Gabriella Joss Gabriella Joss
Okategoriserade

Att inte trivas i sin klass

Det känns som om jag har fokuserat väldigt mycket på att skriva kring föräldraskap och barn nu på senaste och det är kanske inte allt för konstigt med tanke på att det är det som fyller livet för närvarande. Fick en kommentar för inte så längesedan om jag inte kunde blogga lite om min tid i skolan och hur det var, hur man ska göra om man inte trivs i sin klass osv – och självklart kan jag det.
Ni som har följt min blogg under längre tid vet att jag inte trivdes bra i min klass på gymnasiet. Jag gick på en väldigt liten skola och vi var kanske tio stycken i varje klass (i vissa klasser till och med ännu färre). Jag hade en vän som jag umgicks med i just min klass och annars hängde jag med F och hans vänner som gick i klassen över mig. När dom slutade på skolan och tog studenten så väntade ett rätt tungt år. Jag kände mig ganska ensam och hade inte så många att vända mig till eller umgås med. Som tur är så var jag riktigt tight med EN tjej i klassen, vilket gjorde att vi tog oss igenom det mesta tillsammans.
Det är jobbigt att vara i tonåren och gå i skolan. Man har många känslor och tankar och man känner sig många gånger oförstådd och osedd. Det är en känslig tid med mycket funderingar. Det var rätt nyligen jag var inne i den perioden själv och jag minns det som igår. Det var jobbigt att känna att jag inte passade in i klassen och det var jobbigt att inte känna samhörighet med dom andra. Jag kom från en helt annan värld än vad dom gjorde och det gjorde det nog rätt svårt för oss att klicka och bonda. Alla människor passar inte med alla, och det är inget fel med det. Problemet är ju bara att man kan ha oturen att hamna enbart bland personer man inte trivs med. I detta fall en liten klass.
Mitt bästa tips till er som inte trivs i klassen är att tänka att skolan inte är hela livet. Även om det känns så där och då. Blir du mobbad eller utfryst ska du dock INTE acceptera detta! Då ska du prata med föräldrar, lärare eller kurator så att dom kan hjälpa dig i det. I mitt fall var dock inte mobbing fallet utan snarare bara att jag kände att jag inte var som dom andra. Jag hörde helt enkelt inte hemma där och vi hade inga liknande intressen eller saker att prata om eller finna en relation kring. Hur som! Bit ihop och kom ihåg att det är en kort period av livet. En inte alls för lång tid. Du är där för att lära dig och för att bygga en grund för framtiden. Inte mer än så. Det var dessa tankar som fick mig att orka och hålla ut. Jag hade även ett jobb som jag åkte till efter skolan och vänner sedan tidigare som jag umgicks mycket med på fritiden. Vill man ha en viss utbildning så kan det vara värt att kämpa på iallafall. Sen kan man ju såklart välja att byta skola också – men för min del var inte det ett alternativ då jag hade behövt börja om från grunden och gå om flera år. Och jag ville gärna ha just den utbildningen som jag gick (natur/estet)! Det viktigaste är egentligen att man känner att man har ett liv som man kan trivas med utanför skolan. På så vis kan man klara det mesta. Jag hade mina vänner och min familj, en liten hundvalp (ja, Dexter var bara några månader gammal då) och ett jobb att sköta. Jag var tillfreds med livet i övrigt och det fick mig att känna mig mindre ensam. Så ja; det enda tipset jag har egentligen är att komma ihåg att det inte är föralltid (utan en väldigt begränsad period av livet) och komma ihåg vad man har för mål och vad som är viktigt för en. Nu när jag har mina betyg och har tagit studenten så kan jag göra en high five med mig själv för att jag tog mig igenom det. Det var värt det och jag fann mycket lärdom i det. Och sist men inte minst så har jag min utbildning som jag ville ha, med fullt godkända betyg.
1504012_10202750897874891_599157830_n
En bild på mig från 2013. 
1488120_10203233976631558_1338440061_n
En till bild från 2013. Jag och F hade precis flyttat in i vår ”stora” tvåa efter att ha bott på 20kvm under ett års tid.

Kommentarer

  1. K

    Skriver här några år senare men hoppas du läser ändå. 😃
    Jag läser på högskolan och har nu ett år kvar, har verkligen vantrivts och är inte ens säker på att jag går rätt program men fortsätter endast för att jag inte vet vad jag ska göra annars. Den vännen jag verkligen klickade med hoppade av och har nu umgåtts med två andra tjejer som jag upplever som dryga ibland, de kommer med dryga kommentarer och vill hela tiden viss att de får så bra betyg. Har sån ångest att behöba gå tillbaka dit efter sommaren men ska försöka stå ut… önskar att det fanns andra jag kunde umgås med.. tusen tack att du delade med dig fina du, fick mig att må lite bättre att veta att jag inte är ensam, för känner mig så ledsen att högskoletiden blev såhär :-/<3

