Vad tycker du om fem minuters metoden? Är det något du skulle kunna göra med dina barn? Du verkar så ”nära” i ditt föräldraskap om du förstår vad jag menar:) därför jag undrar.Tack för en jättefin blogg, Kram
Ni som följt mig ett tag vet att vi alla samsover. Nu har Jason nyligen flyttat ut till eget rum men F har valt att sova där inne med honom. Mest för sin egna skull tror jag, haha. Jason hade lätt kunnat sova själv egentligen. Brukar böna och be att karln ska komma och sova med mig men han vägrar. Svårt att klippa navelsträngen till sin lilla kille helt enkelt 😉
Men tillbaka till frågan.. Jag tycker väl egentligen att alla får göra som dom vill. Jag har inte rätten att döma en annan förälder. Man gör ju alltid sitt bästa! Men just den metoden är jag så otroligt emot. Det gör ont i mig av tanken på att vissa barn får somna på det viset. Jag tror att ett barn behöver närhet och jag tror på att närhet ger trygghet. Jag tror att man skapar trygga barn som mår bra genom att möta deras behov – alltid. Det tar tid att vara förälder. Man kan nog inte förvänta sig att ha egentid varje kväll och att barnet ska följa samma mönster varje kväll. Iallafall inte ett litet barn. Tror absolut på rutiner men tror också att barnets behov måste få vara viktigast. Rutiner kan komma när dom blir lite äldre. Klart att barnen kan vänja sig vid femminutersmetoden och kanske slutar vara ledsna till slut.. Men jag tror mest att det är en produkt av att dom inser att det är såhär det är nu och att dom får anpassa sig efter det. Barn är ju så anpassningsbara.. Och ja, något i det känns bara fel för mig. För mig är det en självklarhet att möta barnet och inte tvärtom. Det är vi föräldrar som får anpassa oss när dom är så pass små enligt min mening.
Jag har själv alltid ammat mina barn till sömns och sedan smugit iväg och lämnat dom i vår säng. Sedan kommit tillbaka när det är läggdags för mig och somnat bredvid dom. Det har varit så mysigt och det har fungerat för oss. För någon annan kanske det inte fungerar alls. Det är så olika.. Men jag tror i vilket fall som helst att ett barn behöver den där närheten. En bebis har ju legat i magen i nio månader – klart att han/hon vill vara nära sin mamma sedan också. Höra hjärtslag, känna värmen genom att ligga hud mot hud, somna tryggt och lugnt utan minsta oroskänslor.
Mina barn kan också somna själva ibland. Det är så olika det där. Men jag möter dom i behoven som dom har där och då. Det är ju olika. Ibland kanske bebis är mer närhetskrävande och ibland mindre. Ju äldre dom blir ju enklare är det. För mig är det viktigt att möta barnet iallafall och F delar min mening vilket är skönt. Jag tror inte heller att man gör det svårare för barnet att finna ro själv genom att låta dom somna tillsammans med en utan snarare tvärtom. När jag väl har nattat Jolie och ammat henne till sömns så sover hon oftast hela natten helt utan problem. Kanske ett uppvak för mat eller så tar hon bröstet i sömnen och äter medan hon fortsätter sova. Jason hade säkert kunnat sova själv sedan länge tillbaka också men det har varit mysigt att få ge varandra värmen och tryggheten.
Här är en dikt som jag fann för något år sedan som berör mig: Dikten heter Femminutersemetoden
Det är kväll –
jag känner det.
Allt är som det ska.
Mjuka händer
håller mig
ljummet vatten
omsluter mig.
Pappas leende
däruppe.
Allt är som det ska.
Jag torkas, kläs på.
Mamma håller mig ömt,
Lägger mig vid sitt bröst,
Mina läppar möter
hennes mjuka hud
varm söt mjölk
fyller min mun, min mage.
Allt är som det ska.
Ammandet gör mig dåsig
jag glider in i sömn
Då händer något.
Ett salt finger i min mungipa
Skiljer mig från bröstet
Jag gapar över luft
Lyfts och sänks ner
På platt, dött tyg.
Jag är ren.
Jag är mätt.
Jag är klarvaken.
Jag är ensam.
Allt är tyst.
Allt är mörkt
Allt är fel, fel, fel.
Så jag ropar på dem:
Jag är i fara!
Rädda mig!
Inget händer.
Som spöken kretsar
oron runt mig.
Slukar mig hel.
Allt jag kan göra
Är att om och om igen
ropa
så högt jag kan:
JAG ÄR I LIVSFARA!
RÄDDA MIG!
JAG DÖR!
Om och om igen
för att inte dö.
Korta stunder hör jag mammas röst
Långt långt borta,
Diffust genom mina egna rop.
Räddning på väg.
Jag ropar på henne.
Rösten tystnar.
En dörr slås igen.
Jag ropar och ropar
i förtvivlan
och dödsskugga.
Ropen bor i mina gener
har räddat mina
förfäder och förmödrar
De tysta fick aldrig egna barn.
Skräcken regerar.
Halsen, magen, huvudet, allt värker.
Ibland hör jag mamma
långt där borta
sen försvinner hon igen.
Till slut övermannas jag
av skräcken
Överlämnar mig åt ödet
Bereder mig på döden
Ja, jag ska dö.
Jag vet det nu.
Det är natt,
en farlig tid.
Ingen kommer.
Mamma och pappa är redan döda.
Jag är övergiven
Prisgiven
Orörlig i fiendeland.
Min enda, smala chans:
Att vara tyst
Låtsas redan vara död
Efter evigheters evighet:
Det är morgon.
Jag lyfts upp
av mamma
läggs till hennes bröst.
Jag överlevde.
Sen är allt som det ska.
Till nästa kväll.
Publicerad i Det grymma svärdet 17
Vad tycker ni om femminutersmetoden? Rätt/fel? Hur har ni gjort? Som sagt, jag dömer INGEN! Men jag har starka åsikter om just denna metod. Och alla har rätt till sin egna åsikt. Det viktigaste är att vi respekterar varandra i att vi tycker och tänker olika.
Kommentarer
Inget illa menat. Jag brukar gilla det du lägger ut. Men tycker det är ett rätt dömande inlägg ändå. Alla barn och föräldrar är olika, tycker inte man ska få andra att må dåligt om man kört någon liknande metod eller den metoden.
