra att flygturen gick bra! Min lilla flicka på 9 mnd. Har varit så skrikig 3 gånger i sitt liv, och det var bara dom gångerna vi har varit ute och rest hela dagen. Mycket intryck och en orolig mamma påverkar säkert mer än man tror! Lycka till med flytten! 🙂
Jaa, förstår det! 🙂 Tror också att det berodde på det. Tack fina du och stor kram <3
Skönt att resan gick bra! Är själv flygrädd men tycker nästan det är lättare när min son är med, då hinner jag bara fokusera på honom och inte min egen ångest!
Tänkte på det här med Jasons ”otröstliga” skrik. Visst är han runt 3 mån? De har ju en jobbig utvecklingsfas då. Minns att Jack skrek som han aldrig hade gjort innan (och inte efter heller). Det spelade ingen roll vad vi gjorde, han skrek hjärtskärande i en halvtimme tills han inte orkade mer. Hemskt. Som tur var så varade bara skrikattackerna typ varannan dag i två veckor eller något sånt.
Men ellerhur! 🙂 Jaa, jag förstår det <3 Ja, så kan det ju verkligen vara, kraam <3
Åh så skönt att ni är framme! Och så klart att det gick bra! <3
Det är lite nervöst att flyga med barn men jag föredrar det mot låååånga bilresor.
Nu är jag lättad eftersom jag var en del till att ni klev på planet. Hade känt mig hemsk om resan blivit en dålig upplevelse för er.
Var rädd om dig!
Många Kramar
Men ellerhur, så så skönt!! <3 Detsamma finis och stor, stor kram <3
Han fick säkert lock för öronen bara ☺️
Jaa kanske 🙂
Så skönt det gick bra att flyga!! O de är som du säger, de känner av när man själv är stressad, skönt din mamma kunde ta honom så du kunde slappna av efter stressen. Kram ❤
Jamen ellerhur! <3 kram fina du
Så himla skönt för er att vara hemma! Ska bli roligt att fortsätta följa er fast med föräldrarna nära och fota mycket inredning!! Kram ❤️
Jaa så underbart <3 gud så glad jag blir, kram <3
Åh känner igen mig så väl i den där ensamhetskänslan! Skulle åka och hälsa på en kompis i Sydney alldeles själv, mellan landa i Peking på den 3e största flygplatsen i världen. Då var jag inte tuff, så sårbar och önskade att mamma eller pappa varit med mig haha 😀
Haha åååh, förstår det <3 tur det gick bra 🙂 kram fina
Hej! jag tycker du ska googla på att träna med bebis, det finns övningar där man använder bebisen! Det är roligt för både dig och Jason! Tycker det känns som att det hade kunnat passa dig!!
Hej! Tack för tips och stor kram 🙂
Skönt att resan gick bra. 🙂
Ja 🙂
Så skönt att resan gick bra för er <3 klart de måste känt lite jobbigt när de är första flygningen med sin lilla. Men va skönt att han va så duktig.
Sist jag flög med mina vänner hade jag med mig båda barnen UTAN min sambo på 7h i ett flygplan då flyget krånglade , skulle tagit 5h 30 tror jag de va. Så allt går om man vill 🙂 (nu gick de bra) men förstår den där oroskänslan.
Så fin mamma är du Gabriella! Ska bli spännande att följa erat liv i Umeå och är så himla taggad på att se hur du kommer inreda 🙂
Hoppas ni kommer att trivas <3 kram till dig å familjen!
Jaa, det känns så underbart <3 Men guud! Bra jobbat fina du! <3 Och tack för alla fina ord, du anar inte hur glad jag blir <3 STOR kram från oss :)<3
Skönt att det gick bra! Och vad skönt att ha sin mamma nära <3 Som dessutom kan hjälpa när man står handfallen och inte alls vet vad man ska göra!
Men ellerhur! KRAM <3
Nusseee, haha jag känner med dig angående ensamheten. Jag har grova svårigheter att göra sånt där ensam. Särskiilt när det kommer till att flyga, åka långa bilresor med en GPS som bah ”gör en U-sväng, gör en U-sväng” på repeat för att man kört fel. Nej fy! Skönt att det gick bra!!!
Ja, det är inte kul att vara ensam med en liten i sådana situationer. Man är så rädd att något ska hända osv. Kram!
Har aldrig flygit med bebis, har man dom i knät eller i någon speciell stol vid start och landning?
Man får hålla i den lilla precis hur man vill men dom trär bara ett extra bälte runt honom/henne 🙂
Skönt att resan i sig gick bra! Sov gott nu ❤️ Kram
Kram fina <3
Åh så skönt att resan gick så bra för er. ☺️ Vi skall till Spanien med våran Maximilian i sommar och jag är redan nervös nu men är nog bara för att jag själv är flygrädd ! Hoppas ni får en mysig helg , kram på er ❤️
Jaa <3 Åh, jag är också flygrädd! Kommer gå jättebra fina du. STOR kram 🙂 <3