Hej finaste ni!

Tänkte slänga in ett supersnabbt inlägg här innan vi fortsätter att mysa här hemma. Vi har beställt hem pizza och älskade lilla bebis sover så sött i sin vagga. Förstår inte att jag är mamma och förstår inte att vi är fem här hemma nu. Hundarna har tagit emot vår nya familjemedlem med öppna armar och vaktar honom konstant för att se att han mår bra. 

Jag kommer SÅKLART att blogga mer inom närmsta dagarna. Har så sjukt mycket att skriva om och dela med mig kring så ni anar inte! Allt från min kropps återhämtning till bebis vikt och längd, förlossningsberättelse, dagarna på BB, tankar såhär efteråt osvosvosv. Alltså har verkligen MILJONER med saker jag vill dela med mig av och skriva mycket kring. Men det får ta sin lilla tid och just nu vill jag lägga allt fokus på vår son. Han är helt ljuvlig och jag har aldrig älskat någon så som jag älskar honom. Ligger och tittar på honom, nyper mig i armen och gråter av lycka. Förstår ingenting! Det är som en riktig dröm. 

Många undrar över det där med amningen så tänkte nämna det lite snabbt men skriver mer om det sen också. Som ni vet så hade jag redan tidigt i graviditeten bestämt att jag inte ville amma på grund av lite olika anledningar men direkt bebis landade på bröstet så VILLE jag verkligen amma. Och vilken tur att jag ”aldrig säger aldrig” och hade laddat upp med allt från bröstpump till bröstvårtskräm (heter det så eller, haha!?) och amningsbhar. Så vi helammar faktiskt just nu! Tänk så det kan bli. Det hade jag faktiskt aldrig trott. Ärligt talat så är amningen bland det mysigaste jag har gjort och jag längtar tills varje stund. Än så länge går det smärtfritt och hur bra som helst. Mjölken har runnit till ordentligt dessutom och han äter mycket och ofta och suger superbra. Vi får se hur det går med det hela men inom kort kommer vi nog att komplettera med ersättning på kvällarna så att han är mätt lite längre och så att F kan vara med mer i matningen. Det är dessutom en riktigt stor kille vi har fått så det kan bli så att det behövs. Men ja, mer om det senare. Lovar som sagt att blogga mer ingående kring allt inom närmsta tiden när vi landat lite här hemma. 

Vill tackar er ALLA för gratulationerna och lycko-önskningarna!! Ni är helt underbara!! Uppskattar verkligen ALLT stöd och alla fina ord. Blir helt rörd och tårögd. Tack snälla, underbara ni! Ni känns som nära vänner allihop – så jättestor kram till er alla!!

Lilla älskade Jason Julian Joss. Så mycket kärlek har vi aldrig känt i våra liv.. Världens vackraste och mest perfekta lilla kille! <3

En stolt pappa som äntligen ska få ta hem sin ”lilla taco” eller ”lilla burrito” som han så fint kallar honom (eftersom han låg inlindad på det viset nästan hela tiden på BB och förlossningsavdelningen)//Och när vi kom hem grävde vi fram matlådor i kylen. Vi var SÅ hungriga, haha. Nyblivna föräldrar som levt på BB-mat (=små portioner) och lite godis i ett par dygn.

Kvinnokroppen är magisk! Såhär såg min mage ut 40 timmar efter förlossningen när vi kommit hem. Hur sjukt!? Nu har det gått ännu längre tid och jag ser i princip ut som jag gjorde innan jag blev gravid (okej inte riktigt men TYP, haha). Är helt chockad! Det har liksom gått tre dygn! Ska visa er bättre bilder imorgon då jag inte hunnit ta en nu på kvällen när den har dragit ihop sig ÄNNU mer. Kommer såklart även ett längre inlägg om just kroppen och återhämtningen bit för bit längre fram. Vi kvinnor är verkligen fantastiska. WOW säger jag bara!

Möttes av flera blombud och presenter från olika företag, vänner, bekanta, bloggläsare och ja – från massor med människor när vi kom hem. En sådan mäktig känsla och vi är så tacksamma för allt! Visar mer bilder på alla presenter, blommor och sådant allt eftersom också men här ovan ser ni ett av blombuden från LUSH och ett litet paket från Mini With Friends. Och ni företag som undrar om ni får skicka paket via mail – jag hinner tyvärr inte svara på allt precis just nu och det tror jag ni förstår! Så skriver ut det här istället. Men det går absolut superbra att skicka!

Jason och pappa myser när vi äntligen fått vårt familjerum efter förlossningen.

Min älskade lilla bebis. Min skatt, mitt liv och min lycka. För dig kommer jag föralltid att göra allt. Och vi funderar fortfarande lite på det där med att visa bilder på honom, hur mycket och hur ofta och tankar kring ansiktsbilder osv. Vi vill båda visa upp honom för hela världen men samtidigt skydda honom från allt och alla. Vi pratar om det här hemma iallafall men här är en liten snutt av honom som ni får se så länge. Hoppas ni har lite förståelse för det just nu. Allt är så nytt för oss <3