    1. Gabriella Joss
      gabriellajoss

      Ååååh förstår 🙁 underbara du.. vet inte vad jag ska skriva men du är långt ifrån ensam i att känna så även om man kan känna sig ensammast i världen verkligen 🙁 stor kram till dig!! <3 <3

  2. Moa Andersson

    Förlåt om jag kommer lite läskigt här i ett inlägg från 2015, men detta är precis hur jag känne rjust nu. HAr 8 mån och 26 dagar kvar av min skolgång och jag vill inget mer än sluta gymnasiet. Trean kom och alla förändrades, fryser ut en, är kalla, dryga. Vill bara sluta nu… övervägt flera gånger trots denna kort tid kvar att sluta och jag har till och med gått om ett år.. Hjälp

  3. Mikaela L

    Vilket fint & viktigt inlägg 🙂 <3 hjälper nog många unga som är i samma sits just nu & läser din blogg. Tycker det är så fint att läsa om din & Fjodors kärlek <3 måste vara häftigt att ha följt varandras resa under så många olika steg i livet. Jag träffade själv min fästman efter gymnasiet men vi har snart varit ihop i 6 år så vi har också mycket historia ihop 🙂

    1. Gabriella Joss
      gabriellajoss

      Ja, hoppas det <3 Ja, det känns underbart!! 🙂 <3 Men vad mysigt! Det är ju SÅ fantastiskt att möta sin kärlek vid så tidig ålder. KRAM <3 och gott nytt år fina du !

  4. L

    Hade det också rätt tufft under skolåren, både under högstadiet och gymnasietiden. Spenderade många raster inlåst på toaletterna för jag hade ingen att vara med. Skönt att höra att man inte är ensam om att inte klicka med så många.
    Kram

  5. Linnea

    Hej, du lägger alltid ut så fina bilder, kan du inte lägga ut fler bilder på både hur de såg it i er gamla lägenhet och den nya som ni får i Umeå 🙂 då kanske man för lite inrednings tips i sin egna lägenhet:) kram

    1. Gabriella Joss
      gabriellajoss

      Vad snäll du är, tack!! 🙂 <3 Ja, från och med första februari kommer massor med inredningsbilder så håll utkik! 🙂 KRAM

  6. Agnes

    Jag går nu andra året i gymnasiet, och jag känner verkligen inte att jag passar in, ändå går jag i en väldigt stor klass. Har ingen nära vän och tycker det är jobbigt att gå till skolan. Vill tacka dig för den fina texten du skrev, det hjälpte mig verkligen! Det är skönt att veta att man inte är ensam om det! Kram! <3

  7. Lovisa

    Gick också i en liten skola och vi var 7 i klassen, mest tjejer. INTE lätt alla gånger men det gick, just för att skolan inte är allt i livet <3 Riktigt bra skrivet!

  8. Millie

    Du må vara otroligt vacker och vi beundrar dig som tog dig igenom en jobbig period i skolan och visar andra att man kan bara man vill finaste Gabriella, nu har du åter igen inspirerat och kommer få många fler att klara sin tid i skolan med den otroliga texten.
    Du får folk som tappat suget att få ett hopp igen.
    Kram till dig ❤️

  9. Malin

    Känner igen mig så väl i det du skriver! Började läsa på universitet och kände mig så himla felplacerad, insåg att det inte var rätt program men hängde kvar lite till för att ändå vara helt säker. En av mina tuffaste perioder, att gå till en skola där ingen hälsar på en, det tar enormt. Men är glad att jag stod ut tills jag var säker på att det var helt fel. Man lär sig mycket av såna händelser i livet, man blir starkare i sig själv 🙂 tycker verkligen om din blogg, gillar när du tar upp lite andra sidor än enbart en perfekt yta. Vill bara säga att du är väldigt fin och av det jag kan se har du väldigt fin personlighet 🙂

    1. Gabriella Joss
      gabriellajoss

      Ja, det är verkligen så.. Det är HEMSKT. Ja, man lär sig av det trots att det är så tufft när man är mitt i det. <3 TACK för helt fantastiska ord. Det värmer in i hjärtat. STOR Kram till dig <3

  10. Anonym

    Hejsan, du skrev tidigare att du är halvrysk, undrar då om det är din mamma eller pappa som är rysk då? (: Sen en lite mer personlig fråga som ja antar att du kanske vill hålla för dig själv men vad dog din pappa av? du skrev någonstans att du bara var 9 år då ?
    Hoppas ni har det bra hela familjen och gott nytt år till er ! (:

    1. Gabriella Joss
      gabriellajoss

      Min mamma är det! :)Jag vet faktiskt inte exakt vad han dog av, det vet nog ingen egentligen. Han blev bara sämre hela tiden och till sist dog han helt efter att ha legat i ”koma” under längre tid. Jag var bara sex år då till och med. Kram och detsamma! 🙂