Förstår! Vi får helt enkelt respektera varandra i att vi tycker olika. Jag tycker att det är en hemsk metod. Kram
Hej! Tycker du har en jätte bra blogg.
Bar en tanke jag har, inget påhopp utan bara ett annat sätt att se på saken.
Ser att många skriver att dom inte tillämpat just exakt 5 minutersmetoden utan typ lagt ner gått ut, gått in o så ofta för de inte haft val och barnet varken velat samsova, vaggas osv.
Det var samma för oss ingenting funkade. Förutom att lägga ner och efter 15 minuter av att gå in o ut och bekräfta så somnade min första dotter själv efter 9 månaders 4 timmars matningar och ständiga uppvak.
Tänkte bara på att säga att man är helt emot metoden och skriva att det är en hemskt metod osv kan ge stor ångest för många föräldrar som kanske har provat allt men inte funkat. Och kanske gjort en variant av den.
Alla barn är ju olika och vissa kanske inte funkar med att bara lägga ner eller ens samsova.
Vissa gråter konstant och föräldrar kan känna sig maktlösa och må dåligt.
Känner bara att inlägget kan få många att må dåligt för man kanske har använt metoden pga av man inte ”har val”
Förespråkar inte femmenutersmetoden för att ”man vill ha egen tid”. Kanske lite luddig kommentar men jag hoppas tanken kom fram.
Hej <3 tack för så fina ord, blir så glad att du gillar bloggen. Och tack för att du delade med dig. KRAM <3
Mina föräldrar körde 5-minutersmetoden med mig och jag älskar dom lika mycket för det 😊
Förstår 🙂 kram
Vi har kört en variant av den metoden, har lagt ner vår son i sängen med snuttefilt och bäddat om honom och sen gått utanför dörren och suttit precis utanför, sen om han grinade så väntade jag kanske en halv minut och sen gick hag in bäddade ner och gick ut och så har vi hållt på. Men grejen är att vi hade ingen fungerande nattning innan, det har alltid varit mkt skrik på kvällarna och han har inte velat ligga brevid mig, har bara försökt kravla sig ur sängen, jag tycker det låter så mysigt att samsova så hade gärna gjort det, men det har aldrig funkat för oss, jag har testat många gånger på natten när han gråter att bära över honom till vår säng men han skriker lika mkt och kan peka på sitt rum, sen tar jag honom dit och då pekar han ut, så inget är bra. Ville bara berätta att alla som testar den metoden kanske inte har en fungerande nattning som alternativ, man får prova sig fram och lita på magkänslan.
Tack för att du delade med dig av din bild av det hela. Stor kram och ha en helt underbar midsommar finis! <3 <3
Du har så rätt i alla dina tankar och vad du skriver, trygga barn är att möta behov, står skrivet i forskningen och psykologin.
Ja, det finns ju mycket forskning på att det inte är en bra metod.. KRAM
Vi har alltid legat med barnen till de somnat. Gör ännu så med minsta, han är nio år. Jag ser det inte som jobbigt utan som en mysig stund ihop. När de var små ammades de i sängen, sen var det välling och nu läser vi, pratar om allt och inget. Det är rätt för oss. Har ju två stora barn (utflyttade) och vet ju att tiden går fort och vi har tagit tillvara på den så gott vi kunnat. Äldsta kom till mig varje natt tills han var 11, dotten sov i egen säng hela nätter från fyra månader å minsta (nio år) sover ännu med mig. Jag har gjort vad som passat barnen bäst. Tänker att gällande sömn/närhet har dom fått styra. Lägger inte heller nån värdering i hur andra gör men kan ibland bli ”trött” när vissa har åsikter att ”det är dags” att han ska sova i egen säng. Har blivit två bra unga vuxna av de andra så det här blir nog bra det med😊
Åh vad mysigt <3 ja, det är ju verkligen MYSIGT att få göra det.. Tiden går ju så fort precis som du säger 🙁 snart har mina två också flyttat ut känns det som, haha.. <3 så rätt att göra så!! Kram till dig och tack för en sådan bra kommentar.
Vilken hemsk dikt jag vill gråta 🙁
Har själv två barn en på två år och en på sju månader.
Min stora har alltid somnat brevid oss. Antingen ammande eller med flaska. Och hon har nästan från start sovit hela nätter. Min minsting kommer bäst till ro genom att somna själv i sin säng men han gråter aldrig utan jollrar och somnar så skönt. Skulle aldrig någonsin kunna låta dom gråta sig till sömns fy fan vad hemskt. Jag är som dig att jag möter deras behov. Min stora har behov av närhet och lilla vill somna själv för tillfället och då får dom det. Kram o tack för din underbara blogg den enda jag läser!
Jamen ellerhur 🙁 <3 Låter ju hur bra som helst. Det viktigaste är ju att barnen mår bra! Helt rätt. KRAM och tack för så fina ord. Blir så glad <3
Vi har aldrig kört någon metod med våra barn men vi har gått lite efter hur skriken låter. Ibland hör man när det bara är lite smågnäll och det har vi ej brytt oss om, men när de på riktigt behöver oss har vi självklart funnits där.
Båda våra barn älskar att gå och lägga sig och de kan ligga och mysa ganska länge i deras sängar innan de till slut somnar. De är trygga där. Detta får mig att tro att vi gjort helt rätt.
Förstår <3 tack för att du delade med dig, kram
Jag fixar inte ens tanken på att ett barn ska behovs ligga och gråta, skrika i panik efter någon om inte kommer. Den enorma stress och ångest det måste innebära! Vår tjej vill helst sova själv i sin säng men jag somnar alltid bredvid henne och kommer så fort hon ropar på natten!
Nej samma här 🙁 kram
Fruktansvärd metod!! Tänk bara den ångesten som barnet känner av att bli övergiven… som en fånge i sin egen kropp för dom kan ju inte precis göra något åt saken.. Det är som du säger att det tar tid att vara förälder. Ibland tar nattningen 5 minuter och ibland 2 timmar. Men vi är ALLTID i rummet hela tiden. Dottern somnar i eget rum i egen säng sedan 2-årsdagen men kommer alltid in till oss mitt i natten och får alltid sova vidare med oss. Visst att varje familj gör vad som passar dem bäst men att gråta sig själv till sömns övergiven och ensam måste ändå klassas som vidrigt!
