Jasons dop var jättefint och enkelt. Vi har ju precis flyttat hit och dopet var liksom 20 dagar efter inflyttnings-dag. Vår första tanke var att bjuda in alla vi känner men i och med att vi fick så kort tid att planera så körde vi väldigt litet med dom allra närmsta. Nu i efterhand så kan jag tacka oss för det! Jag tyckte att det var rätt stressigt som det var och jag hann knappt prata med alla då Jason var gnällig och trött under både ceremonin och efteråt. Det var alltså inte ett perfekt dop men det gick bra och vi är nöjda! Jason sov som en stock i säkert fem timmar efter att alla hade åkt hem. Han var helt slut! Men jag förstår honom – för det var jag också!
Vi hade iallafall dopet i samma kyrka som vi gifte oss i, jag och F. Det kändes fint och mysigt. Efter ceremonin så åkte vi hem till oss och fikade. Vi bjöd på broccolipaj med vegansk ost (som vi lagade iordning samma morgon) och till det hade vi två olika sallader med bönor och grönsaker. Goda knäckebröd och nyttigare mjukbröd + linsröra stod framme och det fanns även olika juicer, kaffe och té. Kakor och tårtor hade vi till efterrätt! Så ja, enkelt och lätt. Kostade oss i princip ingenting och vi fick en mysig dag.
När prästen skulle ”hälla” vatten över Jasons huvud så började han gallskrika och skrek ett par minuter innan vi kunde fortsätta. Han var så otroligt trött och jag blev mest stressad av hela situationen. Han brukar ju sova hela förmiddagen och vakna mitt på dagen men under lördagen så var vi tvungna att komma upp tidigare för att få ordning hemma med mat och fika och därför kunde han inte heller få ro och sova vidare. När han väl hade somnat i babyskyddet påväg till kyrkan så sov han såååå gott. Vi var tvungna att väcka honom för att få på dopklänningen och komma igång med det hela.
Jag är jättetacksam för alla som kom och delade vår sons dopdag med oss. Mitt finaste minne från dopet var när vi sjöng slutpsalmen som vi hade valt; ”du vet väl om att du är värdefull”. Det kändes så rätt och bra och det är något jag vill att Jason ska ha med sig resten av sitt liv. Att han är just VÄRDEFULL <3
Med all respekt till våra nära och prästen som inte vill synas på nätet eller i sociala medier så håller jag bilder för mig själv. Finns nästan inga bilder där bara jag, F och Jason syns. Hoppas att ni förstår varför! Det är inte alla som vill vara med på en blogg med över 100.000 visningar i veckan och det har jag all förståelse för.

Dopklänningen skulle på! En nyvaken kille var inte lika förtjust i den idén som mamma och pappa, hehe. 

Här var Jason som ledsnast och efter att jag hade gungat honom ett tag så tog F över.