  11. Jenny

    Jag ska börja i gymnasiet 2016 och är ganska nervös för jag vet ingen som jag känner som vill gå samma linje som jag. Samtidigt känns det som en ny början och förhoppningsvis hittar jag personer som jag passar med, känner inte att jag gör det med någon i min nuvarande klass. Lite tråkigt men som du säger så passar man inte med alla människor. Men skolan för mig handlar om att lyckas och få bra betyg. Älskar din blogg förresten, bra tips och tankar:)

    1. Gabriella Joss
      gabriellajoss

      Hoppas verkligen att det ska gå bra för dig!:)Det tror jag verkligen att det kommer göra<3 Tack snälla underbara du för dom fina orden och stor kram <3

  12. Lina

    Jag trodde först du menade samhällsklass haha :p
    Jag gick Samhäll-kultur, flummig klass där typ det alltid saknades halva klassen. Jag var inte heller mkt i skolan, satsade på hoppning så var mest hos mina hästar. Fick godkända betyg ändå (hur nu det gick till). Men hade nog varit mer i skolan om klassen hade varit bättre.

  13. Thomasdotter

    Trivdes inte heller i min gymnasieklass. Jag gick media för att jag ville ha lite grunder och hur den branschen fungerar. Inte den roligaste utbildningen direkt och mina klasskompisar var såna medienördar allihopa. Alla utom jag. Jag själv var och är en sportnörd och lite av en träningsnarkoman, hur illa det än låter att kalla sig själv det så är det väl så att träningen mer eller mindre är mitt liv.
    Ingen i min klass delade dessa intressen. Umgicks istället med några i en annan klass under alla åren och såhär 4 år efter studenten har jag ingen kontakt kvar med någon från gymnasiet 😀
    Under gymnasiet hade jag ju som sagt kompisar i andra klasser (jag hade kompisar i min klass också men hängde sällan med dem) och på andra skolor och i laget, var på fotbollsplanen 5-7 dagar i veckan så var otroligt nöjd med min tillvaro trots att jag inte trivdes i klassen 🙂

    1. Gabriella Joss
      gabriellajoss

      Förstår dig till fullo.. Så jäkla jobbigt att hamna med en speciell typ av människor och inte passa in. Gjorde jag också! Det är det som får en att orka!! KRAM fina du och tack för att du delade med dig 🙂

  14. Fanny

    Hej skulle man kunna få höra lite om din student om hur den var och lite bilder och så och vad du kände om just att ta studenten? Jag själv ska ta studenten i vår och längtar massor.
    Förresten så är din blogg jättefin och läser den varje dag
    Många kramar❤

    1. Gabriella Joss
      gabriellajoss

      Jo,kanske kan skriva lite om det längre fram 🙂 Vad roligt att det är så nära för dig nu! SÅ skönt!:) KRAM <3och tack för så fina ord, blir SÅ glad <3

  15. R

    Måste ha varit jobbigt… jag hade tur! I min gymnasieklass ( skellefteå) bondade vi direkt eftersom alla hade sådana dåliga minnen från högstadieklasserna så ingen ville vara med om det igen. Vi såg till att alla mådde bra!

  16. Lollo

    Oj ja samma här faktiskt
    Är du aldrig rädd för vad dina gamla klasskamrater tycker om all uppmärksamhet du får nu med att din blogg är så stor ??? ❤️❤️

  17. Jamilia

    Jag har haft det problemet både i högstadiet och gymnasiet.. Det är tufft. Men man tar sig igenom det. Och när man tar studenten så är det verkligen en GRYM känsla när man vet om att man klarade det. Tror många har detta problemet, sorgligt men sant..
    Och tyvärr så finns det dom som inte är lika starka och kanske inte klarar det. Det är sååå tråkigt. 🙁
    Kramisar <3

  18. Natte

    Hej! Mycket bra skrivet, har gått igenom samma saker i högstadiet, fast det dock var en stor skola. Undrar om du har tips på sport bh’ar som passar till oss med lite större bröst? Har väldigt svårt att hitta ett par som skulle passa bra, t. ex nike tycker jag att bara har för tjejer med mindre bröst. Tack! 🙂

    1. Gabriella Joss
      gabriellajoss

      Så tråkigt.. 🙁 förstår dig! Jo, jag ska kika lite vad jag har i garderoben! Håll utkik på bloggen! 🙂 Stor kram <3

×

Om Gabriella Possler

Hej på dig och vad kul att du har hittat till min blogg! Jag är 25 år, lycklig i livet och mamma till två underbara barn. Bor i mitt drömhus som byggdes 2017/2018, jobbar som mäklarkordinator och driver en av Sveriges största bloggar. Hoppas att du ska tycka att det är kul att hänga med i både med och motgång, ta del av min träning, goda recept, livet med barn och att bolla allt samtidigt som mamma och egen företagare. Kram!


SAMARBETSFÖRFRÅGNINGAR
gabriellajoss@hotmail.com


INSTAGRAM:
@gabriellajpossler


Policies
Cookie- och integritetspolicy


BANNERANNONSERING
Kontakta Stylewish