Hur ser din navelpiercing ut efter graviditeten? Satt den i hela tiden eller tog du ur den, vill minnas mig att den satt kvar länge iallafall va? Tack för en underbar blogg!

När jag var 14 år tog jag hål i naveln första gången och efter det har jag piercat om den två gånger till då hålet ”flyttade” sig med åren. Tyvärr gjorde jag det inte hos någon som arbetar med piercing utan själv (jävla snorunge, haha) eller fick hjälp av vänner och detta innebär att jag har en liten ärrbildning precis runt själva hålet. Eftersom att magen ”tänjdes” ut under graviditeten så blev även ärret uttänjt och lite större. Nu när magen har dragit ihop sig igen så syns det knappt. Själva hålet är inte påverkat alls och ser ut som det gjorde innan jag blev gravid. Jag hade i min piercing under hela graviditeten. Tack själv för att du läser bloggen och stor kram!

Hej! Jättefin blogg bra jobbat! Har också en fråga om naveln. Hade du vanligt smycke i under hela graviditeten eller satte du i något annat när magen började bli ”för” stor? Kramis 🙂

Hej! Tack snälla du! Blir så glad! Jag hade i ett vanligt smycke under hela graviditeten och det funkade bra för mig, kramar! =)

Här är en bild på mig bara några veckor innan Jason föddes. Jag hade i min piercing under hela graviditeten och det funkade bra för mig. Det mörka som ni ser runt piercingen är den uttänjda ärrvävnaden som nu har dragits ihop igen. 

Hej. Är du svensk? Fin blogg!

Hej! Jag är halvsvensk/halvrysk men född och uppvuxen i Sverige. Tack snälla, kram!

Tack för en suverän blogg! Undrar hur du har råd till att köpa allt dyrt och fint, har ni några lån, krediter eller liknande? Sms-lån? Jättefin pojke ni har fått, alltid så fin i sina kläder.

Hej! Nej, vi har varken lån eller krediter i dagens läge. Har aldrig tagit ett sms-lån eller liknande och ”är rädd” för alla typer av lån. Vi har råd att köpa mycket eftersom att vi båda har höga inkomster. Tack snälla du för så fina ord, värmer jättemycket. Massor med kramar!

Hej, först grattis till ert lilla guld, han verkar helt ljuvlig! Jag och min sambo har varit tillsammans i lite mer än 4 år och jag är såååå redo för barn. Han är tre år äldre och är inte redo. Vilket jag respekterar, jag vill ju inte få barn med en som inte vill det lika mycket som jag! Så till min fråga, hur visste ni att ni var redo? Framför allt F?

Hej fina du! Tack snälla, han är helt underbar! Åh, så mysigt att du känner dig redo! Det är verkligen helt underbart att ha en liten hemma och det bästa valet jag har gjort i mitt liv är att bli mamma. F är som född till att bli pappa och har pratat om bebisar med mig sedan han var 17 år och vi precis hade blivit tillsammans, haha. För oss har det alltid känts så självklart på något vis och vi ville ha barn nästan direkt men valde såklart att vänta då situationen inte var rätt just då.Tycker du gör helt rätt som respekterar din sambos tankar! Vi är alla så olika! Massor med kramar till dig och verkligen lycka till när det är dags. Ni har något fantastiskt framför er. 

Du är vegetarian/vegan men du köper skinn skor, plånböcker m.m och även gör reklam för såna plagg/ting här i bloggen. Jag får inte ihop de? Snälla säg hur du tänker.. Jag själv är inget av de, än. 🙂

När jag blev vegetarian för ett par år sedan så blev jag på köpet ett känslofreak av RANG. Det tog över hela mitt liv och jag grät mig till sömns på kvällarna på grund av att djuren blev så illa behandlade, mördade, uppätna, använda som kläder.. Ja, ni vet. Jag kände mig värdelös och vidrig som ägde produkter i skinn, som åt choklad gjord på komjölk ibland och som hade vissa produkter i min sminkväska som var djurtestade. Jag grävde mig så djupt in i det och mådde verkligen fruktansvärt dåligt tills jag bestämde mig för att ta tag i mina känslor och acceptera världen som den är. Det är så världen ser ut idag, tyvärr. Jag kan inte göra allt eller rädda alla och jag har valt att hålla mina tankar och känslor kring djuren lite på distans från mig själv – just på grund av att jag inte klarar av att vara för nära dom och blir för ledsen då. Jag är nu ”djurens vän” på den nivå jag klarar av för att leva en normal vardag där jag inte behöver läsa på varje förpackning i affären eller fundera på varje klädesplagg när jag shoppar. Vi äter inte kött och vi undviker också att köpa hem allt för mycket mejeri och försöker utesluta det till vardags. Jag köper saker i skinn ibland och jag har säkert även vissa produkter i mitt badrumsskåp som är testade på djur. Jag funderar helt enkelt inte lika mycket på det längre och läser inte på kring det alls då jag inte klarar av det. Så jag är absolut inte oskyldig på något vis! Men jag gör det jag känner att jag kan för att bidra till en djurvänligare värld utan att det tar över hela mitt liv allt för mycket. Gud så flummigt det blev nu när jag skrev detta, det låter bättre i mitt huvud. Men hoppas ni förstår ungefär hur jag menar. 