Ja verkligen. 🙁 håller helt med dig! KRAM fina du <3
Körde den med första barnet. Ångrar det än idag, tio år senare. Inte hjälpte det heller! Men vi tar igen det med råge nu. Mina söner 8 och 10 sover hos mig så ofta det går. De älskar det (jag sover lite sämre pga allt sprattel, tyvärr, haha. Men som sagt jag har fortfarande dåligt samvete och egna sår i hjärtat av den där skitmetoden så det är det värt.) Nu väntar jag sladdis-lillasyster till oss och har skaffat babynest till första tiden för vi vill nog alla sova tillsammans i stora sängen.
Förstår det 🙁 <3 så mysigt att sova tillsammans istället. KRAM
Åh vad jag är avundsjuk på er som har bebisar som man kan smyga ifrån när de somnat! 😜 Vi samsover och min dotter vaknar oftast med 30 min intervaller för att ”leta” efter mig, ibland hinner jag in i sovrummet innan hon vaknar, ibland inte. Då somnar hon inte om så då får hon vara uppe med oss tills det är läggdags för mig eller tills hon blir trött igen. Vissa dagar kan jag inte smyga upp alls. I början gick jag och la mig med henne vid 19-20 tiden varje dag för det har varit hopplöst att smyga ifrån henne så det har blivit bättre. Trots detta skulle jag aldrig tillämpa någon 5 minutersmetod. Jag har gråtit, brutit ihop, accepterat att det är en kort tid av mitt liv och gått vidare ( fler än en gång haha!) men har förståelse för att vissa föräldrar blir desperata. Såg en kommentar för någon månad sen där situationen var liknande och jag finner mycket tröst i att höra att man inte är ensam så det är därför jag skriver detta. I början hade jag dåligt samvete för ”rutiner är så viktigt” men jag har gjort den bedömningen att mitt barn prioriterar att vara nära mig än att sova 20-08 varje dag. Funderar mycket på om jag gjort något ”fel” men landat i att barn helt enkelt är olika.
Tack för en trevlig blogg Gabriella! Tycker du verkar vara så fin mot dina barn. ❤
Ja, det är ju så olika det där.. <3 Beror INTE på dig! Förstår dig verkligen!! Du är långt ifrån ensam fina du!! Stor kram <3 Och tack för så snälla ord. Ha en underbar midsommar.
Den metoden är så fel och grym på flera nivåer. Hojja, finns forskning som visar att barn som blivit påtvingad 5mins
Metoden har lättare till aggresivitet i vuxen ålder.
Barn är inte som vi vuxna, hujja blir så ledsen i själen för alla stackars barn som får gråta sig till sömns ensamma..
Ja 🙁 det är så hemskt..
Kunde inte läsa klart dikten för blev så ledsen av den 😢 första sonen var tydlig med att han behövde mycket närhet och vi samsover fortfarande ibland och han är 5 år, andra sonen kunde man lägga ner i sin säng vaken och han somnade själv utan att ens gny det minsta lilla, ibland somnade han av amningen också. Helt otroligt olika det kan vara men jag tycker barnets behov ska gå först ❤
Ja, den är så himla hemsk 🙁 åh, ja det är verkligen SÅ olika det där. Så viktigt att lyssna på sitt lilla barn <3 du har så rätt, kram
Men vilken hemsk dikt, jag blev helt tårögd och kallsvettig när jag läste den😱 Jag håller dock helt med dig om denna metod, tycker inte alls bra om den! Våran lilla kille har precis fyllt 2 år och har alltid sovit i egen säng, fast i vårat sovrum tills nyligen (när vi flyttade fick han det rum). Skulle aldrig kunna låta honom skrika till sömns, väldigt viktigt att nattningen ska bli en mysig och trygg stund. Vill han inte somna själv sitter vi med tills han somnat och vill han ändå inte får han somna i famnen eller i våran säng. Så viktigt att möta barnen i deras behov tycker jag! Nu väntar vi en lillebror som är beräknad i september och jag vill köpa en stor säng som går från vägg till vägg så vi alla kan sova tillsammans haha🙈 Gillar väldigt mycket om din blogg förresten, tack för bra läsning varje dag! 😊
Ja, den är hemsk verkligen 🙁 <3 man får ont i magen av att läsa.. Nej, det förstår jag verkligen! Du har så rätt och jag håller med dig till 100%. HAHA, hade varit så underbart med en så stor säng 😉 kram och tack för så fina ord <3
Vi använde väl oss av en version av den metoden kan man säga, vår son sov bredvid mig i vårt rum första sju månaderna ungefär men vaknade väldigt ofta på natten. Vi flyttade in honom till eget rum efter det och han sov bättre men vaknade fortfarande. Jag nattade honom i famnen men när han blev 10 månader så provade jag att lägga ner honom i sängen själv med snuttefilt och white noise. Han var ganska nöjd själv i sängen och kunde ligga och små-gnälla lite, så fort fort han började gråta så gick jag in till honom. Fortsatte så i någon vecka och till slut var han supernöjd att somna själv i sängen.
Ville bara skriva hur vi gjorde för att visa att det inte nödvändigtvis är så att folk låter sina barn ligga och skrika sig till sömns. Jag skulle aldrig låta mitt barn ligga och skrika och vara ledsen i sin ensamhet. Så den metoden tycker inte jag stämmer överens om hur du beskriver den i ditt inlägg, Det finns såklart föräldrar som gör sådär också men säkerligen inte lika många som nattar sina barn utan att låta dom ligga och gråta själva.
Tack för en härlig och inspirerande blogg 🙂
Tack för att du delade med dig <3 och tack för så fina ord!! Stor kram till dig och ha en jättefin midsommar 🙂 <3
Ja vet inte ja
Tror inte på metoder för små barn…. Alla individer är olika me sömn.
