Idag när jag rensade lådor  (börjar bli standard här hemma nu i samband med flytten, hehe) så kom jag över massor med gamla bilder som glömts bort. Bilder på oss i vår första lägenhet, bilder på Dexter som valp, bilder från min student.. Ja, bilder genom livet helt enkelt.
Ibland stannar jag upp och tänker efter och då slår det mig hur häftigt livet är. Det som slår mig mest är nog att hur mycket man än försöker planera så blir det inte alltid som man har tänkt sig. Det bästa man kan göra är att skita i alla planer och leva dag för dag. Njuta av nuet och inte fundera allt för mycket. För ett år sedan trodde jag aldrig att vi nu skulle ta pick och pack och flytta hem till Umeå igen. Aldrig! Min plan var att stanna i Göteborg, bilda familj, starta karriär.. Men livet ville annat! Och framförallt så ville mitt hjärta något annat. Och det känns helt okej nu när jag väl är i det hela.
Livet handlar om att prioritera och jag känner verkligen att jag har gjort rätt val längs vägen. Självklart har även jag gjort saker som jag bör ångra men det gör jag inte – jag lär mig av dom istället. Vi kämpar på tillsammans, jag och F. Genom vått och torrt, högt och lågt och framförallt i nöd och lust.
Jag kan med handen på hjärtat öppna mig för er och säga att vi har haft mer prövningar än någonsin sedan vi flyttade till Göteborg. Långa arbetspass, nya vänner och mycket tankar, känslor och situationer! Vi hann knappt umgås med varandra då vi ständigt jobbade om varandra, tränade, hängde med kollegor och hade mycket i huvudet båda två. Det blev irritation och en rätt tung tid för oss båda. Vi tappade greppet lite och satte inte varandra i första hand som vi alltid tidigare har gjort. Känslorna betydde inte så mycket längre för man hann knappt känna dom. Det hände så mycket annat hela tiden. Sen kom räddningen. Mitt i alla bråk på grund av stress, mycket arbete och för lite sömn. Där var det. Tydligt och klart. Ett plus på den där stickan (läs mer HÄR). Jason blev vår räddning. Vi började se varandra igen.
Att träffas som unga har inte varit det enklaste. Man känner knappt sig själv och så ska man helt plötsligt lära känna någon annan, dela livet och försöka samarbeta, kompromissa och lära. Man får gå igenom mycket prövningar men fy tusan vad starka vi står idag. Vi har nog gått igenom det mesta. Fattiga tider! Där vi skrapat ihop sista kronorna för att ha mat för månaden. Bråkiga tider! Där vi knappt förstått varför vi ens blev ett par från första början. Stressiga tider! Där allt bara känts tungt och ledsamt. Man har varit trött och känt sig ensam. För mycket runtomkring. Vi har levt i ovisshet om morgondagen men alltid tagit oss igenom just för att vi har varandra. ”Vad är det värsta som kan hända?” brukar F säga. ”Så länge vi har varandra spelar det ju ingen roll”. Och ja, det är ju sant. Oavsett vad som händer så håller vi ihop. I alla tider och i nöd och lust.
Idag lever vi äntligen livet vi har jobbat för så hårt. Äntligen står vi där efter år av jobb och slit som inte lönade sig direkt men helt klart gjorde det i längden. Jag kan faktiskt ärligt dela med mig av att vår relation inte alltid har varit perfekt. Varför skulle den? Vi träffades som små tonåringar. Osäkra och rädda. Ensamma och i ovisshet om vem man själv är och vad man vill. Flera gånger har vi varit nära att gå isär. Men livet har alltid givit oss en anledning till att inte göra det. Ett tecken på att vi hör ihop och ska vara VI. Och här står vi idag.
Min mamma skrev till mig för bara någon dag sedan att ”störst av allt är kärleken”. Det var i ett helt annat sammanhang än detta men ändå. Det är så sant. Den är verkligen det. Och finns det någon som är levande bevis på det så är det jag och F. Oavsett situation så har vi alltid lyckats klara oss igenom tillsammans.
Jag är stolt över oss och vår historia. Och tacksam. Oavsett vad som händer så vet jag att jag älskar min man. Finns det någon jag skulle göra allt för så är det honom. Kärleken övervinner allt. Och det är vi levande bevis på.

Lite gamla bilder från dagen vi gifte oss. 18 och 20 år gamla. Snart har det gått tre år.. Sjukt! Ni som har missat ”viktiga inlägg” om bröllopet/att flytta ihop osvosv kan läsa mer HÄR.