Kan inte du skriva om hur du gör för att samsova på ett säkert sätt med bebis? Jag samsover med min son och det har fungerat bra men det har hänt ett par gånger att min sambo vaknat på natten och sätt att min son har täcket över halva ansiktet.. trots att jag sätter fast täcket under mig osv. Sover ni utan täcke eller hur sover ni? Att sluta samsova ger mig ångest men jag blir rädd över att jag själv inte vaknar under natten och märker att täcket åkt upp..

Åh, jag förstår verkligen dilemmat. Kan börja med att skriva att jag samsovit med mina stora barn sedan dag ett och jag har också vaknat flera nätter i panik av att dom har haft täcket över halva ansiktet. Du är INTE ensam. Och man är långt ifrån perfekt som förälder och mamma. Denna gång är jag mycket, mycket mer orolig för plötslig spädbarnsdöd av någon anledning. Tror att det är för att jag är äldre och mer medveten om risker och saker som kan hända.

Jag kan börja med att skriva att jag ALDRIG har varit orolig att rulla över mina barn då jag alltid sovit helt nykter (dricker alkohol någon gång per år som ni redan vet) och alltid vaknat av minsta lilla knorrande från barnen. Jag har aldrig varit rädd att jag själv ska orsaka att dom plötsligt dör. Däremot så har jag varit rädd att dom plötsligt ska sluta andas och det är jag SÅ extremt rädd för nu med bebis nummer tre. Är nästan överdrivet orolig och det tar typ över mitt liv ibland. Kör jag bil med honom ensam i baksätet så måste jag stanna hela tiden för att se så att han andas. Sjukt jobbig oro att ha och jag längtar tills han är lite, lite äldre så att den successivt kan släppa.

Hur som helst! Samsovning tycker jag är helt, helt fantastiskt. Jag har lyckats sova mig genom alla småbarnsår och faktiskt fått bra med sömn (om jag själv inte valt att lägga mig typ 03, haha) alltid. Jag har med andra ord aldrig varit en mamma som har varit trött för att barnen inte sover på nätterna. Klart att det har hänt vid tandsprickning, sjukdom eller liknande men inte i ”vanliga” livet. Är sjukt tacksam för det! Vet inte hur ni föräldrar som inte får sova orkar. All eloge till er, ni gör det så bra!  Jag har oavsett samsovning och liggamning att tacka för bra sömn. Jag sover mig genom matstunderna och vaknar bara till korta stunder för att byta sida eller lägga till bröstet. Och barnen har knorrat lite (och med andra ord aldrig vaknat) för att sedan äta i sömnen.

Om man googlar på ”säker samsovning” så finns det otroligt många bra råd som man kan följa. Sedan måste man ju hitta sina egna vägar. Det viktigaste är ju att alla får sova och att alla mår bra.

Jag gör såhär: 

– Sover i c-position (googla c-position samsovning eller bröstsovning) med bebis så att min arm och kropp fungerar lite som ett babynest. Min arm skyddar då även mot pappan när jag ammar liggandes på vänster sida och bebis hamnar mellan oss föräldrar. När jag ammar på höger sida så ligger bebis mot sängkanten men återigen med min arm runt sig.

– Jag har fäst täcket nere vid fotändan. Eller ja, jag har inte fäst det men har dragit ner det så att det sitter fast hårt. På så vis kan inte täcket åka upp över bebis ansikte. Vi har ett stort dubbeltäcke som vi alla delar men det sitter fast i rätt ”höjd” så att bebis har det precis under armarna när det är som mest utsträckt. Han kan alltså inte ens nästan få täcket över ansiktet eller ens en del av ansiktet.

– Jag har Owlet sock till bebis. Sjukt dyrt men det enda larmet som mäter syresättning och hjärtfrekvens. Detta larm är det som trycker bort min oro lite nattetid och gör att jag kan sova tryggt. Har 100% förtroende för larmet och att det kommer att tjuta om han får ett andningsuppehåll och behöver väckas för att komma ihåg att andas igen. Det är just detta jag är mest rädd för. Att Kenzo ska få ett andningsuppehåll, ”glömma bort” att andas och ja, ni förstår. Den typen av PSD är den som skrämmer mig mest. Är som sagt inte rädd att jag ska lägga mig på honom eller att jag på något vis ska göra så att han inte kan andas.

– Ingen alkohol eller droger. Ja, droger är väl kanske självklart. Har aldrig gjort något sådant. Men har noll tolerans när det kommer till alkohol och mig själv + sovande bebis. Hans pappa har druckit en gång och sovit i sängen och den gången lät jag inte bebbe ligga mellan oss även fast min arm låg mellan bebbe och pappa. Då låg jag i mitten hela natten.

– Har bara en tunn, platt kudde under mitt huvud och den hamnar liksom ovanför min axel så att den inte kan komma åt bebis på något vis. Inga andra kuddar är i närheten av honom heller.

Har ni några tips när det kommer till samsovning? Hur har ni sovit med era barn? Dela gärna med er. Kram!