När vi har myst såhär under graviditeten så har jag verkligen känt mig L Y C K L I G. Känslan av att livet är perfekt och jag inte behöver något mer eller något annat någonsin. Tiden står nästan lite stilla. Att pappa och son är så nära varandra men samtidigt så långt bort från varandra. Att dom hör och känner varandra och att det bara är en tidsfråga innan dom får träffas på riktigt. Magisk känsla.