Idag ska jag bjuda på ett inlägg som inte är rosa och fluffigt (haha kan man säga så?) då jag vet att många av er skrivit att mitt liv verkar så perfekt och problemfritt. Ärligt talat så är mitt liv i princip perfekt. Jag har absolut inget att klaga på och mår inte dåligt för något alls just nu. Allt är på topp och jag är lyckligast i världen. Varje dag är underbar och jag njuter. Ibland har dock även jag dåliga dagar och idag är en sådan. Inte för att någon eller något är speciellt jobbigt utan för att JAG känner mig kass, värdelös, trött, ful och otillräcklig idag. Ni vet en sådan där dag när allt bara går fel?

Redan inatt började det och jag har känt av en enorm smärta i höger bröstvårta. Det är INTE svamp eller mjölkstockning utan snarare någon form av infektion eller inflammation. Har inte alls ont i själva bröstet eller i hela vårtgården utan just precis på toppen av den. Grinade av smärta när han åt på den tutten men tuffade till mig lite och tänkte att jag klarade en förlossning och ta mig tusan bör klara även detta. Måste också tillägga att smärtan inte bara infinner sig när han suger utan heeela tiden. Oavsett om jag ammar eller inte. Det gör bara ännu lite ondare när han väl äter. Började iallafall dagen med att storstäda och fixa hemma. Vek tvätt, fyllde nya maskiner, dammsög, torkade och rensade. F och mini låg och sov tillsammans i sovrummet och jag hade tusen bollar i luften och ville bli klar så snabbt som möjligt (eftersom att jag visste att Jason skulle vilja ha mat direkt han vaknade och ville vara färdig innan det). Hade biffar på spisen på låg värme och tänkte att jag kan ta en snabb dusch när all städning var gjord medan maten stod på. SÅKLART lyckades biffarna brännas ändå och bli KOLsvarta trots att min dusch varade i cirka fyra minuter. Redan då visste jag att dagen skulle bli skit. Eller ja, det visste jag egentligen redan när smärtan i tutten infann sig. Jag har nu under dagen lyckats slå Jason i huvudet med min mobil och jag har också missat när han gråtit i vaggan då han somnade där och jag passade på att torka håret inne på toaletten under tiden. Såklart så hade han hunnit vakna och jag har ingen aning om hur länge han hade gråtit då hårfönen gjorde att jag hörde noll och ingenting. Så ja, jag tar hem pris som världens sämsta mamma idag och har gråtit säkert tre gånger för att jag har sådan ångest över att jag faktiskt inte hörde honom gråta. Kanske låter larvigt men enda sedan jag blev mamma har jag sådan galen press på mig själv i mitt föräldraskap. Jag vill alltid finnas tillgänglig för mitt barn, jag vill inte göra något ”fel” och jag vill inte att han ska behöva gnälla eller gråta mer än absolut nödvändigt – och gör han det så klandrar jag mig själv något så enormt. Nej usch.. Förstår inte varför man automatiskt känner sådan press som nybliven mamma. Eller ja, man och man. Kanske ska skriva JAG och inte man då jag enbart kan tala för mig själv. Men ja, jag gör det. Känner press och prestationsångest. Och inte för någon annan utan enbart för just mig själv. Försöker slå undan dom tankarna hela tiden och tänka ”det var ju kanske inte så farligt ändå” – men dom ligger där i bakhuvudet iallafall och gror. Helt klart något att träna på för min del. 

Låter kanske inte som att jag har haft en jättehemsk dag och det har jag väl inte heller. Det blir bara för mycket ibland när jobbiga småsaker byggs på hög under en hel dag. Utöver detta så har jag inte hunnit äta något idag (mer än ett par brända biffar som inte var allt för goda), vilket har resulterat i att godispåsen har varit min bästa vän igen när hungern kommit. Det är ju inte direkt så att jag hinner ställa mig och laga mat och matlådorna vi brukar ha förberedda i kylen var slut. Finnarna som jag trodde skulle försvinna efter graviditeten har kommit tillbaka med alla amningshormoner och tuttarna läcker mjölk på typ allt i min omgivning. Idag har jag inte ens kommit ur morgonrocken trots att jag hade planerat en långpromenad för mig, bebis och vovvarna. Bättre lycka imorgon kanske. Som tur är så är pappa F hemma då. Ska bli så skönt. Och nu är det bara ett par timmar kvar innan han är hemma från jobbet också. 

Nej hörrni, förlåt för ett tråkigt inlägg. Ska snosa och pussa på min bebis som sover på mitt bröst och tycka synd om min onda tutte som verkligen gör SÅ ont nu. 

Kramar till er! Och ha en underbar kväll!

Zelda ser inte heller allt för glad ut idag, haha..

Och jag skulle inte tacka nej till denna mat just nu. Tortellini med olika sorters ost i tomatsås med oregano. Stod på lunchmenyn nu i helgen, mums!