Fick en fråga för ett par dagar sedan hur jag tänkte gällande kosten som gravid. Jag tränade ju massor och åt  extremt nyttigt innan graviditeten. Uteslöt mejeri och gluten nästan helt (jag mår bra av att inte äta så mycket av dessa två) och åt gottis betydligt mer sällan än vad jag gör idag. Jag mådde så bra rent fysiskt men psykiskt var det värre då jag jobbade mycket, unnade mig lite och ja.. Ni förstår! Graviditeten kom och alla dessa cravings hälsade på. Var sugen på allt från sojakorv till clementiner och coca cola. Det gick verkligen i perioder vad jag ville ha! En favorit under sommaren var grekisk sallad och helt plötsligt var det inte alls aktuellt längre och jag ville istället äta chips med dillsmak. Jag är en person som resonerar så att allt är okej i lagom mängd. Man behöver kanske inte hälla i sig en liter cola om dagen men om man dricker en liten burk någon gång ibland så är det okej. Jag tror inte att det är nyttigt att utesluta ALLT onyttigt. Inte rent psykiskt och själsligt iallafall. Hälsa för mig handlar om välmående för både kropp och själ. Även om kroppen kanske mår bättre om du avstår det där lördagsgodiset så kan det vara nyttigt för det inre att få sig något gott och sött ibland. Som en belöning eller som ett tecken på att det är helg! Ni behöver givetvis inte hålla med mig men det är mina tankar och mitt resonemang. Jag lever efter att man ska äta och vara glad och det kör jag på fullt ut, haha. Livet är för kort för att inte unna sig det man är sugen på! Men ja, med måtta! Speciellt om man har en bebis i magen som får näring av dig.

När man är gravid bär man på ett annat liv och har ett stort ansvar över an annan, växande liten person och individ. Jag åt ALLT men i lagom mängd. Funderade inte ens så mycket kring det utan det föll sig naturligt. Lite motion, lite gott och en varierad kost med mycket frukt och grönt tror jag på. Och en liten chokladbit då och då =) Mår du bra så mår bebis bra.

Såhär liten var magen i maj 2015 =)