Alltså ibland blir jag knäpp av vilka frågor jag får. Tänker att jag ska svara er IGEN på dom mest frågade här nedan och så kan jag bara länka detta inlägg om jag får frågan igen bland kommentarerna eller på insta story.. Är så less på dessa frågor så att jag somnar snart. Förstår att många av er också är det så då får ni bara skrolla förbi detta inlägg.

Tror du att du och F kommer att hitta tillbaka till varandra? 

Nej, inte som det ser ut just nu. Jag har dock lärt mig att man aldrig ska säga aldrig så man vet ju aldrig hur framtiden ser ut.

Har du någon annan kille nu?

NEJ. Nej. nej. Nejjjjj, Nooo. Alltså verkligen nej. Kommer aldrig mer svara på denna fråga nu, haha. Har gjort det alldeles för många gånger på kort tid.

Har du varit med någon efter att ni separerade? 

Ja, EN annan kille. Men det är typ över nu.

Hur har barnen tagit skilsmässan? 

Väldigt bra! Vi har varit ovänner en hel del (såklart, då det trots allt är en skilsmässa) men valt att inte ta sådana diskussioner och tjafs framför barnen. Dom har trott genom allt detta att mamma och pappa är bästa vänner och inte fått se några dåliga sidor i detta. Dom tycker att det är rätt kul med två rum och att få vara hos mamma ibland och pappa ibland. Tycker att vi har skött detta hur snyggt som helst och är glad över att vi båda har gjort det vi kan för att barnen ska må så bra som möjligt. Dom är glada och lyckliga och mår jättebra. Och det kan jag se på dom! Barn kan inte dölja sådana känslor som dom hade haft om dom hade mått dåligt.

Hur vet man att det är dags att separera? 

Denna fråga är en av dom absolut mest frågade! Alltså detta är en SÅ svår fråga och det är så otroligt individuellt och olika för alla. Tror inte att jag sitter inne på alla svar. Eller jag VET att jag inte gör det. Långt ifrån. Jag tror väl i det stora hela att det är dags att lämna om man inte känner sig kär längre, om man tänker på andra eller kanske till och med är/har varit med andra, om man inte ser en framtid med sin partner utan mer “står ut” för att det är “så det ska vara” eller för barnens skull.. När man känner sig olycklig, tycker att livet är tråkigt, inte har gemensamma intressen, drömmer om något annat. hellre gör andra saker än att spendera tid med den man lever ihop med, inte har något gemensamt eller något att prata om, har funderat länge till och från på att lämna, stör sig på sin partner och saker som den gör och är konstant irriterad eller ogillar åsikter som den har, tjafsar och bråkar mycket, är elak mot varandra/blir dåligt behandlad, känner sig deppig och ledsen mer än glad i relationen… Detta är ju SÅ individuellt och i många fall kanske det fungerar att gå och prata med någon..Och vill båda leva ihop trots allt jag nämnde här ovan så är väl det det absolut bästa man kan göra!? Få hjälp av någon utomstående och gå i ex. parterapi. Och i vissa fall så kanske det helt enkelt är bäst att gå isär. Jag vill inte inspirera någon till att lämna sin partner men jag vill inspirera till att våga lyssna inåt och inse att livet är för kort för att inte må bra i exempelvis ett förhållande. Om man genuint känner att man vill lämna så finns det ingen anledning att stanna. Även om man många gånger kanske försöker hitta på 1000 olika anledningar som typ “för barnens skull”, “men vi har ju ändå varit tillsammans i 10 år”.. Man kanske är LIVRÄDD för det “nya” livet och inte vågar.. Men nej.. Lyssna inåt istället och följ hjärtat och magkänslan. Man vet ALLTID bäst själv oavsett vad alla andra tycker eller tänker. Man ska vara ärlig mot sig själv. Alla andra lever sitt egna liv och formar just sitt egna. Du är den enda personen som kan styra din egna lycka och ditt egna liv. Det ligger helt i dina händer. Och återigen! Något som jag verkligen vill tillägga! Jag vill inte rekommendera eller pusha någon till att skilja sig eller göra slut. Alla gör som dom själva vill och min enda rekommendation är att lyssna inåt och följa sitt egna hjärta. Ingen vet bättre än du vad som är bäst för dig.

Och för att göra detta inlägg lite roligare för er som redan hade läst dessa svar ett par gånger så kan jag berätta tre roliga saker om mig:

– Jag har världens bästa reflexer och fångar ALLTID saker som jag tappar i luften. Tove och jag skrattar alltid när vi är i närheten av vinglas, haha.. Jag tappade nämligen ett vinglas som var helt fullt och lyckades fånga det i luften på ett jätteroligt vis. Så detta skrattar vi alltid åt när vinglasen åker fram! Låter kanske inte så kul men det såg så himla sjukt ut och jag vet själv inte riktigt hur jag hann med att fånga det. F brukade alltid säga att jag har ”ninja-reflexer”.

– Jag har en plats för varje sak här hemma. Jag har stenkoll på var varenda liten penna, nyckel, legobit, målarbok, ljusstake osv ska vara. Blir nästan lite rädd för mig själv ibland när jag springer och städar mellan rummen och placerar varenda pryl på exakt samma ställe varje kväll för att få ro i själen.

– Jag hatar öl! Får kväljningar bara jag smakar en liten klunk. Förstår inte hur folk kan älska smaken och tycka att det är bland det godaste som finns. Någon annan som är likadan?

Puss och kram och ha en fin eftermiddag!