Är det inte svårt att komma på vad man ska äta när man är vegetarian? Hur gör ni för att komma på osv?

Hej! Att vara vegetarian är inte svårare än att äta kött. Man måste bara veta var man ska börja! Vi ser alltid till att ha massor med vego-halvfabrikat i frysen (detta istället för korv, köttbullar, nuggets osv som är gjorda på djur). Vi har också alltid förpackningar med bönor, linser och kikärtor hemma. Vi gör olika grytor, röror och soppor och dessa recept är lätta att googla fram om man behöver ny inspiration. Vi äter också mycket pajer och liknande och även dessa recept finns det massor av på internet. Så nej, det är inte så svårt. Istället för att äta korv och makaroner kan man äta SOJAkorv och makaroner, istället för att äta fläskfilé och klyftpotatis kan man äta vegokött och klyftpotatis, istället för att äta lasagne med köttfärs kan man göra lasagne på aubergine och istället för att göra kycklinggryta kan man göra samma gryta fast byta ut kycklingen mot quornbitar eller tofu. Kram!

Här har jag rullat egna vegetariska ”bollar” och serverat med grönsaksröra och quinoa. Recept på allt finner ni HÄR. 

Skulle du rekommendera någon att bli gravid i den åldern som du var när ni började försöka? Berättade ni för era föräldrar att ni försökte och isåfall hur reagerade dom? Hur gick det till när du och Fjodor gick från en vänskapsrelation till kärleksrelation efter att ha vart så nära vänner?

Jag rekommenderar nog ingen att bli gravid utan tycker att man ska satsa på graviditet när man själv känner sig redo – oavsett ålder. Känner man sig redo och har förutsättningarna till att få barn så tycker jag absolut att man ska köra på det. Våra föräldrar visste att vi försökte få barn och hade önskat barn länge så dom blev minst lika glada som vi när vi plussade.  Vi gick hem ihop efter en hemmafest och ja, det ena ledde till det andra. Vi båda hade ju redan känslor för varandra men det var där och då ”övergången” från vänner till något mer skedde. 

Vem av dig och din man är Jason mest lik och vad har han för ögonfärg än så länge? Kram till dig och din fina familj!

Jason är lika lik oss båda tror jag! Vissa dagar är han mer lik F och vissa dagar är han mer lik mig. Han är lik F från näsan och neråt och han har mina ögon, ögonbryn, huvudform och hårväxt på huvudet. Han har Fs tånaglar (haha) och även hans ögonfransar. Skulle nog säga att han är lite mer lik F än vad han är lik mig – iallafall just nu. Han har blå ögon men dom bli mörkare för varje dag som går. Han kommer nog att få bruna eller brungröna ögon som vi föräldrar har. Kramar tillbaka till fina dig!

Hej! Älskar din blogg! Hur kommer det sig att du/ni gifte er i så ung ålder?

Hej! Tack snälla du! Vi gifte oss enbart av ren kärlek. Kramar!

Hahaha hör kommer knäppaste frågan. Du ser alltid så himla fin ut. Hur ofta rakar du benen och vad är ditt bästa tips för att då släta ben? Hur ofta gjorde du det när du var gravid. Förövrigt älskar jag din blogg. Så mysig!

Haha, åh tack!! Jag rakar benen var tredje/fjärde dag ungefär. När jag var gravid så rakade jag benen precis som vanligt hela tiden. Det var dock lite kämpigare än vanligt och tog lite längre tid då jag hade en stor mage i vägen mot slutet, haha. Brukade ställa upp ena benet på toalettstolen för att få bättre vinkel och se ”förbi” magen lite. Tack fina du för så fina ord och stor kram!

Hej, en väldigt privat fråga så fattar om du inte vill svara på den 🙂 Hur håller ni ert sexliv vid liv efter så många år tillsammans?

