Fick nya besked angående vår lilla tjej idag så det är därför jag har varit off hela eftermiddagen. Nu har vi iallafall bekräftat att det blir operation inom tre månader och snart har vi möte med kirurgerna i Göteborg + läkarna här på barnhjärtmottagningen i Umeå. Pratade med en av läkarna nu under eftermiddagen och tårarna har bara runnit och runnit på mig. Fick lite nya besked om tillvägagångssätt, vad dom har diskuterat fram tillsammans osv. Fick be om ursäkt typ 13 gånger över att jag är så stressig och ledsen men alla läkare som jobbar med barnhjärtan här i Umeå är så otroligt fina och förstående! Men det är klart.. Det är ju en stor grej och det är otroligt jobbigt för mig som mamma. Tycker att det känns så läskigt och känner mig så ynklig och liten. Tyvärr så fick jag samtalet precis innan jag skulle gå in och hämta barnen på förskolan och jag fortsatte gråta även när jag hade hämtat dom. Båda undrade varför så då sa jag faktiskt ärligt och som det var. Båda barnen är ju väldigt insatta i hjärtfelet på sin ”egna nivå” eller vad man ska säga. Dom vet att Jolies hjärta är lite annorlunda och att hon kommer att behöva opereras en dag. Hon vet varför hon går på alla kontroller osv osv osv. Vi har varit väldigt transparenta med information hela tiden då hon är så pass stor att hon faktiskt kan förstå lite. Och det har känts bäst så med. När jag förklarade för henne så sa hon bara ”kommer det att göra ont mamma?”. Sa att hon kommer att sova hela tiden och att det inte kommer att göra ont och då var det som att hon bara accepterade läget och började prata om annat.

Ska umgås med barnen resten av kvällen och bara vara så vi hörs mer imorgon. Har verkligen noll ork eller lust att skriva just nu. Kram på er.

<3 <3 <3