Me första ansträngde ja mig för han skulle sova.. Och ändå vakna han hela tiden. Nummer två gjorde ja inget än att amma, och hon sov princip hela nätterna. Me nån amning emellanåt utan problem. Fortfarande 4 och 2 sover äldsta sämre. Har fått reda på att de är nattskräck han haft sen han var väldigt liten. Så inte så mkt o göra, vår säng deras säng, ja är tacksam för all sömn man kan få hehehe, dock nattar vi dom i sitt rum ca samma tid varje kväll.. Srn brukar orken få styra om man orkar natta om eller lägga över i vår säng…Ja oavsett hur man gör går allt i perioder… Samma som för oss vuxna. Iallafall jag sover inte bra varje natt, de gjorde jag inte heller innan barnen kom, så varför skulle man sätta högre krav på barnen än sig själv? Känns orimligt. Även om de är jobbigt när de bråkas vid läggning ibland o de inte vill sova på natten, kan man inte mer än försöka.. Det enda ja kommit på här iaf är att vi inte har låtit dem vara uppe om de inte vill sova på natten, antingen får de va i vår säng eller sin säng, men är de oroliga får de alltid ligga hos oss. 😊Natt är alltid natt för dom o dag dag. Med undantag om de är sjuka eller så. Jaa ja tror man bara får anpassa sig så gott de går.. Hehe är mitt upp i det så vad kan ja säga annat än att det är sällan man vaknar o känner sig utvilad hehe. 💜
Ja, det är ju så olika det där! Tror precis som du och håller verkligen helt med dig! 🙂 Stor kram!! <3
Håller med dig till 100%! <3 Skulle aldrig heller kunna köra på någon sån metod, usch!! Förstår verkligen inte vitsen 🙁 🙁 Ammar också min till sömns och vissa kvällar somnar han direkt, vissa tar det längre tid för att han vill ligga och snutta länge- men det får ta den tid det tar 🙂 De är ju bara såhär små en gång och jag tycker bara att det är såå mysigt. Han och hans behov kommer alltid i första hand!
Exakt så känner jag med!! KRAM <3
”Det tar tid att vara förälder.” Den meningen är så bra, Något som lite glömts bort kan jag känna. Det är alltid frågan om egentid. Familjen är lite mer lyckad om barnen kan sysselsätta sig själva och somna ensamma. Så att föräldrarna får tid för sig själva. Ju mer desto bättre. Man har barnvakt i flera timmar och över natt (enligt mig) alldeles för långt ner i åldrarna. Vi använder flaska (ersättning eller pumpad mjölk så ingen sån disskusion) för att kunna lämna ifrån oss även matstunden. Inga fel alls med något av de i viss utsträckning men alla dessa situationer är så mycket kopplade till närhet och trygghet, så vi får inte glömma bort att allt kanske inte är bra bara för att de går och gör livet smidigare för oss vuxna. Uttrycket glad mamma, glad bebis får man ibland ta med en nypa salt.
Får ofta försvara mig och anses i mångas ögon som överbeskyddande och ”tråkig” som bara haft barnvakt över natt en gång till vår tvååring, eller som hellre tackar nej till vissa saker då jag känner att min dotter behöver få närhet genom amning en kväll när vi kanske varit iväg under dagen.
Alla är olika, både barn och föräldrar. Men det här med egentid är ingen rättighet, varken som mamma eller pappa. Vi har valt att sätta barn till livet, då är min åsikt att vi också får anpassa oss efter deras behov, inte tvärt om.
Tack för en fin blogg Gabriella!
Men ellerhur!! <3 Åh vad intressant och klokt skrivet. Och ja, du har helt rätt i att alla är olika men att man faktiskt ska anpassa sig efter barnet och inte tvärtom! Stor kram och tack för så fina ord! Ha en fin midsommar <3
AMEN! Så bra skrivet!
Jag är helt emot 5min metoden och det finns mkt forskning som visar att den metoden inte är bra för barnen i fram tiden. Det gör ont i mig att tänka på de barn som får gråta sig till sömns. Vet inte ens hur folk klarar av sånt. Själv börjar jag typ grina när jag ser ett barn på tv eller film som gråter. Nej nej… närhet till barnen är det bästa vi som föräldrar kan ge dem.
Ja, det finns ju mycket forskning på det 🙁 samma här, haha! Man är ju så känslig när det gäller just barn och speciellt sedan man själv blev förälder..
Jag är otroligt mycket emot allt som har med 5 minuters metoden att göra. Jag accepterar val andra föräldrar gör, alla gör vi vårt bästa men precis som du skriver är de ju faktiskt vi som valt att skapa våra barn, vi valde dom inte dom oss. Vi har ansvar över dom, vi ska ge dom den bästa och tryggaste starten hur kan man då förvänta sig att dom ska anpassa sig efter oss? Vi är de ända däggdjuren som självmant väljer att ”lägga våra barn under ett träd men själva lägga oss under ett annat”. Till och med djur sover nära sina ungar, även djur vill skydda sina barn.
Min pappas fru använde sig av 5 minuters metoder och jag minns hur jag som 12 åring när jag hälsade på tyckte det var så obehagligt att bebisarna fick skrika sig till söms. För oss har samsovning varit något naturligt, det har känts fel att först bära mitt barn, känna varje rörelse och ge de trygghet i 9 månader för att sedan lägga det ensamt och gå. Så vi har ammat länge, samsovit och definitivt inte låtit henne skrika för att träna lungorna. I dag när hon är två syns det genom att vi alltid varit otroligt bortskämd med sömn, alltså väldigt och har en fantastiskt trygg tjej. Hon vet att vi finns där, kommer tillbaka om vi lämnar och är redo med öppna armar när helst hon behöver minsta trygghet. För mig är det otroligt viktigt medans 5 minuter metoder bara är så fel!
Förstår dig helt!! Nej men fy vad jobbigt att behöva vara mitt uppe i det 🙁 Ja, det är ju så.. Det är vår uppgift att skydda barnen och ta hand om dom. Se allt utifrån deras behov och perspektiv och handla därefter. STOR kram och tack för en så bra kommentar.
Så fel så fel!! Man gör inte så mot sina barn!! Amen till samsovning!
Håller med!!
Så bra skrivet! Jag är emot alla såna slags metoder. Tycker precis som du att närhet och trygghet ger trygga barn. Önskar att alla kunde förstår det. Men ser så många som undrar varför deras 1 månaders bebis inte vill sova i egen säng. Tycker det är sorgligt!
Ja, det är så tråkigt 🙁 dom har ju precis kommit ut ur en mage.. Klart dom vill vara nära.. Sedan vet jag att vissa barn somnar bättre i egen säng osv.. Alla gör som det fungerar bäst för dom. Men just denna metod är så hemsk 🙁 kram
Buhu jag gråter över dikten!! Fy fan 😢 ligger bredvid min snart 3-månaders nu som tar en förmiddagslur, han vill ligga tätt intill mig och det får han. Vi samsover då han vill det. Storasyster sov i spjälsäng efter bara någon vecka, men min kille vill sova nära. Och efter den där dikten känner jag bara ”jag gör rätt! ”Jag skiter i de äldre som säger att barn ska sova själv, i egna rum. Jag lyssnar på mitt barns behov och det är det viktigaste!
