Haha, denna fråga har jag fått två gånger nu här inne!? Förstår inte varför!? Tycker ni att jag är så porrig eller? ;p

Som svar på första frågan. Det är både och. Det är klart att jag har varit inne på att göra brösten då jag trots allt har fött två barn och är 25. Är fortfarande nöjd med formen och känslan men saknar att ha stora bröst som förr. Ni som har följt mig länge vet att jag alltid har haft enorma bomber. Och att dom togs ifrån mig i och med barnen var ju rätt självklart då graviditet, förlossning och amning sätter sina spår på kroppen. Jag har ju ammat mina barn så länge också och är faktiskt förvånad över att mina bröst fortfarande ser så pass bra ut och är så pass fylliga som dom är. Jag är mer än nöjd! Men jag skulle ljuga om jag sa att jag inte saknar det jag hade ibland med. Vissa dagar tänker jag att ”äh, det är klart att jag kan ha såhär hela mitt liv” och vissa dagar skriker hela kroppen efter känslan av att ha dom där tuttarna som jag hade. Ni som har fött barn kan nog känna igen er va? Att man står och ser på sin kropp i spegeln och faktiskt saknar att ha det där som man hade innan barnen. Oavsett om det är brösten, magen eller vad det nu kan vara.. Och detta är SÅ tabubelagt att prata om för man ska acceptera sin kropp och vara nöjd med det man har, tacksam över sina barn osv. Det är nästan så att man MÅSTE acceptera sin kropp och det illa kvickt för annars är man otacksam och ytlig. Sanningen är att kroppen förändras SÅ mycket på så kort tid när det kommer till graviditet, förlossning och amning och det gäller att vara snäll mot sig själv. Det är okej att inte acceptera och älska kroppens förändringar direkt. Det tar sin tid att göra det. Kan man acceptera allt direkt så fine – vad skönt! Men om man inte kan det så är det inget fel med det. Man ska liksom lära känna en helt ny kropp helt plötsligt från ingenstans. Och ja, vill man korrigera något med hjälp av en operation så har man all rätt till det tycker jag. Jag lägger mig inte i vad någon annan gör. Det viktigaste är att man själv mår bra!

Och när det kommer till Onlyfans. Det kommer jag aaaaaaldrig att skaffa! Aldrig, aldrig, aldrig! Jag har alltid har varit en tjej som gillar att ta lättklädda bilder och även här så har nog ni som har följt mig länge märkt det. Har alltid gillat urringat, lite halvnaket osv. Men tanken på att någon random gubbe runkar till bilder eller videos på mig där jag exempelvis är toppless eller helt naken får mig verkligen att vilja kräkas och skyla mig helt. Tycker att det känns vidrigt bara.. Så jag hade aldrig, aldrig kunnat vika ut mig på det sättet. Om jag däremot är kär i någon så skickar jag gärna massor med bilder men det är ju bara, bara till just den utvalda personen då. Så har jag alltid varit och fråga mig inte varför för det vet jag inte. Tycker bara att det är jätteroligt med telefon/sms-sex och sådant men det ska vara med just RÄTT person då. Älskar ju som ni vet sexiga underkläder och annat liknande men skulle aldrig kunna lägga upp sådana bilder och videos på internet. Här går min gräns typ på bikini och urringat + lite rumpbilder i tights. Mer än så blir det aldrig på mina sociala medier vill jag lova, haha. Skulle inte ens göra det om jag tjänade 1 miljon i månaden på det. Sedan följer jag mycket konton som är sjukt mycket mer lättklädda än mig på sociala medier (typ Tammy Hembrow som är en av mina största inspirationer, hehe) men jag själv skulle inte vara superbekväm med det tror jag. Och vad jag sedan tycker om folk som har Onlyfans som var en av frågorna i denna fråga.. Jag tycker att man ska få göra som man vill. Det är 2021 och jag vet ju själv känslan av att man vill visa upp sig! Det gör ju jag också även om jag inte gör det på precis samma sätt som dom gör där. Så länge man inte gör något för att man ”måste” ekonomiskt eller av andra skäl så KÖR. Alla har rätten att välja själva och jag dömer verkligen ingen.

Hoppas att ni fick lite svar på denna fråga =)