Haha, alltså det känns som att min blogg kommer att få stängas ner på grund av tråkigt innehåll snart och att allt i mitt liv kommer att gå i konkurs förutom mitt plugg. Råkade bläddra igenom inläggen här inne och ser att det enda jag skriver om är just mitt plugg. Vill bara säga förlåt för att jag är så tråkig men jag skriver ju verkligen direkt ifrån livet hela tiden och ni som har hängt med här inne länge (har ju bloggat sedan 2013, hur sjukt!?) har ju verkligen fått hänga med genom alla delar, faser och perioder av mitt liv. Blir nästan lite rörd av tanken på att vissa har hängt med redan sedan innan flytten till Göteborg, att ni har följt min första graviditet, livet som nybliven mamma, hur vi byggde hus, när jag blev mamma till två.. Ni har verkligen varit med mig genom större delen av mitt ”vuxna” liv. Det är stort ändå. Och just nu är typ plugget mitt liv. Sen får ni hänga med mig i min karriär som fastighetsmäklare istället. Hoppas att det blir lite roligare =)

Satt, låg, stod i alla möjliga positioner runt och i soffan igår. Inte kul att glo in i en skärm i 10 timmar konstant.. Upptäckte att två av mina växter tvinnat ihop sig (!!) med varandra (jag har alltså inte rört dom), köpte god lunch och hade på mig stora, vida byxor (från nelly, såå sköna) och myströja.

Sen kom Tove hit på kvällen och drack vin med mig. Behövde verkligen det!

2014: Hade precis flyttat till Göteborg (eller ja, hade bott där i ett år typ), hade filtret valencia på aaaaaaalla mina bilder, bodde i v-ringade tröjor från BIKBOK, jobbade typ hela tiden och hade en ”halvstor” blogg med typ 3000 unika besök om dagen.

2015: Blev gravid, blev mamma. Började livnära mig till 100% på mina sociala medier.

2016: Flyttade till Umeå igen, köpte bostadsrätt, jobbade massor, hade F hemma på heltid som föräldraledig. En av dom mysigaste tiderna i mitt liv som jag aldrig kommer att glömma. Åkte utomlands både själv och med familjen flera gånger. Allt var bara så.. mysigt.

2017: Åkte utomlands flera gånger, började bygga hus, flyttade till annan lägenhet, blev gravid igen.

2018: Jolie föddes, huset byggdes klart, vi var ute och gick hela tiden med vagnen, levde livets liv som ”lediga” hemma tillsammans (jag jobbade, han föräldraledig) och allt var återigen bara mysigt med stort M.

2019: Hände väl inte så mycket stora saker förutom att vi separerade.

Nej, vilken resa livet är hörrni. Och jag blir nästa rädd vad fort tiden går. Har lovat mig själv att alltid följa mitt hjärta och aldrig slösa en sekund av det jag har kvar att leva. Det är alldeles för kort för det. Det viktigaste i livet är verkligen att vara lycklig och uppleva, drömma, våga och just leva. För är det något man bara har ett av så är det verkligen sitt liv.