Förstår dig helt 🙁 du gör helt rätt!!! <3 <3 kramar!
Jag har aldrig i mitt liv kört den metoden, Men min stora kille som är snart 6 år, Har fått mig gråhårig. Jag råkade göra ett stort misstag att vagga honom på mina ben, Så det sluta att jag gjorde det tills han var ca 5 år.
Även idag är han så jobbig med sömnen.
Så med min lilla har jag från start låtit han sova själv i sin säng (förutom första 3 månderna då sov han med oss)
Men jag byter hans blöja och ger han mat(flaska) Sen lägger jag i hans säng. I början satt jag vid tills han somna, Men nu (han är 11 mån) Så går jag ut o han somnar själv. Självklart skulle jag ta upp om han skrek eller visa missnöje, Men han är så trygg och det funkar jätte bra för oss.
Förstår dig helt!! <3 Så skönt att ni hittat det som passar er bäst! Alla är ju olika och barnen funkar olika. Så länge alla mår bra <3 <3 stor kram fina du!
Tycker också att det är en hemsk metod! Min son led av reflux när han var bebis och hade som mest ont kvällstid, jag satt med honom i famnen i ett mörkt rum mellan 19-23 varje kväll i 5 månader. Han grät och hade ont och jag kände mig så maktlös över att inte kunna göra något. Det jag kunde göra var att finns där med närhet och att inte lämna honom. Min egentid då? Det fick jag inte någon, inte just under den tiden i livet. Men vad spelar det för någon roll? Jag har hela livet på mig att få egentid på kvällarna, nu har vi tex haft det i över ett år!
Jag tycker att man måste sluta tänka på att man ska få egentid, det viktigaste är att barnet mår bra och att man finns där för sitt barn. Barnet kommer först, sen kommer jag. Den är under en kort period i livet som det är så intensivt om kvällarna.
Behöver man egentid ändå, skaffa barnvakt för en kväll!
Åh hjärtat då 🙁 <3 förstår dig verkligen.. Nej, då finns ju inte egentid på kartan.. Du har SÅ rätt och tänker helt rätt. Hade tänkt precis likadant. Barnen kommer alltid först. Deras behov är viktigast. KRAM <3 Kärlek till dig.
Tack för ett så fint inlägg. ❤️
Tack själv <3 kramar
Tack för ett bra inlägg!
Trots att min son alltid haft problem med sömnen och under hans första 1,5 år vaknade han ca i gång i timmen- VARJE kväll, varje natt. Trots att jag har vänner som provat 5 minutersmetoden och tyckt att det fungerat, många som ”tipsat” mig om att prova den har jag aldrig haft hjärta att göra det. Visst hade det nog ’fungerat’ han hade kanske somnat utan skrik till slut, men vem vet vad den metoden gör med barnen på sikt?
Låta de skrika, ensamma – tro att de är övergivna för att till slut ge upp? För varje kväll går det snabbare- lika bra att ge upp- ingen kommer lyfta upp mig hur mycket jag än ropar på hjälp?!
Alla gör som de vill och vad som känns rätt för just dom, och jag som själv stått i tårar och sömnbrist i sååå många nätter kan verkligen förstå att man gör vad som helst.
Jag kände att jag gör allt i min makt- vyssa, sjunga, gunga, vagga osv hud mot hud- närhet- då kan jag iaf känna att jag gjort allt Jag kan göra för att finnas där för honom- att lämna honom när han kanske behöver mig som mest har jag aldrig kännts rätt- för mig.
Många kramar
Förstår dig helt!! <3 ja, det är ju så det blir tyvärr 🙁 SÅ fint tänkt av dig.. Fick tårar i ögonen av din kommentar. Vilken fin mamma och människa du är. KRAM
Jag håller med dig till 100%! Skulle aldrig låta mitt barn ligga och skrika när han uppenbarligen vill ha närhet. 💕
Samma här! <3 kram
Håller med fullständigt! Kunde inte sagt det bättre själv. ❤ man kan ju bara gå till sig själv, tänk att bli placerad på ett ställe som man inte själv kan ta sig ifrån och dessutom bli ignorerad av personerna man älskar och är som mest beroende av när man ropar på ”hjälp” och ber om tröst 😭
Jamen ellerhur!! <3 Det är ju verkligen så.. 🙁 hemskt.. KRAM
Hej! Vet inte om jag är extra känslig idag men började gråta av dikten. Haha. Skulle aldrig kunna använda mig av en sådan metod! Har en dotter på 7 månader som också alltid ammas till sömms på kvällarna, sedan samsover vi. Fungerar bra och är så mysigt! Det är lika mycket för min egen skull som vi samsover, måste få känna henne nära. Gillar din blogg och inställning kring barnen som är lik min egen. Hur länge ammades Jason till sömms? 🙂
Samma här verkligen!! <3 Ååååh vad mysigt! 🙂 Känner samma sak. Ammade till sömns jättelänge.. Tills han var typ ett och ett halvt.. Men han kunde somna med sin pappa då också så vi varierade lite beroende på vem som nattade <3 KRAM <3
Håller med fullständigt! Kunde inte sagt det bättre själv. ❤
<3 <3 <3 kram
Personligen skulle jag aldrig fixa 5 minutersmetoden. Jag tror på att ge barnen den närhet och trygghet de behöver, jag ligger alltid med min dotter tills hon somnat. Är det okej för henne sitter jag bara på sängkanten, det får hon bestämma (1,5 år snart). Jag ser inga nackdelar med det, jag vill att hon ska somna trygg och lugn. Det har resulterat i att hon gillar att gå och lägga sig. Skulle faktiskt aldrig kunna lämna mitt barn i förskräckelse och otrygghet som jag nog ändå tror 5 minuters resulterar i.