Hej! Jag tror det viktigaste är att man fortfarande känner attraktion till varandra. Vi båda är mer eller mindre mån om hur vi ser ut och jag är fortfarande sjukt tänd på min man och tycker att han blir snyggare för varje år. Vet att han känner samma för mig med. Sex handlar ju mest om attraktion, och att inte ”gå ner sig” bara för att man har och är i ett långt förhållande tror jag är A och O för att hålla flamman vid liv. Kramar!

Hej! Fin blogg du har! 🙂 Jag undrar varför ni valt att äta vegetarisk/vegansk kost? För hälsa, miljö, djurens skull? Etc… Hur ser ni på godis som inte är vegetariskt/veganskt?

Hej! Tack snälla du! Vi är vegetarianer enbart för djuren. Vi är inte så noga när det kommer till godis och köper sådant som innehåller gelatin och liknande ibland. Läser inte så noga vad saker innehåller men undviker det i den mån det går. Kram. 

Vilken maträtt saknar du mest från livet som ickevegetarian? Hur vet man att man hittat the one (partner alltså)? Läste på din blogg att du blev lite ”besviken” när du fick veta att Jason var en kille, hur ser du tillbaka på detta nu? Vet inte hur jag ska formulera frågan, men du kanske förstår. Stooooor kram 🙂

BACON! Haha.. Ibland blir jag såå sugen på det men vet samtidigt om att jag aldrig hade kunnat äta det eftersom att jag vet vad det är gjort av. Hade spytt direkt. När allt känns 10000% rätt och man inte tvekar på något eller stör sig på något som ens partner gör/är – DÅ är det rätt. Iallafall är det så jag har upplevt det och jag kan ju bara tala utifrån mina egna erfarenheter. Det är nog lite olika för alla! Ja precis, det stämmer. ”Besvikelsen” la sig i princip DIREKT efter ultraljudet när jag hade fått smälta tanken kring att det var en son vi skulle få. Redan några timmar senare kändes det som det enda rätta och så självklart. Anledningen till varför jag kände mig ”besviken” var att jag på något vänster var helt övertygad om att vi väntade en flicka. Jag hade redan en bild av hur hon var och hur hon skulle vara, hur hon såg ut och vad hon skulle heta. Så det kändes nästan som att jag ”förlorade” ett barn när jag fick veta att det var en pojke i magen eftersom att jag inte ens hade tänkt den tanken. Ingen aning om varför. Hjärnan är konstig ibland. Kramar till dig! 

Hur ser ni på husköp i framtiden? Vad är drömmen för er när det kommer till just hus?

Vi vill köpa hus och kommer antingen att köpa ett hus som känns nästintill perfekt och renovera det som behövs eller bygga från grunden. Planen är att vi ska göra detta år 2017 och det är då vi har räknat med att vi ska ha budgeten som behövs för just vårt drömhus. 

Hej! Jag tycker du verkar så lugn och samlad. Kan inte tänka mig dig ryta eller typ skrika och vara förbannad. Haha hur är du när du & Fjodor tjaffsar/bråkar. Kan du skrika eller e du alltid lika samlad? 😀 Kram!

Haha, då har du fått heeelt fel bild av mig 😉 Nej, skämt å sido! Jag är väldigt lugn och samlad men skriker faktiskt rätt högljutt varje gång jag blir förbannad, iallafall på F. När vi bråkar så kan jag höja rösten ordentligt! Kramar! 

Tja! Vill börja med att säga att din blogg är väldigt intressant/rolig! 🙂 har dock en fundering, varför referar du till din man med första bokstaven i hans namn? Det kanske inte spelar honom någon roll över huvud taget, men det skulle vara intressant att veta varför 🙂 hade min sambo refererat till mig som en bokstav i sin blogg så hade jag tagit illa upp :p All the best och grattis till tillökningen 🙂

Hej! Tack snälla! Och vad kul att en kille läser min blogg, det trodde jag faktiskt inte =) Vet faktiskt inte varför jag gör det! Det känns bra och jag har gjort det från start här på bloggen. Kallar Jason för ”lilla J” också och många gånger. Har nog hakat på den där ”bloggtrenden” lite. Ni som läser mycket bloggar vet att jag inte är den enda som benämner min partner för första bokstaven i hans namn. I det ”riktiga” livet så kallar jag honom för älskling. Hade han tagit illa upp hade jag givetvis inte kallat honom för ”F” här inne, haha. Han brukar kalla sig själv för ”F” på skämt här hemma också så för oss är det inga problem. Tack snälla du! 

Jag och min ”F” som för övrigt heter Fjodor och som jag även kallar för ”Fjorkan” (låter som en liten snorre typ, haha), ”älskling” eller ”hjärtat”. Kärt barn har många namn =)