Hallå på er! 

Jag får extremt mycket frågor och min och Fs relation och hur vi gör med vissa saker och hur det funkar osv och det är SÅ kul. Det är ju sådana frågor jag tycker om att svara på och jag kan dela med mig av det mesta så länge det inte blir alldeles för privat. 

Många har frågat hur det funkar för oss ekonomiskt, hur vi delar upp det och om vi delar upp det osv. Enda från dag ETT har vi haft gemensam ekonomi. Redan när vi precis hade träffats och gick i gymnasiet så samsades vi om våra två tusenlappar som vi fick i studiebidrag. Sen så jobbade jag extra på en restaurang på den tiden också och dom pengarna blev också gemensamma. Vi har faktiskt aldrig någonsin haft så att jag bjudit ut F på middag eller att han har bjudit ut mig. Vi har aldrig heller köpt presenter till varandra utan alltid kanske tillverkat och pysslat fram en personlig gåva i form av ett gulligt brev, en söt film eller liknande runt jul/födelsedagar osv. Visst, vi skulle kunna köpa saker till varandra ändå men jag tycker inte alls att det känns lika kul när allt ändå kommer från samma konto. Istället har vi köpt något gemensamt till oss runt högtider osv som kanske en ny möbel, en weekend, ett lyxigt restaurangbesök eller liknande.

När vi flyttade ihop (jag var 15 och F var 17) så skaffade vi ett gemensamt konto med två kort. Vi har alltså ett kontokort var som går till samma konto. Det är riktigt smidigt och bra och alla pengar samlas på samma ställe. Det har aldrig varit något problem för oss och om jag ska vara ärlig så skulle jag aldrig kunna leva med någon som inte ville dela sina pengar med mig. Det skulle bara kännas konstigt. Jag är uppvuxen i ett hem där allt är gemensamt och där man delar med sig till varandra. Mitt och ditt eller ditt och mitt finns liksom inte på kartan. Nu tycker jag att ALLA FÅR GÖRA SOM DOM VILL så vill man hellre dela upp pengarna så är det ju en självklarhet att man ska göra det men vi som par hade bara tyckt att det var superkonstigt för vår del. F brukar säga att det enda negativa med att vi har gemensam ekonomi är att han inte kan överraska mig med små presenter och bjuda ut mig på middag/komma hem med blommor och så, haha 😉 Eller ja, han kan ju men det blir inte riktigt samma sak när det är VÅRA pengar. Då kan jag lika gärna köpa något jag själv vill ha från OSS till MIG liksom. För oss är gemensam ekonomi en självklarhet och också något väldigt smidigt. Jag tycker att det värsta man kan bråka om är pengar och det är också något vi aldrig, aldrig, aldrig har diskuterat, grälat eller bråkat om. Det är något som löper på naturligt och det är något vi är tacksamma över att vi har så att vi kan betala räkningar, köpa mat och unna oss det vi behöver och vill ha. Jag är glad att jag har träffat någon som känner likadant som mig när det kommer till ekonomi då jag som sagt aldrig någonsin hade kunnat leva med någon som ville dela lika eller i procent på allt. 

När det kommer till att betala räkningar så är det jag som sköter allt. Det är också jag som skrivet månadsbudgeten för varje månad och fördelar pengarna på olika saker. Ibland är F med men om jag ska vara ärlig så föredrar jag att sköta det helt själv och sedan visa upp den för honom och se om det är något han vill ändra på eller lägga till/ta bort. Sen har han ganska dålig koll också. För någon vecka sedan så pratade vi nämligen lite om mat och matkonto och det kom fram att han trodde att vi äter för runt 2000:- i månaden medan summan egentligen landar på upp mot 6000:- många månader, haha 😉 Det är också jag som shoppar mest (nähä) men det är absolut inte något som F någonsin har stört sig på då vi båda ser till att vi får det vi behöver och vill ha. Han har aldrig diskuterat min shopping med mig men av ren respekt så frågar jag ALLTID innan jag köper något och likaså gör han. Det spelar ingen roll om det är ett PS4 eller en tröja eller en macka på stan. Vi pratar alltid om våra inköp. Och dom flesta inköpen gör vi också tillsammans. Inte av krav utan det blir oftast bara så. När F väl vill ha något så är det oftast något som är ganska dyrt men då tycker jag att det är en självklarhet att han ska köpa den prylen i och med att han så sällan vill köpa något. Mina inköp däremot kostar ganska lite men blir väldigt många. 

Jag tycker att vi har en fin balans i vår ekonomi jag är glad att vi redan från start har ett fungerande system som vi båda älskar och är nöjda med. Vi delar på allt och i vårt hem skulle ingen av oss säga ”mitt” och ”ditt” om något.

Vad har ni för tankar om ekonomi? Och hur gör ni där hemma? Delar ni samma tankar om hur ni ska ha det med er partner? Hade varit kul om ni ville dela med er. Självklart anonymt om ni vill! Kram!