Nej samma här 🙁 ja, det är så viktigt. Tror precis som du, kram
Nej aldrig att jag skulle ha hjärta att låta mina barn gråta och skrika sig själva till sömns. Jag har hört att barnskrik/gråt är det mest stressframkallande ljudet som finns just eftersom det ligger i våra gener att vi SKA ta hand om ett barn som gråter och skriker. Mina barn som är i skolåldern nu samsov första 2-3 åren. Jag ammade oftast till sömns precis som du. När de blev äldre och sov i egen säng och eget rum kom det naturligt, en period låg vi bredvid och nattade, sen satt vi bredvid på en stol och höll handen. Sen började de somna på egen hand mer och mer. Det är så få år som barnen är små, då måste man följa sitt hjärta och ge dem det som blir tryggast för alla inblandade och ta vara på småbarnsåren istället för att skynda iväg. Mina barn är supertrygga nu och sover jättebra, och de har somnat själv i många år nu. Sen de kanske var i 3-4årsåldern har det räckt med att läsa en stund, puss och kram och ”god natt” så har de somnat. Ok vissa kvällar kanske de kommit upp (lugnt och utan gråt), bara för att t ex få ett glas vatten eller en extra kram och så har de gått och lagt sig igen.
Så mysigt det låter <3 låter precis så som vi gör. Ja, det är ju det.. Dom blir stora så snabbt och åren bara rullar förbi utan att man hinner blinka.. <3 Stor kram och tack för att du delade med dig. Kul att vi ser på det på samma vis.
Är också emot metoden men tror inte att närhet löser alla problem med sömn. Att de barn som fått mkt närhet och där föräldrarna är närvarande automatiskt kommer sova bra. Min dotter hade kolik sin första tid vilket innebär noll sömn för oss alla, det var en hemsk period där vi ibland var tvungna att lägga ifrån oss henne för att man inte i desperation skulle göra något man ångrar sen. Sen sov hon jätteoroligt hela nätterna fram till nästan året. Vaknade varje h och skrek och hade svårt att komma till ro. Ammade fram till 10 månader innan hon bestämde sig själv att det var nog. Har gett henne all närhet jag kunnat och vankat av och an med henne i famnen i ett års tid. Nu sover hon dock bra och ingen njuter mer än vi. Så kanske ändå att till slut så fick vi utdelning för allt vi gett henne
Förstår, tack för att udd elake med dig <3 det viktigaste är ju att alla mår bra. Och vad skönt att hon sover bra och att ni också får sömn. All kärlek och kram <3
Jag har gjort 5-minuter metoden med mitt barn. Och de var helt enkelt för att vi inte kunde sova tillsammans. Det gick bara helt inte.
Visst det är jätte tråkigt att vi inte kan sova tillsammans, det går ju om man verkligen vill men då får man räkna med att han vaknar och är vaken halva natten och då sover han bättre i sin egna säng, hela nätter. Ska ju inte sticka under stolen att jag och min sambo sover bättre också när vårt barn sover i sin säng. Men han har sin säng i vårt rum, inte ens en meter ifrån oss. Så 5-minuter metoden behöver inte betyda att måste ha ”egen tid” på kvällen eller för att föräldern ska fylla sina egna behov före barnets.
Sen får ju folk tycka vad dom vill som du skrev. Och jag tänker inte ta skit för detta heller för att vi har gjort som vi har gjort. Jag finns där för mitt barn och ger honom kärlek och närhet. Och bara för att man har gjort 5 minuter metoden betyder de inte att man inte alltid kan sova med sitt barn. ibland offrar jag nätter för att jag verkligen vill sova med honom för att de är mysigt, men han vaknar på natten sätter sig upp i sängen, börjar prata och tror att nu ska vi stiga upp och ibland till och med går ner från sängen och springer ut ur rummet, men då får jag ta de för jag vill ju sova med honom.
Så, jag vet inte vad jag mer ska säga, Man kan inte döma någon för alla har det så olika med sina barn.
Mitt barn mår bra och har det bra iallafall och det är huvudsaken.
Tack för att du delade med dig <3 kram och ha en jättefin midsommar fina du!<3
Jag har 3 barn nu. 4, 3 & 1 år snart. Har kört denna metoden fast med 3 minuter med mina barn och man får säga vad man vill men mina barn är så otroligt trygga och kärleksfulla!! Började förra veckan med lilltjejen. Samma rum men olika sängar. Tog två dagar och nu somnar hon hur lugnt som helst, mina två pojkar delar rum och säger massa godnatt, pussar och kramar samt godnattsaga och sen vet dem att det är dags att sova. För mig har det funkat kanon och aldrig känt mig som en ond mamma. Jag vet att jag är en kanonbra mamma som ofta får beröm över mina trygga och väluppfostrade barn. Kan tillägga att amning aldrig funkat här så inte funnits någon amning till sömns tyvärr… men det låter mysigt 😊
Tack för att du delade med dig 🙂 KRAM <3 <3
Vi får ofta höra om hur fel vi gör med våra nattningsrutiner. Främst från svärföräldrarna då.. vi har i stort sett samma rutiner varje dag men just när dom somnar kan bli olika tider. Sonen somnar nästan alltid i famnen efter sista måltiden ca 19-20. Dottern somnar nästan alltid i soffan när hon myser med oss, ibland vill hon läsa saga i soffan o somnar i sin säng. Felet vi gör är tydligen att vi inte låter barnen somna själva i sina sängar.. förstår verkligen inte problemet det är ju mysigt för oss alla!
Förstår det.. Känns som om många äldre förespråkar att barn ska sova själva i sina sängar och även denna typ av metoder.. <3 ta inte åt er!! KRAM
Skulle aldrig aldrig någonsin använda den metoden. Usch den där dikten gav mig rysningar och magont:( ammar alltid min kille till sömns och vi samsover. Ibland vaknar han igen och då springer jag dit och lägger mig bredvid honom så han får amma igen till han somnar om han vill det. Aldrig någonsin att jag skulle kunna lämna honom ledsen <3
Får också ont i magen av dikten 🙁 <3 <3 känner precis som du, kram <3
Ligger och gråter nu efter att ha läst dikten.. usch, tror inte alls på det, men som du säger så är vi olika och alla gör ju som man vill!
Ja, jag har också gråtit när jag läst den 🙁 Så jobbig läsning.. KRAM
Bra skrivet! Helt enig.
Har skrivit en kritisk analys om just denna metod under min högskoleutbildning.
Den är fruktansvärd på så många sätt och riskerar avsolut att ödelägga en trygg anknytning mellan förälder och barn.
Kram!
