– Hur snabbt jag kan göra mig iordning. Förr kunde jag spendera en halvtimme med att locka håret men nu har jag mina knep som gör att smink, hår och allt annat är på plats på under tio minuter. Hade ingen aning om att det kunde gå så snabbt!
– Hur duktig jag är på att göra saker med en hand. Eller utan händer för den delen! Att laga mat samtidigt som jag pratar i telefon och bär runt på Jason är inte ett problem. Jag kan dessutom plocka upp saker med fötterna och mina tår är perfekta ”extrahänder” när något ramlar ner på golvet eller när Jason har somnat på mitt bröst och jag behöver nå fjärrkontrollen som ligger på soffbordet.
– Hur blödig jag kan vara. Detta kommer fram extra mycket under tiden som jag ammar. Hormonerna spritter åt alla håll och jag kan komma på mig själv med att börja gråta bara för att jag älskar min lilla bebis så mycket. Tanken på att något ont någonsin skulle hända honom får mig nästan att falla isär.
– Att F inte är den mysigaste sovkompisen i världen. Det tyckte jag ju heeelt klart innan Jason kom. Nu ligger dom på en delad förstaplats. Finns ju inget bättre än att känna små bebisfingrar mot bröstkorgen eller känna dom små andetagen. Ligga hud mot hud och bara gosa.
– Att en dusch betyder så himla mycket. Jag tror att alla småbarnsföräldrar kan känna igen sig i att duschen verkligen fått en ny betydelse i ens liv. Man går in i den inkladdad i spya, bajs, bröstmjölk och kanske något annat spännande och kommer ut som en helt ny människa. Duschen har blivit min fristad.
– Hur svag min kropp kan vara. Efter en graviditet och en förlossning så har jag all respekt för min kropp. Den är BÄST. Men fy tusan så svag den känns! Jag har börjat att bygga upp den lite smått igen men vet om att det kommer att ta sin tid. Har aldrig känt mig så otränad som jag gör idag.

Mammas älskade lilla gose! Som jag älskar över allt i hela universum! <3