Vad intressant att du skrivit om detta!! <3 kram fina du
Vilken hemsk dikt 😭
Jag tror inte heller på fem-minuters metoden. Min som fyller 1 imorgon har sovit i sin säng sedan 6 månader ungefär. Vi har aldrig lämnat henne ledsen. När hon gråtit har vi tagit upp och tröstat. Varit kvar tills hon somnat. Nu somnar hon på någon minut oftast av sig själv. Barn behlver trygghet. Hur man än ger det. 💕
Ja ellerhur 🙁 Så sant och så rätt!! Kram finaste du <3 all kärlek
Jag håller med dig. Gillar inte den metoden, den handlar inte om att möta barnens behov alls. Vår dotter är 1,5 och på dagarna somnar hon bra i sin spjälsäng(som står precis bredvid vår säng) men på nätterna vill hon inte sova där alls utan vill sova mellan oss från det att hon ska sova på kvällen. Och det får hon såklart!
Låter ju hur bra som helst <3 <3 kram fina du
Känner precis som du! Vår son är snart 9 månader och har ett enormt närhetsbehov. Vi har alltid plockat upp honom så fort han är ledsen och kommer fortsätta med det. Han ska inte behöva gråta sig till sömns när han somnar på 2 sek om han får komma till mig. Vet inte hur många gånger vi fått höra att vi skämmer bort honom när vi tar upp honom när han gråter. Sen när blev man bortskämd av närhet?! Närhet ger trygghet!
Så rätt och så sant <3 <3 kramar
Vi har en 5 åring som sovit mellan oss sen födseln vägrar egen säng och absolut eget rum ! Vi har testat alla knep men inget resultat.. sen lillasyster kom så har den stora markerat ännu mera att det är hennes säng och den minsta ska sova i sin egna 😓 många trånga sömnlösa nätter här nu ..
Åh förstår verkligen 🙁 kram <3
Jag körde den metoden när min dotter var 16 månader. Metoden handlar ju inte om att skapa en otrygg anknytning och att man inte svarar på barnets rop. Metoden går ut på att lära barnet att föräldern finns i närheten fast barnet inte ser mig. Man pratar genom väggen i tre minuter, går sedan in, klapper och går ut igen. Upprepar tills barnet sover. Trygghet handlar även om att barnet ska känna sig trygg när en förälder inte syns, att det finns en värld bortom synfältet.
Tack för att du delade med dig!!
Jag brukade sitta vid min sons säng och natta honom när vi beslutade att han skulle börja sova själv. Det blev alldeles för långa nattingar (ibland timmar) i famnen samt att han vaknade flera gånger på natten vilket varken var sunt för honom eller mig. Första natten när jag nattade honom och satt bredvid grät han lite, andra gnällde han lite, tredje sov han hela natten och gör nästan konstant sedan dess. Vill han bli nattad i min famn får han givetvis det men han brukar inte vilja längre. Men att springa in lite hysteriskt som vissa skriver känns ju inte alls sunt för barnet eller att bygga upp deras tygghet. Jag brukar ju också känna obehag men tycker det är viktigt att försöka vara lugn och trygg.
Tack för att du delade med dig. Kram kram <3
Jag håller med om att femminutersmetoden är destruktiv och jag anser att den till och med är skadlig för barnet ur ett anknytnings- och trygghetsperspektiv. Jag ammar vår son till söms och det är det absolut mysigaste som finns, och en trygghet för mig att veta att han somnar tryggt, lugn och tankar närhet och kärlek inför natten 🙂 Vår stora son har alltid velat somna själv i sin säng men att vi sitter brevid, sjunger och masserar hans rygg, närhet och trygghet på ett annat sätt.
Bra skrivet och jag hoppas dina tankar kring den här metoden kanske får andra föräldrar att fundera kring om metoden verkligen är okej.
Tror också att det är så.. <3 Hoppas det!! Kram fina du
Tycker att det är en metod som jag själv aldrig skulle klara av att använda. Men alla gör som de själva vill. Jag skulle inte ha hjärta att använda den.. Samsover som du Gabriella med min två månaders och märker när jag lägger ner han i hans bedside crib när närhet behövs. Han sover mest bredvid mig och inte där haha. Vi har lugna nätter och som du så ammar jag honom oftast i sömnen :-). Man har alltid rätt till sin egen åsikt. Ibland tycker folk heller inte om åsikten så är det.
Åh vad underbart och så mysigt!! <3 Ja, så är det ju! KRAM fina du
Jag och min bror fick sova med mina föräldrar länge. Även när vi var äldre och sov i eget rum gick vi alltid in till dem när vi vaknade på natten och sov resten av tiden i deras säng. Blev trångt när vi var runt 6 år båda två…
Båda hade extremt svårt att vänja sig vid att sova själva och båda hade väldigt svårt att sova över hos kompisar ända upp i 13-14 års åldern. Extrem ångest och hemlängtan. Jag tror att det är dåligt i längden att få sova med sina föräldrar för länge och bli van den tryggheten. Jag önskar jag hade fått bli trygg med mig själv istället. Sedan vilken metod man ska använda vet jag ej, men tror det är bra att sova själv tidigt. Bara min erfarenhet från ”barnets sida”.
Förstår <3 tack för att du delade med dig 🙂 det är nog olika det där 🙂 För mig var det inga problem alls att sova själv eller sova hos vänner 🙂 KRAM <3
Jag är inte heller någon supporter av 5-min metoden. Däremot fick jag en liten tankeställare av en annan mamma som nämnde att det är ’liknande’ att låta sitt barn skrika i bilbarnstolen men att man då är mer accepterande. Och när jag tänkte på det så stämde det delvis, skulle aldrig kunna låta min dotter skrika sig till sömns på natten men det hat funnits tillfällen då hon suttit i bilbarnstolen när man kört och ej kunnat stanna. Har du någon liknande erfarenhet/tankar kring detta senario?
Jag har inte körkort så när vi åker bil åker vi alla tillsammans. Så det finns alltid någon som kan sitta bak och sysselsätta barnen om det behövs. Om båda ex. sover eller är nöjda sitter jag fram istället. Men vi låter faktiskt inte barnen skrika i bilen heller. Då stannar vi och så ammar jag eller så busar vi en stund eller liknande innan vi åker vidare. Har vi bråttom så kan jag sätta på babblarna på mobilen som nödlösning 🙂 förstår såklart att det är svårare om man är ensam vuxen i bilen och har bråttom, kram
Usch, mådde dåligt när jag läste den dikten. Plockar upp min son direkt när han skriker/vaknar på natten. Tror verkligen inte på 5min metoden. Synd om bebisarna :((
Håller helt med!! Kram <3
Jag kan inte så mycket om den där metoden, men det låter fruktansvärt. För oss fungerar det bäst att vara nära, har alltid gjort. Är mina barn ledsna så tröstar jag dem. Hur kan någon INTE gå till ett ledset barn? Vad lär sig barnen? Att det inte är någon idé att gråta/ropa på hjälp för de kommer ingen. Att ge upp. 🙁 Nej jag håller med dig <3
Ja,det är samma här 🙁 <3 tänker som du! Kram
Känner exakt som dig. Min son är 9,5 månad och ammar fortfarande. Ammar honom till sömns och vissa nätter kan jag amma honom 1-2 gånger för mat medans andra nätter 8-10 gånger då mer än hälften av gångerna är bara för närhet. Om jag sitter på toaletten och jag hör han börja gråta får jag nästan panik för jag hör paniken i hans gråt. Snabbar mig som in i samtidigt som jag försöker skrikprata till honom ” mamma kommer !!!, hjärtat, jag kommer!!” Osv.. tycker det är heeeeemskt stt låta sina barn skrika bara så.. nej usch får ont i magen stt vissa kör på den metoden 🙁
Så mysigt <3 <3 Är precis likadan!! HAHA 😉 känner verkligen igen mig i det du skriver. KRAM och godnatt finis <3
Jag håller med dig, 5-minutersmetoden är så oerhört destruktiv ur ett anknytningsperspektiv! Man lär ju barnen att det är hopplöst att ropa efter deras föräldrar eftersom de ändå inte kommer få någon respons. Hopplösheten gentemot föräldrarna gror inom dem, det är därför de slutar kalla efter hjälp och trygghet, för det finns inget att få. Det är verkligen en hemsk metod som absolut inte utgår från barnets bästa, utan den handlar bara om att göra föräldrarnas liv bekvämt på barnens bekostnad. Jag dömer inte föräldrar som inte känner till farorna med att använda sådana metoder, men jag dömer definitivt föräldrar som bortser från alla hemskheter som dessa metoder innebär och tillämpar dem för sin egen bekvämlighets skull.
Ja, det är ju så 🙁 tror också att det är så.. Bekvämligheten får man enligt mig vänta med tills barnen blir äldre. Tack för att du delade med dig fina. Stor kram <3
Om du nu tycker alla föräldrar får göra som dom vill varför då fortsätta skriva att den metoden är negativ? Alltså hallå, hur falskt låter inte det?! Vi har kört den metoden fast döpte om den till ”3-minutersperioden” och kan lova dig att all närhet och behov barnet behövde fick vårt barn med.. Suck för att jaga läsare och få människor läsa din blogg enbart för ett sånt här inlägg. Jaa tyvärr åkte jag dit på det med men slutade läsa när du började skriva emot det du skrev i början.
Hej Anonym. Jag tycker enbart negativt om metoden och har en stark åsikt om den. Jag respekterar däremot din åsikt och är helt okej med att vi tycker olika. Man kan ha dialog och diskussion och mötas i att man inte håller med varandra. Förstår inte riktigt poängen med din kommentar eller vad du vill få fram dock 🙂 jag är som sagt starkt emot men respekterar andras åsikter gällande det hela. Kram på dig.
Uppenbart att du inte läste hela inlägget vilket du också skrev för annars hade du inte behövt skriva en sån onödig kommentar. Håller helt med Gabriella, det är en HEMSK och fruktansvärd metod att låta sitt barn ligga o skrika. För vilken mening ? Vad försöker man lära barnet ? Förstår inte poängen med .
<3 <3
Anonym. Det är ju två helt olika saker. Den ena är hennes åsikt och den andra är att hon respekterar alla andras åsikter, men det betyder inte att hon håller med.
Sån onödig kommentar… som Gabriella skriver så får såklart alla föräldrar göra som dom vill, men detta var ju hennes syn och åsikt på just den metoden, precis som att din åsikt är att metoden är helt ok. Själv skulle jag aldrig någonsin låta mina barn skrika sig till sömns i förtvivlan, och det är ju min åsikt! Om du nu inte tycker om att läsa Gabriellas blogg, sluta läsa den.. Plättlätt! Är väl bättre att lägga sin tid till att läsa bloggar man tycker om 🙂 Och att hon skulle jaga läsare? Uppenbarligen så svarade hon på någons kommentar! Och dessutom är det ju faktiskt hennes blogg och har rätt att skriva preciiiis vad hon vill på den! 👍🏻
Nej aldrig gillat eller förstått mig på den metoden. Våra barn somnar av sig själva men ibland vill de ha oss där och ibland inte. Vi följer våra barn. De är såpass trygga i sig själva så de klarar de och detta är inget vi tvingat fram! Dottern som är 10månader ammar jag nästan alltid till sömns och de går super. Ibland vill hon inte amma och kan då somna efter lite lek i sängen eller efter att ha lyssnat på sin speldosa. Vi samsover inte med våra barn men överöser barnen med kärlek under deras vakna tid. Ibland händer det att vi vaknar upp alla i sängen och det är mer än välkommet men våra barn trivs bättre med att sova ensamma. Man gör det som passar barnen bäst känner jag. Kram kram <3
Tack för att du delade med dig 🙂 så bra att ni hittat det som passar er <3 kram kram och kärlek!
Jag känner som du! Skulle verkligen inte välja att låta mitt barn ligga och gråta/skrika 5minuter utan att agera. Bara ungefär 30 sekunder känns som en lång tid och hur länge är inte fem minuter då?
Jag personligen går till mitt barn direkt hen gråter. Dom gråter ju av en anledning, missnöjd, vill ha närhet, hungrig, för varm/kall tillexempel <3
Precis som du skriver, närhet trygghet och kärlek är det absolut viktigaste <3
EXAKT så känner jag. Stor kram till dig <3 godnatt finis <3
Håller med dig, varje ord du skriver. Ja kunde inte skrivit de bättre. Och den människan där uppe som skriver ”hur falsk är inte det” alltså vissa människor fyfan mår illa… hinner inte läsa din blogg så ofta, men skumläser ibland och tittar ofta på din Instagram, jag älskar den och alla negativa människor behöver inte sprida negativ energi till dih som har så oroligt positiv energi ❤️
KRAM! <3